Husby-Långhundra kyrka

Vapenhuset har golv av kalksten. Rummet är välvt med ett tegelvalv med halvstensribbor. Väggar och valv är putsade. På södra långhusväggen finns inskriften som berättar om kyrkans ombyggnad år 1462. Den nuvarande inskriften är inte den ursrpungliga, utan nymålad 1933. De medeltida valvmålningarna består av växtornamentik. Portalen till långhuset har en stickbågig form. Det är troligen inte den ursprungliga medeltida portalen.

Långhuset präglas av ljus och luftighet genom de stora fönstren och höga valven. Långhuset och koret täcks av fyra putsade tegelribbvalv. De två västra valven pryds av medeltida målningar som består av gracil växtornamentik, men det finns även figurframställningar i valvkapporna. Målningarna är tillkomna 1462 enligt en inskrift på nordväggen. De brukar hänföras till Tierpsgruppen. Det finns även rester av yngre målningar från omkring år 1500. De återfinns vid södra muren, på östsidan av den pelare som skiljer äldsta kyrkan från tillbyggnaden, och består av en biskopsbild och några ornamentsbårder. Interiören präglas av den restaurering som genomfördes 1933 efter ett förslag av arkitekten Ärland Norén. Då togs de medeltida målningarna i vapenhuset och de två västra långhusvalven fram, samt målningarna vid ovan nämnda pelare. Vidare återskapades 1700-talets blågrå färgsättning på predikstol, altarring och altaruppsats. Bänkarna från 1881 byggdes om så att de fick en mer 1700-talsklassicistisk karaktär. Bänkgavlar och bänkskärmar målades lika 1700-talsinredningen. Bänkkvarteren har brädgolv. Under läktaren och i mittgången är golvet belagt med tegel. Korgolvet är belagt med kalkstensplattor. Predikstolen med ljudtak är tillverkad 1753 i rokokostil efter ritningar av en icke namngiven snickare från Sigtuna.

Läktaren i väster fick sin nuvarande form vid en ombyggnad år 1834 då en ny orgel införskaffades. Läktarbarriären och orgelfasaden har en stram klassicistisk form i empirestil. Barriären är marmorerad i blågrå toner med förgyllda ornament. Orgelfasaden är ljusgrå och har även den förgyllda ornament. På läktaren ser man fönsternischen till ett av de ursprungliga medeltida fönstren på långhusets södra sida.

Altarringen har en sluten barriär i nyklassicistisk stil. Altaruppsatsen är tillverkad av bildhuggaren Magnus Granlund 1764-66. Den har en arkitektonisk uppbyggnad med förgyllda kolonner som omger korfönstret och bär upp ett marmorerat entablement och en genombruten tempelgavel. Det hela kröns av ett förgyllt gudsöga med strålar och moln omgivna av änglar. Intill altaruppsatsen står två skulpturer symboliserande tron och hoppet.

Den medeltida dopfunten i gotländsk kalksten är placerad i koret. Foten stod före 1933 på kyrkogården och kuppan var uppställd vid Vängsjöbergs herrgård i Gottröra. I koret finns ett flertal begravningsvapen från 1600-talet på väggarna. En målning av nattvarden som tidigare tillhört altarprydnaden hänger på södra långhusväggen. Kyrkan har flera ljuskronor och ljusarmar från 1600- och 1700-talet.

I kyrkan finns vidare nygjorda kopior av ett altarskåp från 1400-talet och en helgonskulptur från 1400-talet samt ett triumfikrucifix från 1200-talet. Originalen har tidigare tillhört kyrkan men skänktes i slutet av 1800-talet till Statens historiska museum. Altarskåpskopian har placerats på altaret, kopian av triumfkrucifixet hänger från gördelbågen mellan kor och långhus och kopian av helgonskulpturen står uppställd under läktaren i väster. De är gjorda av den lokale konstnären, Nils E Eskhult.

Sakristian har en ålderdomlig dörr som är klädd med smidda järnplåtar. Över ingången till sakristian hänger ett bröstharnesk och en värja från 1600-talet. Sakristians golv ligger tre trappsteg lägre än korgolvet. Sakristian har brädgolv, putsade, vitkalkade väggar och ett putsat kryssribbvalv av tegel. Fönstret satt från början på östra väggen. Det nuvarande fönstret på norra väggen är upptaget 1810.

Kyrkans planform och uppbyggnad är resultatet av flera om- och tillbyggnader under medeltiden och även senare. Den ursprungliga kyrkan byggdes på 1100-talet eller omkring år 1200 som en romansk kyrka med långhus och smalare kor, eventuellt försett med absid. De västra delarna av kyrkan är kvar sedan denna tid. Den ursprungliga kyrkan hade en sakristia av vilka grundmurarna är synliga väster om den nuvarande sakristian. Den första sakristian byggdes på 1300-talet eller i början av 1400-talet. År 1462 byggdes vapenhuset i söder. Byggnadsåret nämns på en inskrift på väggen i vapenhuset på sidan om porten till långhuset. Samtidigt välvdes den ursprungliga kyrkan och pryddes med målningar. Innan dess hade kyrkan troligen platt trätak.

Omkring år 1500 revs det gamla koret och kyrkan utvidgades åt öster och förvandlades till en långsträckt salkyrka. Den nya delen välvdes och en ny sakristia byggdes i norr. Den gamla sakristian revs, utom dess östmur som blev västmur i den nya sakristian. Därmed hade kyrkan fått sin slutliga form.

Kyrkan har en rektangulär salkyrkoplan med sakristia i norr och vapenhus i söder. Byggnadsmaterialet är gråsten i väggarna och tegel i gavelröstena. Fönster- och dörröppningar, samt valv och valvknektar, är murade i tegel. Kyrkan hör till de större medeltida kyrkorna i trakten. Den är ovanligt långsträckt. De ursprungliga takstolarna är bevarade åtmionstone över östra delen av kyrkan vilken är byggd omkring år 1500. Längst i väster finns en ursprunglig, äldre takstol bevarad.

Kyrkan har en rektangulär salkyrkoplan med sakristia i norr och vapenhus i söder. Byggnadsmaterialet är gråsten i väggarna och tegel i gavelröstena. Fönster- och dörröppningar, samt valv och valvknektar, är murade i tegel. Kyrkan hör till de större medeltida kyrkorna i trakten. Den är ovanligt långsträckt. De ursprungliga takstolarna är bevarade åtmionstone över östra delen av kyrkan vilken är byggd omkring år 1500. Längst i väster finns en ursprunglig, äldre takstol bevarad.

Fasaderna är putsade och avfärgade i en varmvit kulör. Det östra gavelröstet, av oputsat tegel i munkförband, är rikt ornerat och försett med vitputsade blinderingar. Västra gaveln är putsad och har ankarslutar formade till initialerna A E och årtalet 1751. A E syftar på dåvarande komministern i Husby-Långhundra Anders Ehrenström. År 1751 byggdes röstet om. Övre delen av sakristians gavelröste är också av oputsat tegel och är dekorerat med ett vitputsat kors och ett horisontellt, vitt band. Vapenhuset har en oputsad, flersprångig, rundbågig tegelportal och en rund nisch med tegelomfattning i gavelröstet. Entrédörren har en ålderdomlig karaktär och dess nedre del har ramverk och fyllning medan den övre delen av dörren är klädd med profilerad, mönsterspikad panel. Dörren, som är målad i gulbrunt, är säkerligen från 1700-talet. Kyrkan har stora, rundbågiga fönsteröppningar som tillkom vid en reparation av kyrkan år 1815. Fönstren har stora, gråmålade träbågar med blyspröjsade glasrutor. Fönsterbänkarna är avtäckta med falsad, svartmålad skivplåt. Samtliga takfall är sedan år 1915 belagda med skiffer vilket är ovanligt i Uppland. En flöjel på vapenhustaket har årtalet 1684 då vapenhuset renoverades.