HAGALUNDS KYRKA

Hagalunds kyrka uppfördes mellan 1904 och 1906 efter ritningar av arkitekten Sigge Cronstedt. Kyrkan invigdes den 25 februari 1906.

Sigfrid Sigge Cronstedt (18691958) var en betydande svensk arkitekt. Han var arkitekt för den stora Gävleutställningen 1901 och ritade dessutom badhotell, sjukhus, kraftverksbyggnader och bostadshus. Några av Cronstedts andra verk utgörs av Sturebadet i Stockholm, Hotell Fjällgården och bergbanan i Åre samt ombyggnaden av Ulriksdals slott i Solna. Cronstedt fick uppdraget att rita Hagalunds kyrka och utförde det utan kostnad för församlingen. Det är obekant om han har ritat några andra kyrkor

Hagalunds kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Namnet Hagalund går tillbaka på ett torparnamn som 1731 skrevs Haglund (sammansatt av hage och lund). 1825 förekommer formen Hagalund, där mellanstavelsen a kan ha tillkommit för att anknyta till det närbelägna, kungliga Haga.

Hagalunds kyrka är en av de tidigaste småkyrkorna som byggdes på frivillig basis av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård (sedermera förkortat till Kyrkfrämjandet). Detta sällskap bildades 1893 på initiativ av den för sitt kyrkliga intresse kände rotemannen Carl Alm i Stockholm. Sällskapet arbetade för att se till att småkyrkor kom till stånd i den växande stadens utkantsområden. Eftersom Alm själv var intresserad av nybyggarsamhället Hagalund köpte han där en tomt som han ansåg lämplig för en kyrka. Därefter lät Alm bilda en särskild Hagalundskrets av Sällskapet för främjande av andlig själavård (1899). Hagalunds egen präst, pastor Linberg, drev frågan om en egen kyrka på den för ändamålet inköpta tomten och startade en penninginsamling. Byggnadsritningar utarbetades av arkitekten i Överintendentsämbetet (nuvarande Byggnadsstyrelsen) Sigge Cronstedt, son till ståthållaren på Haga och Ulriksdal. Byggmästare till kyrkbygget blev Per Persson som var en känd Hagalundsbo och som även varit engagerad i riksdagshusbygget.

Kyrkbygget finansierades med frivilliga bidrag, som inte endast kom från församlingen, utan från övriga delar av staden och från hela landet. Bidragen samlades in genom s k snöbollar, med prästfruarna som ombud för insamlandet. Offervilligheten gällde även arkitekten och byggmästaren som utförde sina arbeten gratis. Leverantörer lämnade material antingen gratis eller till nedsatta priser. Kyrkbygget kostade endast 50 000 kronor i kontanter.

Den arkitekturstil, jugendstilen, som rådde vid tiden för kyrkans uppförande, lämpade sig väl för att förverkliga Sigge Cronstedts idé om småkyrkans dubbla funktion av söndags- och vardagsrum. Cronstedts mål var att genomföra

Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning, med tre utskjutande kapell i norr. Det mittersta utgör själva korutbyggnaden och höjer sig över de båda andra, vilka inrymmer sakristia och skrudkammare. I sydost höjer sig kyrkans klocktorn upp. Kyrkan står på stensockel men är i övrigt uppmurad i tegel.

Kyrkans sockel består av huggna granitblock varpå en murgördel av rödaktig grovhuggen granit står. Kraftiga strävpelare av likaså röd granit ramar in de höga fönstren på vardera långhusväggen. I övrigt är fasaderna slätputsade och vita. Långhusets fönsteröppningar har en karakteristisk bred, spetsbågig jugendform och är avdelade på höjden. De småspröjsade bågarna är vitmålade. Från sakristian är en glasvägg mot norr. Kyrkans entréportal är belägen i klocktornets bottenvåning. Till portalen leder en trappa och ramp i granit. Entréportalen av röd sandsten med en knoppliknande överdel kröns av tre smala fönster. I tympanon finns en huggen relief, som föreställer en duva med en olivkvist i näbben. Portarna i ljus ek och med handsmidda järnbeslag, är upptill dekorerade med skurna bildreliefer föreställande en uppslagen bibel och en kalk omgiven av en lagerkrans respektive en rosenprydd törnekrans. Kyrkan har ytterligare tre dörröppningar vilka leder till sakristian, skrudkammaren och församlingssalen. Till dörröppningarna som är försedda med enkla bräddörrar av ek leder fritrappor av granit. Avtäckningar på strävpelare och fönsterbleck är av kopparplåt.

Sadeltaket är brant och belagt med svart glaserat tegel. Gavelspetsarna och vindskivorna är svartmålade och dekorativt utformade. Mot norr kröns taket med ett litet uppmurat murfundament med en vindflöjel i form av en plåttupp. Klocktornets huvtak är liksom nordgavelns tre utskjutande kapell klätt med falsad kopparplåt. Klocktornet är upptill genombrutet av öppningar. Tornuret installerades av firman F W Tornberg i Stockholm och hör intimt ihop med tornhuven. Korutbyggnadens gavel kröns av en huggen dekor i röd sandsten.

Från kyrkans entré i tornet kommer man in i vapenhuset. Härifrån leder en ektrappa med ett rikt arbetat räcke, likaså i ek, upp till orgelläktaren och klocktornet. Från vapenhusets bottenvåning leder enkeldörrar till församlingssalen under orgelläktaren samt till kyrkorummet.

Jugendkaraktären i kyrkorummet har raderats ut vid två restaureringar. 1937 kläddes den ursprungliga takstolskonstruktionen in med sex brunbetsade takstolar som vilade på apostlamärkta konsoler vid murkrönen. Vid restaureringen täcktes taket in i ett vitputsat brädtunnvalv och den ursprungliga, schablonmålade väggdekorer med jugendrosor målades över. 1965 höjdes hela korpartiet och kläddes in med rödbruna sandstensplattor.

Kyrkans golv är lagt med röda och svarta klakstensplattor, förutom i bänkkvarteren där det ligger lackat brädgolv. Bänkarna är från 1965-års renovering och är målade i vinrött.

Altartavlan som täcker korväggen är ett verk av Carl Eldh (1873-1954) i samarbete med arkitekten och framställer Kristi uppståndelse. Tavlan är en reliefframställning i gips. Vid den öppnade tomma graven förkunnar ängeln uppståndelsens livsunder för de två sörjande kvinnorna. Överst bland molnen syns den uppståndne med en solliknande korsgloria kring huvudet, omgiven av små bevingade änglahuvuden. Eldh fick uppdraget att utforma en altartavla till kyrkan av ståthållaren vid Haga och Ulriksdal, greve Otto Casimir Cronstedt (far till kyrkans arkitekt Sigge Cronstedt).
Den låga predikstolen från 1965 är liksom altaret ett verk av arkitekt Thunell. Predikstolen som är utförd i mörkröd kalksten har flyttats från östra till västra sidan. Altaret som även det är från 1965 står på ett fundament av likaså mörkröd kalksten. Altarskivan av ljus furu vilar på tre konsoler.

Kyrkans huvudorgel har 27 stämmor och är tillverkad av Richard Jacoby Orgelverkstad, Stockholm, 1979.

De två kyrkklockorna är från 1905 respektive 1965. Den äldre klockan är gjuten av K. G. Bergholtz & Comp. Den nyare klockan som är något större än den förra göts i Sigtuna av Bergholtz klockgjuteri.

Övriga inventarier
Dopfunten som placerats till höger framme i kyrkan, har formgivits av konstnären Ulf Axén, vilken i samband med 1965-års restaurering anlitats som konstnärlig rådgivare. I nära anslutning till de andra detaljerna har han skapat en funt bestående av ett åttkantigt ljust furublock. Det sexkantiga dopfatet av silver, utfört av Jan Lundgren, är en gåva till kyrkan från Solna-Råsunda missionssyförening

I kyrkan hänger tre stora takkronor med väldiga cirkelband av järn och lyktor i grönt glas och ljusa trästavar. Kyrkans övriga armaturer är utförda i samma material. Kronorna är smidda av Anders-Olle AB i Hagalund efter ritningar av arkitekten Hans Thunell. Utefter kyrkorummets långsidor står golvljusstakar vilka även de är ritade av Thunell och tillverkade av samma smed som smitt takkronorna.

Kormattan framför altaret har komponerats av konstnärinnan Maria Birgitta Dal och är vävd i röllakan på Alice Lunds textilateljé i Borlänge. Motivet är blodet som faller från törnekronan och färgerna har valts i anslutning till kyrkans rödsvarta golv. På väggen intill dopfunten hänger en färgstark textil som är komponerad och utförd av Ulf Axén med uppgift att ge en markerad fond åt funten. Motivet föreställer Jesu missionsbefallning. I kyrkans mittgång ligger en grön gångmatta.

Under orgelläktaren står en kollektbössa i hamrad koppar med två ljushållare. Bössan är ett prov på jugendkonstsmide. I tornets entréhall står en järnbeslagen kista som tillfallit kyrkan som gåva. I kyrkorummets bakre del står en smidd ljusbärare.

Vid ett inbrott i kyrkan 2000 stals stora delar av kyrkans silver som var formgivet av silversmederna Jan Lundgren och Thord Alvholm på 1960-talet. Stöldgodset som bestod av altarkors, ljusstakar och nattvardssilver har ersatts med nytt. Silvret förvaras i kassaskåp och på altaret står ett kors och ljusstakar i glas.

I församlingssalen hänger konst från 1900-talets senare del, bl a två bilder av Hagalundskonstnären Olle Olsson.

Kyrkan bevarar ett flertal Carl Malmstensstolar vilka står utplacerade längs långhusväggarna. Tidigare hade de sin plats i församlingssalen tillsammans med tillhörande bord, vilket nu står i Råsunda kyrka.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.