Ramsta kyrka

Kyrkorummet är intimt och präglat av en kraftfull färgsättning dominerat av ådringsmålning i blått, grått och orange som står mot väggarnas grå kalkputs. Liksom exteriören är det tydligt inspirerat av medeltida landskyrkor. Taket är ett treklövertak av brädor täckta med en orange marmoreringsmålning. Bänkkvarteren är slutna och har ådring i blått med orange kulör i dörrarnas fyllningar. Golvet är av tegel i långhusets mittgång, i bänkkvarteren skurgolv av trä. Kyrkobesökaren kommer in genom vapenhuset i tornets bottenvåning. Vapenhuset är konstfärdigt inrett med bl a skurna pelare i dörrpartiet mot långhuset och väggfasta bänkar. Färgtonen är övervägande blå-grå. Längs södra väggen står en kista av hög ålder. Koret har ett golv som är betydligt högre än långhusets vilket är ovanligt i mellansvenska landskyrkor. Golvet förlängdes och försågs med ett räcke år 1990 för att fungera bättre vid bl a begravningar. Kortaket av trä är marmorerat i blå ton. Väggarna har utvändigt räta ytterhörn, interiört har de dock avskurna innerhörn med nischer för kandelabrar och markerats med imitationer av medeltida kalkmålningsfragment. Sakristian är ljus och inbjudande med en spis längs östra väggen. Västra väggen är täckt av väggfasta skåp målade med grå oljefärg. Taket är ett tunnvalv av brädor marmorerade i gråblått. Golvet är idag täckt med blå heltäckningsmatta.

Ett fåtal inventarier räddades vid 1800-talskyrkans brand. Mest framträdande är triumfkrucifixet från 1300-talet som hänger i triumfbågen. Malmkronorna i långhuset är från 16- resp 1700-talet, kronan i sakristian inköptes till den gamla medeltida kyrkan på 1830-talet. Predikstolen och nummertavlorna är från 1926 medan timglasen på predikstolen är från 1700-talet. I koret står dopfunt i rikt bemålat trä från 1951, snidad av musikdirektör Hjalmar Anjou 1951. Altarringen förändrades något vid 1990-års renovering men har kvar sin ursprungliga prägel. Altaruppsatsen består av ett bågformat fält buret av två pelare med kraftfull vriden dekor lik den som finns på vapenhusets pelare. Pelarna inramar en kalkmålning föreställande det himmelska Jerusalem.

Tornets övre delar nås via en trappa i vapenhuset. Orgelläktaren står på kraftiga marmorerade pelare och har ett framspringande mittparti. Orgeln är tillverkad av CA Setterqvist o son, Örebro. Även på orgelläktaren finns en ljuskrona som torde vara av hög ålder. En trappa upp finns ett rum som idag används för att förvara föremål av museal karaktär, bland annat finns Kungliga förordningar samt Svensk författningssamling från sent 1700-tal fram till 1935. På klockvinden finns två kyrkklockor. Storklockan är gjuten av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm 1921 och lillklockan av samma firma 1925.

Ramsta kyrka är en salkyrka som stod färdig 1926. Den har tvärtemot vad som är brukligt torn i öster och kor i väster. Kyrkan är uppförd på samma plats som Ramstas tidigare kyrkor. En nyklassicistisk kyrka hade 1846 ersatt den gamla medeltida kyrkobyggnaden. 1800-talskyrkan brann ned 1914. Kyrkan kan på håll te sig som en medeltida kyrka som förändrats enligt det mönster som är vanligt för uppländska landskyrkor. Grunden av rektangulärt huggna bruksmurade granitblock i grova dimensioner avslöjar dock att den är av betydligt yngre datum.

Fasaderna är vita med grovt slagen slätputs och ger ett resligt intryck. Koret har rak avslutning och är ej markerat i fasaden. Mot söder finns sakristia. Kyrkan har två ingångar, huvudentré genom tornet i öster, dessutom finns en dörr från sakristian. Båda dörrarna är kassettindelade laserade ekdörrar med rundbågiga överstycken. Framför dörrarna ligger trappor av granit. Fönstren är i långskeppet rundbågiga och har varmgrå oljemålade träbågar med blyspröjs. Glasen är gröna, sannolikt maskintillverkat glas som efterliknar äldre blåst glas. Sakristian har träspröjsade fönster indelade i tre glas per båge. Tornet har ett runt träspröjsat fönster på vardera södra och norra sidan samt ett flertal mindre ospröjsade rektangulära. De fyra ljudluckorna är klädda med brunlaserad panel i rombmönster. Taket är täckt med enkupigt maskinslaget lertegel. Hängrännor och stuprör av koppar finns längs samtliga takfall.

Tornet har ett tak av fyra svängda relativt flacka takfall täckta med kopparplåt. Tornspiran är sexkantig och avslutas uppåt av en förgylld femuddsstjärna samt ett smideskors prytt med förgyllda klot. Vid takfallens avslutning mot väster finns en mindre takryttare krönt av en förgylld tupp.