Ljusne kyrka

Även invändigt är kyrkan mycket välbevarad. Kyrkorummet upplevs som treskeppigt och betsat trä dominerar fullständigt interiören. Pelare med konsoler och snedsträvor bär upp läktaren och takstolarna är synliga. Kyrkans byggnadsstil har beskrivits som pseudo-schweizisk. Greve Walter von Hallwyl var bördig från Schweiz och man har menat att han velat fira gudstjänst i en miljö som liknade hemlandets. Även greveparets villa som numera är riven var byggd i samma stil.

Stilistiskt torde man i dag istället säga att den är byggd under influens av den våg av nystilar som påverkar det sena 1800-talets arkitektur. I Sverige influerades träarkitekturen snarare av nygotiken än av schweizerstilen och Ljusne kyrkas interiör är ett mycket fint exempel på nygotisk träarkitektur. Rummet med sin höga rymd är krönt med ett rosettfönster importerat från Tyskland på den östra väggen som fond i koret. Kyrkorummet är öppet upp i nock med synliga takstolar. Exempel på de nygotiska stilelementen är arkaden längs läktaren, konsoler och snedsträvor vid pelarna samt bänkarnas utformning med de klöverformade gavlarna. Den kantiga dopfunten som hör ihop med 1896 års renovering har också den typiska utformningen med sin placering på ett podium och en utsmyckning med en arkad runt foten.
Predikstolen är placerad ovanför altaret. Altaret byggdes om något till sin nuvarande utformning 1926. Altaret och altarringen flyttades då fram och höjdes. En enklare altaruppsats tillfogades, liksom ett tak ovanför predikstolen. Altarpredikstolen är bevarad från byggtiden och måste ses som anmärkningsvärd. Altarpredikstolar från den allra senaste delen av 1800-talet är sällsynta, de tillkom främst under 1800-talets första hälft. Åtskilliga har också plockats bort under 1800-talet.

Kyrkan har en ovanlig och konsekvent genomförd interiör och är dessutom mycket välbevarad. Detta gör den mycket intressant och ytterst bevarandevärd. Den har ett arkitektoniskt och kulturhistoriskt värde även på ett nationellt plan. Kyrkan var rivningshotad under 1960-70-talet