ROSLAGS-KULLA KYRKA

Roslags-Kulla kyrka är uppförd under åren 170506 av timmer i en korsplan med centraltorn över korsmitten. Byggnadstypen har få motsvarigheter i Sverige. Möjligen kan en förebild sökas i arkitekten Jean de la Vallés barockkyrka Katarina kyrka, uppförd under 1600-talets mitt. I Finland var byggnadstypen vanligare. Stilistiskt återfinns även influenser i holländska barockkyrkor med centralplan.

Roslags-Kulla kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövården.

Bygden kring Roslags-Kulla kyrka har sedan 1600-talet varit helt behärskad av herrgårdar, Östanå huvudsakligen. Östanå är den äldsta sätesgården i socknen, nämnd första gången under 1430-talet, och är av betydelse för tillkomsten av Roslags-Kulla kyrka. År 1800 gjordes Östanå och det därtill hörande Mälby säteri och Vira bruk till fideikommiss.

Roslags-Kulla kyrka är uppförd på platsen för en tidigare kyrka som troligen uppfördes under 1600-talets första hälft av den dåvarande ägaren till Östanå gård, Peder Erlandsson Bååt. Kyrkan revs vid 1700-talets början. Nuvarande Roslags-Kulla kyrka uppfördes på bekostnad av greve Fabian Wrede, ägare till Östanå, gift med friherrinnan Brita Krus, som kombinerad slotts- och sockenkyrka. Fabian Wrede ägde flera gårdar i Finland och det har antytts att kyrkan kan ha importerats därifrån.

Byn Kulla (1402 Kulla) (1476 Culla i Rialle socn) är känd från medeltiden. Tre socknar har hetat Kulla, pluralform av kull eller kulle, men de har efter hand fått särskiljande förleder. Socknen Roslags-Kulla är bildad genom en utbrytning ur Riala socken.

Roslags-Kulla kyrka är uppförd av liggtimmer med en sockel av gråsten. Till planen är kyrkan utformad som en korskyrka med en oktagonal korsmitt. Över korsmitten reser sig ett centraltorn med lanternin och spira. Altaret är orienterat i öst med vidbyggd sakristia i korsarmens förlängning.

Roslags-Kulla kyrkas ursprungliga timmerfasader är sedan 1728 klädda med stående, rödfärgad, pärlspontpanel med svartmålad pilasterindelning. Den profilerade taklisten, fönsterfoder och fotlisten är målade i svart. Fönstersnickeriernas vitmålade, småspröjsade träbågar sattes in 1925.

Kyrkans karaktäristiska torn med lanternin täcks av spånklädda barockhuvar. Lanterninen pryds åt alla vädersträck av en stjärna och kröns av en kopparspira med ett järnkors med kulor på armarna och högst upp en kyrktupp. Kyrkan i övrigt, med undantag för sakristians plåttak, täcks av enkupigt tegel.

Kyrkan har i västra, södra och norra korsarmarna ingångar försedda med gråmålade pardörrar med tre fyllningar i vartdera dörrbladet. Huvudingången i väst stängs av en anordning bestående av järnkula och ett över en trissa löpande rep, fästat vid dörren. Dörren har ett stort dekorativt utformat låshus av järnsmide tillverkat i Stockholm och skänkt till kyrkan 1704. Framför västra ingången är trappsteg lagt med en kalkstenshäll över en ålderman vid Vira bruk, död 1787.

Kyrkorummet har ljusa och öppna volymer med en rymdskapande kupol i korsmitten försedd med barockmålningar. Innerväggarnas vitmålade liggtimmer indelas av gråmålade pilastrar och en gråmålad profilerad taklist. Korsarmarnas tunnvalv utgörs av vitmålade bräder, uppdelade i längsgående fält genom profilerade gråmålade lister. Tunnvalven förenar sig i korsmitten till kupolen och vilar på träpelare med listverkskapitäl. Kupolen med barockmålningar framställer grå moln och rosa änglar på blå grund. Kupolvalvet saknar fönsteröppningar och överljus, en egenhet som är karakteristisk för de holländska barockkyrkorna med korsform och centraltorn.

Altarväggen har en arkitektonisk uppbyggnad med altartavlan i centrum. Altaret är träpanelat och gråmålat och omges av en altarring av bräder med vit-grå marmoreringsmålning. Altartavlan, som är ursprunglig, utgörs av en oljemålning som framställer Kristus på korset, infattad mellan kannelerade, marmoreringsmålade pilastrar som bär en segmentformig korskrönt gavel. Segmentbågen är marmoreringsmålad i vitt-grått med förgyllningar. Sakristians dörr ingår i altarväggens uppbyggnad och har kraftiga, vitgrå marmoreringsmålade dörrfoder. Dörren söder om altaret är en målad blinddörr. Sakristians dörr har fyra utanpåliggande fyllningar och en inre järnbeslagen dörr försedd med tre stora smideslås. Över dörrarna återfinns medaljonger infattade i marmoreringsmålade ramar varav den ena är försedd med bibelspråk och den andra med text som erinrar om kyrkans byggherre greve Fabian Wrede. I koret står också ett ståndur i snidat träfodral skänkt från Vira bruk 1729. Stånduret är målat 1742 av målaren Lennberg.

Predikstolen är placerad vid östra och norra korsarmens mötespunkt. En svängd uppgång till predikstolen är försedd med en gavelkrönt dörr med en Kristusskulptur. Uppgången, liksom predikstolen, är gråmålad med ådringsmålade fält på blå botten. Ljudtaket är prytt med voluter, krönt av en Gudssymbol omgiven av solstrålar. Predikstolen är utförd i en enkel barockstil och är troligen samtida med kyrkan. Dopfunten av trä är åttkantig och utformad som en kalk med lock. Dopfuntens och predikstolens ådringsmålning är utförd av målaren Lennberg 1740.

Bänkkvarteren löper genom alla korsarmarna och skapar en korsformig gång. Kvarteren är slutna och målade i grått med mörkare grå fyllningar omgivna av gula lister. Den östra korsarmens bänkar har rikare, dekorativt utformade fyllningar medan de övriga har en rektangulär, rak form. Herrskapsbänkarna i koret är försedda med Fabian Wrede och hans hustrus Brita Krus vapen. Läktare finns i alla korsarmsändar med undantag för koret. De södra och norra är ursprungliga med inbyggda trappor och släta panelbarriärer med grå lister. Den västra orgelläktaren är uppförd 1848 efter ritningar av Blom Carlsson som ersättning för en äldre. Läktaren står på fyrkantiga marmoreringsmålade pelare och har vitgrå marmoreringsmålad barriär. Orgelfasaden är samtida med läktaren och utförd efter C G Blom Carlssons ritningar och målad i ljusgrått med förgyllda detaljer. Orgelverket är byggt 1925 av Åkerman & Lund, senare utökat av Bo Wedrup, och omfattar15 stämmor.

Sakristian har liksom kyrkan i övrigt timmerväggar och breda trägolv. Sakristians fönster har försetts med järngaller.

Övriga inventarier
Kyrkan pryds av ett flertal oljemålningar från 1600- och 1700-talen, varav ett antal härrör från den tidigare kyrkan. I korsmitten hänger en malmkrona skänkt till kyrkan 1706 av hantverkarna på Vira bruk. Från 1700-talet härrör även kyrkans votivskepp riggat till fregatt. Flertalet av kyrkans föremål utgör gåvor från ägarna till Östanå eller anställda vid Vira bruk.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.