SANKT ERIKS KYRKA

Kyrkan består av långhus och ett smalare och rakt avslutat kor i öster. I söder ansluter sig det sekundärt tillkomna tornet samt församlingssalen. Kyrkans murar är uppförda av tegel.

Kyrkans fasader är avfärgade i vitt och genombryts av rundbågiga fönster, med blyspröjs och antikglas. På fasadens södra del finns ett cirkelrunt fönster, som motsvaras av ett mindre, rektangulärt fönster mot norr. Entrén markeras av en tvåsprångig och rektangulär omfattning, och kröns av en granitrelief som har utförts av skulptrisen Ingrid Larsson. Den kopparklädda dubbelporten dekoreras av drivna evangelistsymboler, tillverkade efter skisser av arkitekten A Hamrin.
Koret liksom långhuset är täckta av ett högt sadeltak med valmade gavelspetsar, belagt med svart skiffer. Tornets nedre del verkar kompakt och ogenomtränglig med mindre ljusgluggar. Den övre delen ger ett lättare intryck och genombryts av vertikalt utsträckta ljudöppningar på varje sida. Tornet kröns av en kopparklädd spira med kula och kors.
På tornets västra sida finns en enkel portal med kopparklädd dörr. Ovanför finns en nisch med en skulptur som föreställer S:t Erik. Den är driven i koppar av Myrsmeden och tillverkad 1949 efter en modell av A Wallenberg.

Till kyrkorummet kommer man via en förhall i väster. Här leder en dörr mot norr in till brudkammaren som tidigare fungerade som sakristia.
Kyrkorummet täcks av ett brutet innertak av ohyvlade bräder. Takets sidopartier dekoreras av rektangulära fält, medan mittpartier är indelat i cirkelrunda former. Ramar och fyllningar är målade i brunt, grått och grönt. De slätputsade väggarna är avfärgade i en gråvit kulör. Golvet är belagt med hyvlad kalksten och i bänkkvarteren ligger bräder.

Sedan invigningen 1930 är långhuset inrett med två öppna bänkkvarter efter ritningar av arkitekten Milles. Bänkinredningen har rektangulära ramar, dekorerade i blått och grönt. Under 1980-talet togs flera bänkkvarter bort i kyrkans främre del för att ge plats åt ett mer flexibelt gudstjänstrum.

Koret markeras av en rundbåge som påminner om en triumfbåge, och täcks av ett kryssvalv i tegel. Altaruppsatsen och altarringen komponerades av arkitekten Milles. Altarbordet, som står i en nisch, är murat och belagt med en marmorplatta. I nischen hänger ett krucifix. Nischen omramas av en arkitektonisk uppställning, bestående av två rikt dekorerade pelare, stående på postament, som bär upp ett klassiserande bjälklag. Kolonnerna som kommer från Baltikum, tillverkades under 1650-talet och har även tidigare tillhört en altaruppsats.

Liksom kyrkans övriga, fasta inredning är predikstolen uppförd efter ritningar av kyrkans arkitekt. Den består av korg med trappa samt ett utsmyckat ljudtak. Korgen är försedd med reliefer i form av cirklar, dekorerade med ett lamm och ett kors.

Orgelläktaren i väster har en sluten barriär med utbuktande mittdel, som bärs upp av två kolonner med dekorerat kapitäl. Barriären är utsmyckad med marmorerade fyllningar. Den rektangulära orgelfasaden dekoreras av stående runda och fyrkantiga stavar i furu. Nuvarande orgelverk tillkom 1967 och har 20 stämmor. Det tillverkades av Frederiksborgs Orgelbyggeri i Danmark. 2003 försågs kyrkan med en ny kororgel.

Inventarier
Flera av kyrkans inventarier är gåvor från traktens invånare. I nischen ovan altaret står ett krucifix tillverkat av konstnärinnan Ingrid Larsson 1931 och ovanför predikstolen hänger ett krucifix av svartmålad valnöt, som torde härröra från 1600-talets andra hälft.
Ett krucifix från 1500-talets andra hälft är undanställt.

Kyrkan bevarar tre medeltida träskulpturer. Den ena sitter på korets norra vägg och föreställer en apostel med en bok i vänster hand. Skulpturen kommer från en okänd uppländsk kyrka. De andra två skulpturerna hänger på kyrkans västra vägg och föreställer även de apostlar. De härrör sannolikt från ett altarskåp, tillkommet under 1400-talets sista fjärdedel. Mot långhusets södra och norra vägg står vardera två gipsskulpturer uppställda. De utfördes av Carl Milles under 1930-talet.

Kyrkans dopfunt tillkom i samband med upprustningen 1980, och har utformats efter ett förslag av konstnären Göran Lange i samarbete med arkitekt Lars-Olof Torstensson. Kyrkan bevarar även ett dopställ från 1600-talet.

Under 1990-talet försågs kyrkan med nya nattvardskärl. Kalk och patén tillkom 1990 och några år senare inköptes även ett ciborium. De äldre nattvardskärlen härstammar från 1920-talet. Kyrkans äldsta textilier tillverkades under 1930-och 40-talet.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

192930 uppfördes S:t Eriks kyrka i villasamhället Tureberg, utanför Sollentuna centrum.
Av det flertal arkitekter som inbjöds tävla om förslaget till kyrkobyggnaden, antogs det förslag som tagits fram av Evert Milles (18851960). Kyrkan stod klar 1930 och invigdes samma år av Nathan Söderblom. Sju år senare hade de ekonomiska resurserna förbättrats så att de ursprungliga planerna på ett torn kunde realiseras. Samtidigt uppfördes en församlingssal, även den ritad av Milles. Hans arkitektverksamhet omfattar bl a kyrkogårdsutvidgningar och begravningskapell, exempelvis vid Vallentuna kyrka.
I samband med en upprustning under 1960- och 70-talet inreddes källarvåningen med nya församlingslokaler. Den gamla församlingslokalen byggdes om och här iordningställdes en ny sakristia. Tidigare var sakristian förlagd vid entrén i kyrkans västra del.

S: t Eriks kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Från yngre järnålder fram till 1900-talets början, präglades Tureberg av jordbruksnäringen. Ett av områdets större gårdar var under medeltiden Bagare, som senare införlivades med Edsbergs säteri, senare benämnt Turebergs gård.

Vid 1900-talets början inleddes avstyckningar från säteriets mark och en trädgårdsstad växte fram. Under 1900-talets första årtionden drog samhället fördel av järnvägens tillkomst, och expanderade snabbt. Vägen till sockenkyrkan i Sollentuna var relativt lång och snart uppkom behovet av en egen stadsdelskyrka. 1923 bildades Turebergskretsen av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård som i första hand verkade för att en kyrkobyggnad skulle uppföras i Tureberg. Ett år senare tillskänktes sällskapet den tomt på vilken kyrkan är uppförd.