faringe kyrka

Kyrkans fasader är putsade i ockragult. På senare år har de försetts med en modern påsprutad ytputs med grov struktur som känns främmande för byggnaden. Där putsen spruckit och lossnat syns delar av en gammal spritputs. Kyrkan har varit putsad ända sedan 1600-talet. År 1608 skadades kyrkan i en eldsvåda och efter det byggdes taket upp på nytt. Taket är täckt med förzinkad, falsad skivplåt i traditionell stil. Taket täcktes om med ny plåt hösten 2003 som ersatte en gammal svartplåt.

Ingången till vapenhuset är försedd med en rundbågig portik med putsad, vitmålad omfattning. Den har en mycket ålderdomlig bräddörr med smidda beslag.

Fönstren är rundbågiga. De båda sydfönstren har bågar av järn med blyspröjsat glas. Övriga fönster har spröjsade träbågar. Fönsterbänkarna är avtäckta med gammal, falsad svartplåt.

Vapenhuset har tegelgolv samt putsade väggar och ett putsat tegelribbvalv. I vapenhuset finns bevarade målningsfragment med knappt urskiljbara figurer. Långhuset har en ganska enkel och ren karaktär med sina vitkalkade väggar och valv. Den fasta inredningen är målad med marmoreringsteknik i en ganska kall gråblå färg. Bänkinredningen är indelad i tre slutna kvarter. Den härstammar från år 1714. Altarring och altarbord i trä tillverkades 1802. Altarringen har med sina mjukt svängda former närmast drag av rokokostil vilket var ovanligt vid tiden kring 1800. Altarbordet är målat i en rödaktig marmorering. Altaruppsatsen har en klassicerande form med pilastrar och förgyllt överstycke i form av en treenighetssymbol och solliknande strålar. Den inramar altartavlan som föreställer Kristi gravläggning och är målad av C. W. Svedman 1801. På ömse sidor om altaret hänger två nummertavlor med snidade förgyllda ramar inköpta år 1800. I koret står kyrkans äldsta inventarium, en dopfunt av sandsten från 1200-talet. Predikstolen på norra sidan är tillverkad av bildhuggaren Gottlob Rosenberg år 1739. Den har en tidstypisk form i barock och är försedd med ljudtak. Ett förgyllt timglasställ står ovanpå bröstningen. I väster finns orgelläktaren som har en intressant barriär från 1600-talet med skulpterade utsmyckningar. Läktarbarriären återinsattes vid 1929 års restaurering, då saknade delar kompletterades. Orgeln tillkom 1845 men byggdes om och utökades år 1943. Den har en tidstypisk nyklassicistisk fasad.

Kyrkan har vidare ett stort antal medeltida skulpturer, de flesta från 1400-talet. Sju helgonskulpturer kommer från ett altarskåp. Figurerna är i ganska skadat skick och saknar färgrester. Vidare finns ytterligare några medeltida skulpturer, bl.a. en madonna och en bild av S:t Eskil, i varierande skick. Ett krucifix hänger i triumfbågen. På korets norra vägg hänger ett stort begravningsvapen över Åke Isaksson Silfversparre till Ora och Rycklinge, död 1689.

Kyrkan har två kristallkronor och en malmkrona som hänger över mittgången. Vidare finns flera äldre ljusarmar av mässing.