FRÖSUNDA KYRKA

I samband med att kyrkan uppfördes under 1400-talet välvdes hela kyrkorummet med tegelvalv, tre stjärnvalv och ett fyrdelat ribbvalv direkt sammanbyggda med kyrkmurarna. Under senare renoveringar har inga medeltida kalkmålningar påträffats. I samband med renoveringen år 1900 dekorerades valven med medeltidsinspirerade muralmålningar av konstnären Edvard Bergh och väggarnas nedre delar bekläddes med en bröstpanel. Till panelen återanvände man de äldre bänkarnas gavlar. Muralmålningarna är nu övermålade och kyrkan har den brutna vita kulör den fick i samband med en större renovering 1952-53 under ledning av arkitekten Einar Lundberg.

Under 1700-talet uppfördes orgelläktaren. Läktaren byggdes ut i samband med renoveringen 1900 och sänktes under 1950-talets renovering. 1986 byggdes läktaren åter om och fick en rak barriär.Det nuvarande orgelverket, som har 18 stämmor, tillkom 1988 och tillverkades av A Magnussons orgelbyggeri, Mölnlycke. Orgelfasaden är från 1824.

I kyrkan finns två bänkkvarter på vardera sidan om en mittgång. Det var under 1950-talets renovering som de äldre bänkarna från 1900 försågs med nuvarande gavlar. I koret står det murade altaret från 1950-talet samt altarringen från samma tid. Korgolvet är täckt med flertalet gravstenar och långhusets golv är belagt med kvadratisk plansten. Bänkkvarteren försågs med brädgolv under 1800-talets början.
Predikstolen i rokoko, som kröns av ett ljudtak, dekorerat av en ängel med uppslagen bok,
tillverkades år 1759 av träsnidare Magnus Granlund. (Han var född vid 1700-talets början, avled omkring 1770 och var verksam i Uppland från omkring 1747.) Den ovanligt stora korgen är bruten i fem buktande fält. Långhusets väggar är dekorerade med fyra begravningsvapen, skurna i trä, målade och förgyllda. Sköldarna kopplar samman kyrkan med socknens historia och tidigare invånare.
Sakristian täcks av ett fyrdelat och vitstruket ribbvalv och golvet är belagt med lertegel.
Öppningen mellan långhuset och sakristian omformades senast 1769 då även dörren plåtslogs och försågs med vriden järnring till portklapp.
Inventarier
På altaret står ett altarskåp från 1400-talet, sannolikt med nordtyskt ursprung. Predellan är dock tillverkad under senare tid. I koret finns kyrkans dopfunt som härrör från 1100-talet, tillverkad av sandsten, sannolikt i norra Uppland. För övrigt smyckas koret med ett krucifix samt ett krön i form av ett Gudsöga, omgivet av strålar som tidigare utgjort en del av altarprydnaden från 1760-talet, även detta troligen utfört av Magnus Granlund. I koret hänger en liten mässingsljuskrona från slutet av medeltiden.

Det äldre kyrksilvret, kalk, patén och oblatask, skänktes till kyrkan under 1660-talet. Oblatasken är tillverkad av en medeltida patén, medan kalkens skål gjordes om och förstorades under 1700-talet.

Till kyrkans äldsta textilier hör en mässhake av granatäppelmönstrad sammet. Tyget är medeltida, men det på ryggen applicerade korset har tillkommit senare.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Frösunda kyrka är uppförd av kluven gråsten, som en enskeppig salkyrka med fullbrett korparti. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med sakristia i norr och vapenhus i söder. Vapenhuset och sakristian uppfördes något senare än kyrkobyggnaden i övrigt.

Kyrkans fasadmaterial, gråstenen, har lagts utan hänsyn till att åstadkomma jämna skiftgångar och de oputsade fasaderna ger därför ett mosaikartat intryck. Kyrkans samtliga gavelrösten har dekorerats med runda blindnischer i tegel. Den västra rundeln är något större än de övriga och i samband med en renovering 1900 träffade man på ett målat skepp i rundeln som dock målades över eller togs bort.

Till sin form är kyrkan relativt oförändrad sedan byggnadstiden med undantag för fönstren som tillkommit eller ändrat utseende. Den norra fasaden, som tidigare var sluten, försågs med fönster år 1810 och 1851. Södra fasadens fönster förstorades under 1800-talet. Däremot bevarades det sydöstligaste fönstrets rika profilering, sannolikt från 1600-talet, eller äldre. Kyrkans östra fasad försågs med ett spetsbågigt fönster år 1876, men i samband med renoveringen år 1900 byggdes fönstret om till ett rundfönster med färgat glas. Då kyrkan renoverades 1952-53 sattes fönstret åter igen. Det västra fönstret är sannolikt det enda som inte ändrat form, utan från början utförts med den utsträckta form och spetsbåge vi ser idag.

In till kyrkan leder entrén via vapenhuset. Det är dekorerat med hörnkedjor i sandsten, troligen återanvända från den gamla kyrkan eller kapellet. Ingången, som vidgades under 1900-talet är stickbågig och har en spetsbågig tegelomfattning. Porten tillverkades i samband med renoveringen 1900, och kompletterades då med medeltida järnbeslag och den stora klossen över låset. Detaljerna togs från den medeltida port som tidigare suttit mellan vapenhuset och långhuset. Under samma renovering vidgades även denna ingång varpå den äldre porten ersattes av en dubbeldörr.

Kyrkans långhus, vapenhus och sakristia har tidigare haft en taktäckning av spån. I samband med renoveringen 1975 försågs hela kyrkan med nya takstolar varpå taket täcktes med cortenplåt. Även vindskivor, stuprör och fotbräder är tillverkade av cortenplåt i modernt utförande.

Frösunda kyrka uppfördes som sockenkyrka under 1400-talets mitt eller strax dessförinnan. Kyrkan är till sin form i huvudsak oförändrad sedan byggnadstiden. Sekundärt har dock fönster förändrats och tillkommit och entrén vidgats.

Frösunda kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.

Det fanns en kyrka, eller ett kapell i Frösunda innan den nuvarande uppfördes, möjligen redan under 1100-talet. Det äldsta kända dokumentet där Frösunda kyrka nämns är från 1291. Den äldre kyrkan, eller kapellet, låg direkt söder om den nuvarande kyrkobyggnaden. När den nuvarande byggnaden uppfördes under 1400-talet lät man kapellet stå kvar och vara en del i den nya kyrkans sydmur. Då vapenhuset uppfördes revs dock den gamla stenbyggnaden. Eftersom den gamla byggnadens mur var tunnare än den nya, fick kyrkmuren fyllas ut med tegel. Än idag syns spåren från den gamla byggnaden på kyrkans södra fasad.

I namnet Frösunda ingår den gamla benämningen för härad hund, och vittnar om socknens tidigare betydande roll i regionen som ett mindre rätts- och förvaltningsområde inom landskapet. Andra källor förklarar ortnamnets betydelse utifrån ordet frö frodig, fruktbar, vilket skulle syfta till sundets tendens att växa igen. Till bygdens betydelse bidrog säkert läget bredvid den farled som tidigare förband Uppsala med Östersjön. Frösunda, Markim och Orkesta kyrkor tillhör från den 1 januari 2006 Vallentuna församling.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Lst Länsstyrelsen i Stockholms län, arkivet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Boethius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Boethius, U, Vallentunas äldre bebyggelse, Vallentuna 1975
Bonnier, A, C, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987
Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986
Dyhlén-Täckman, I, Kulturminnesvårdsprogram för Vallentuna kommun, Stockholm 1986
Josephson, R, Kyrkor i Seminghundra härad, Sveriges kyrkor, vol 11, Stockholm 1920
Kulturhistoriskt värdefulla områden, Stockholm 1986
Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län, 1997
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Svenskt konstnärslexikon II, 1953
Wilcke-Lindqvist, I, Frösunda kyrka. Upplands kyrkor VI, Uppsala 1957