VAXHOLMS KYRKA (GUSTAV ADOLFSKYRKAN)

Vaxholms kyrka är en enskeppig salkyrka med kort korsarm och fullbrett korparti. Kyrkan står i öst-västlig riktning med en sakristia i norr.

Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil med putsade fasader, avfärgade i vitt. Fasaderna är mycket strikta och den enda dekoration fasaderna har är rusticeringen kring entrén, de markerade gavelröstena samt den profilerade takfoten. De rundbågiga fönstren försågs med nya omfattningar i samband med en renovering under 1960-talet. Taket, som är brutet och med valmade gavelspetsar är klätt med kopparplåt. Taket kröns av två förgyllda kors.

Vaxholms kyrka är uppförd efter ritningar av Olof Tempelman (17451816) och Carl Fredrik Adelcrantz (17161796). Grunden lades på 1760-talet, men kyrkan stod klar först 1803. Redan 1896 genomfördes en restaurering som förändrade kyrkobyggnaden, framförallt interiört.

Carl Fredrik Adelcrantz får som överintendent ett starkt grepp över allt offentligt byggande och särskilt kyrkobyggandet. Han har genomfört ett stort antal kyrkoprojekt, främst Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, men med dominans för ombyggnader och tornhuvar. Av profana byggnader framstår China slott som en pärla inom svensk rokoko. Olof Tempelman blev professor i arkitektur vid Konstakademien. Han utnyttjades av Gustav III att omsätta nyantikens ideal i svenskt byggande, bl a i Kungl Myntets portik i Stockholm, senare även i ett stort antal kyrkor, bl a brukskyrkan i Forsmark.

Vaxholms kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.

Sannolikt fanns en kyrka i Vaxholm redan under 1500-talet. Det var en mindre träbyggnad som låg nere vid fästningssundet, ungefär där tullhuset ligger idag. 1644 ersattes den äldsta kyrkan av en ny träkyrka, Petrikyrkan, som låg strax väster om den nuvarande. Träkyrkan blev med åren i så pass dåligt skick att den inte ansågs värd att reparera, utan ersattes då med den nuvarande kyrkan.
Det finns olika teorier hur namnet Vaxholm kom till. En förklaring är att det kommer från öns namn, Vaxön. Förleden tolkas som ett genitiv till ett försvunnet ord, vak, som ska ha betytt vakande eller vårdkase.

Kyrkorummets väggar är strängt rytmiskt och arkitektoniskt indelade av de höga, rundbågiga fönstren och de däremellan stående pilastrarna, krönta av joniska kapitäl. Mellan dessa finns i sin tur blindbågar. Arkitekturelementen i trä är marmorerade. De rundbågiga fönstren i tvärskeppens armar liksom östgavelns målade glasfönster kom till i samband med en större renovering 1896 under ledning av Johan Laurentz. Centralmotivet föreställer Kristus som Den gode herden, inramad av ornament i nyrenässansstil.

Kyrkorummet täcks av ett relativt flackt tunnvalv utsmyckat med dekorativa ramverk. Läktaren i väster uppfördes i samband med renoveringen 1897. Nuvarande orgel och orgelfasad tillkom dock först 1909. Orgeln, som har 21 stämmor och är tillverkad av Setterquist & Son, Örebro, är ännu bevarad om dock renoverad under 1960-talet. 1978 tillkom en kororgel med 7 stämmor. I samband med en invändig upprustning 1967-68 inrättades väntrum, kapprum och wc under orgelläktaren. Samtidigt ändrades belysningen.

Kyrkorummet har två bänkkvarter på vardera sidan om en mittgång. Bänkinredningen kom till under den stora renoveringen 1896 - 1897. De öppna bänkarnas gavlar är inspirerade av nyrenässansens formspråk och är marmorerade i en grå färg. I samband med att koret byggts ut, har några bänkrader avlägsnats i kyrkans främre del. Under 1890-talets stora renovering tillkom även predikstolen, skapad av Karl Nilsson. Samme konstnär har tillverkat altaret.

Sakristian uppfördes 1896 och ligger en halv trappa ner i förhållande till långhuset. Inredningen är modern och troligen tillkommen i samband med 1960-talets renovering.

Inventarier
På altaret står ett krucifix, troligen från senare delen av 1700-talet och mot södra långväggen står en skulptur av Kristus som smärtomannen. Skulpturen härrör troligtvis från 1600-talet och anskaffades till den gamla kyrkan. På vardera sidan om altaret hänger två oljemålningar, den vänstra en kopia av Rubens, skänkt till kyrkan under 1800-talet. Den högra tavlan tjänstgjorde som altartavla i den gamla kyrkan och tros vara målad av en efterföljare till Carlo Dolci, verksam i 1600-talets Florens.

Till kyrkans äldre silver hör en vinkanna, som tillverkades under 1600-talet och användes redan i den äldre kyrkan. Därifrån härstammar även en dopskål, omgjord 1802. En kalk med en sexpassformad fot är från 1500-talet. Till kyrkans textilier hör bland annat en mässhake av svart sammet daterad 1776 och dekoreras av ett broderat silverkors. Kyrkan bevarar även en vinröd mässhake i jugendstil från 1911.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.