GIDEÅ KYRKA

Rektangulär träbyggnad med lägre sakristia i öster och torn med karnissvängt takhuv ur vilken en lanternin i trä skjuter upp, gul stående panel med vitmålade knutar och taklist försedd med gles konsolfris. Den kröns av en spirtopp med ett smideskors från 1907. Samtliga takytor klädda med falsad kopparplåt, tornet troligen i slutet av 1950-talet, långhuset omlagt 1972-73. På det svängda takets nedre fot står svartmålade tornur med förgyllda siffror, likaledes kopparinklädda, i alla väderstreck.

Tornet har ovanligt generösa proportioner, huvudvåningen fungerar som förråd för äldre lös inredning, bl. a. Sven Linnborgs målningar från 1907. Klockvåningen med automatiserade dubbla brunmålade ljudluckor i alla vädertreck, pilformad panelning, vitmålade omfattningar av lika karaktär som huvudentrén. Ovan denna alltså en tornursvåning. I lanterninvåningen dubbla enkel-luftsfönster i alla väderstreck med brun målning.

Hög rödgranitsockel, låg bröstning med stående bred vitmålad panel, kopparklädd vattlist, där-över gulmålad bred träpanel, kopparklätt sadeltak valmat i öster på både långhus och sakristian. Förkroppade pilastrar med dorisk fason på långhusfasad och i hörnen stående på bröstningen, lisener på sakristian, kraftig takfotslist stöttad av klena och glesa konsoler, vit målning. Pilast-rarna delar in de fyra långhusfönstren i symmetriska avsnitt. Treluftsfönster med rundbågeavslut, okopplade bågar, utågående respektive inåtgående, tolv spröjsade glas i de båda nedre, gotiki-serad spröjs i det övre, brun målning.Vitmålade foder.

Ingång i söder med sex steg i granit återupptogs 1984 då en handikappramp i trä uppfördes från väster, kompletterad med granitskärm framför. Entré med pardörr i trä, helfransk fason med en nedre utskjutande fyllning, de två övre infällda i ramen, brun målning. Vitmålad kolonett-pilasteromfattning med högt sittande kornisch. I fältet under denna en målad minnestavla"Under konung Carl XIV Johans regering invigd år MDCCCXVIII"

Huvudentré genom tornet, trappa med sex plansteg i granit upp till kopparklädd pardörr i trä. Kraftfull, doch reducerad och förenklad klassicistisk, vitmålad dörromfattning i trä, överljus via lunettfönster med solstrålespröjs. Ovan detta en smideslykta.

1807 utbrutet ur Arnäs som kapellag, 1811 annex till Arnäs. 1823 till 1872 eget pastorat, 1872 till 1922 med Trehörningsjö, eget 1922 till 1962 sedan åter med Trehörningsjö.

Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil mellan 1804 och 1809. Tornet tillkom 1813-1814. Kyrkans invigning skedde dock först 1818.

Stort vapenhus med modernt stål/glasparti i vindfångslösning som delar rummet i två delar. Gråröd heltäckningsmatta på golv, bred stående vitmålad panel på väggar och liggande i tak. Det yttre rummet med lägre trekantigt tak(tredingstak), det inre med högre välvd form. I det yttre två enkla paneldörrar, den södra till tornet, den norra till förråd. I det inre en toalett i norr och elcentral i söder.

In tillkyrkorummet via starkt blåmålad pardörr med tre fyllningar i vardera blad, förgyllda lister.

Kyrkorummet har lackat trägolv troligen från 1930-talets omläggning med 125 mm bräder, för-höjt i de öppna bänkkvarteren; stående bred panelning i fallande olikartade längder och bredder på väggarna, förkroppade pilastrar med dorisk fason lika utsida på ca 1 m höga baser, vilka bär upp en kraftig tandsnittsförsedd gesimslist runt hela rummet, även i koret; på denna står det mycket flacka tunnvalvet i trä. Panelningen med breda plank i taket också troligen genomförd under 1930-talets restaurering(som förbereddes redan 1929 av arkitekt Knut Nordenskiöld, Stockholm men inte genomfördes förrän 1935).Väggarna rosa, pilastrar och taklist grå med förgyllda detaljer. Taket vitmålat.

Öppna bänkar med profilerade gavlar tillverkade av Felix Holmström 1907 efter ritningar av arkitekt Fredrik Falkenberg, Stockholm. Ryggstöden med fem fyllningar. Grön målning med gula psalmboksbräder, gavelfyllningar, samt röda linjeringar och förgyllda accenter på gavlarna. Röda stoppade dynor. Norra kvarteret reducerat längst i väster genom placering av modern orgel från 1959. Bänkskärm mot mittgång motsvarande ca fem bänkrader. Motsvarande utrymme i södra delen nyttjat som kapprum med väggskärm mot rummet i öster. Mitt på södra kvarteret en ingång från söder med inre pardörrar från ca år 2000, grå målning ramverk, ljusblå fyllningar, bänk-skärmar saknas. Över de främre södra bänkarna sitter troligen den ursprungliga altartavlan, en kopia av Tizians "Törnekröningen", utförd 1765 av Nils Lindström.

Korgolvet höjt ett steg. Bänkskärmar mot koret med likartad utformning som bänkryggar. I korets södra respektive norra hörn finns korbänkar, som troligen återanvänts från rivningen i västra kyrkorummet. På södra bänkskärmen sitter en rektangulär grönflanellklädd nummertavla med bred förgylld ram med dekordetaljer som det allseende ögat och ett ekollon? Skänkt till kyrkan 1870-talet. Strax intill finns en snidad sexsidig dopfunt i trä från 1959 utförd av William Marklund. På cuppan sex små reliefer med bibliska motiv-barnet i krubban, Jesus och Johannes Döparen mm.

Tät rakställd altarring fram till korvägg med svängda hörn mot koret. Öppning mot norr. Tand-snittsfris vid armstödet i trä, gråmålat ramverk, rödbrunt marmorerade fyllningar, förgyllda lister. Pålagd armstöd i lackad furu, senare utbyggt knäfall med lila tyg. Troligen 1950-tal? Altarbord i trä, stor altarmålning utförd av Karl Erik Häggblad 1959 föreställande en ansiktslös välkomnande Kristusgestalt. Den inramas av två pilastrar ingående i det system som följer samtliga väggar. Över alltihop det förgyllda segerlammet i relief. Tidigare placerad på väggen bakom predikstolen där nu en rund klocka, skänkt av brukspatron H. W. Eckhoff 1826, sitter.

Vid en restaurering 1870-71 fick kyrkan en ny predikstol tillverkad av Carl Erik Holmström. Den är placerad i norra delen över de främsta bänkraderna. Rak trappa från koret med tät skärm. Utåtsvängd fyrsidig bukig korg med breda avfasade hörn, inåtsvängd undersida avslutad med druvklase. Gröngrå marmorering, brunmålad handledare och fotlist, förgyllda detaljer såsom kalken, centralt korslagd oliv och palmkvist med uppslagen bibel, under bokbrädan ett större vingförsett änglaansikte. Sidoförskjutet ljudtak i trä med nedhängande tältfrans och förgyllda lagerfästonger, krönande förgyllt kors på klot. Strålsol på undersidan.

Fyra ljuskronor med glasprismor av olika ålder symmetriskt över kvarter och kor. En i vene-tianskt glas, skänkt 1829, två från 1700-talet och en sentida kopia. I den bakre delen i väster finns modernare takarmaturer i mässingsplåt och opakglas. Åtta par vägglampetter på vardera långsida från samma tid, 1959?

Från koret genom enkeldörr i trä från uppförandetiden, plåtklädd med nitade skivor, gult dekor-streck mot kor, stående plank med träföljare på insidan, äldre lås med kåpa i plåt. Grå plastmatta i hall/gång.

Separat ingång till sakristian utifrån sedan 1935. Den senare utbyggd i lägre volym på likartat vis med litet brutet koppartak, stenlagda trappsteg i två avsatser, brunmålad enkeldörr i trä med kvadratiskt fönster i övre del. Liten svängd trappa upp till golvplanet via enkeldörr från ca 1900 i trä, tre fyllningar, vit målning. Sakristian har toalett i öster. Enkeldörr in till sakristian, tre fyllningar, vit målning. Blå heltäckningsmatta på golv, stående bred brunmålad panel, lika panel i tak, vit målning. Profilerad taklist med karnisform. Dubbla tvåluftsfönster mot söder och öster, utbyta 1980-talet?, kopplade, utågående, åtta spröjsade rutor yttre båge, vit målning. Skåpvägg mot norr som byggts ut i hallen/gången mot koret.

I samband med restaureringen 1959-60 efter förslag av arkitekt Georg Rudner, Stockholm, försvann den västra läktarbyggnaden ursprungligen uppförd 1870. I nordväst placerades därför en ny orgel efter ritningingar från Grönlunds orgelfabrik, Gammelstad.