Vallstena kyrka

Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med ett synnerligen slätt utstruket kalkbruk och vitkalkade, merparten av detta arbete utfördes i slutet av 1800-talet. Koret och långhusets östra del täcks av kupolliknande kryssvalv av kalkstensflis. De fyra valven över långhusets östra del är i likhet med de båda valven i tornet (i bottenvåningen och vån 3 tr.) av typen romanska kryssvalv. Sakristian täcks av ett spetsbågigt tunnvalv.

Golven i långhuset, tornrummet och sakristian är belagda med fernissade bräder, koret är belagt med kalkstenshällar och 5 gravhällar. Främre delen av korgolvet är upphöjt med två trappsteg, nedre steget består av en bildsten i tre delar.

Till vindarna och tornets övre våningar leder en murtrappa i tornets södra vägg, till tornets övre delar dels en konsoltrappa av kalksten på södra tornväggen, därefter ånyo en murtrappa.

Nedgång till pannrummet under sakristian via en invändig betongtrappa. Golv i pannrummet av betong. Oljepanna från 2000, oljetanken står i pannrummet.

Fast inredning
I koret står kyrkans högaltare med retabel från medeltiden, där finns också ett rakslutet altarskrank. Predikstolen är placerad i den främsta triumfbågen. Längs med långhusets väggar står kyrkbänkarna.

Vallstena kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är långhuset och nedre delen av tornet, vilka byggdes i början av 1200-talet. Till denna romanska kyrka hörde ursprungligen ett mindre kor, vilket dock revs vid mitten av 1200-talet för att lämna plats åt den nuvarande korbyggnaden. Sakristian tillkom samtidigt, liksom den östra, bredare och högre delen av långhuset.

Kyrkan har utvändigt undergått få utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. I samband med en ut- och invändig restaurering 1957 förlängdes emellertid sakristian något åt väster för att ge utrymme för en trappa till ett pannrum under densamma.

De senaste restaureringarna
Vid den nämnda restaureringen 1957 utfördes en rad invändiga åtgärder. Vid sidan av installation av vattenburen värmeledning och elektrisk belysning rengjordes väggar och valv och kalkmålningarna konserverades. Vidare togs äldre färgskikt på predikstol, bänkar, altarskrank, väggskåp och dopfunt fram, och ett nytt trägolv lades in i kyrkorummet. Tornrummet frilades och orgeln flyttades ut i långhuset.

Vid en utvändig restaurering år 2000 lades faltaken över koret, långhuset och sakristian om och takkonstruktionerna reparerades. Fasadputsen reparerades och vitkalkades, fönstren sågs över och en åskskyddsanläggning monterades. Den gamla kaminskorstenen revs bort och inspektionsbryggor och belysning monterades på vindarna. Även stigluckornas tak och fasader åtgärdades.

Kyrkan består av kor, sakristia, långhus och torn. Långhuset består av två sammanbyggda huskroppar, varav den romanska, västra delen är betydligt smalare och lägre än den gotiska, östra delen.

Väggarna är uppmurade av kalksten. Fasaderna är putsade med kalkbruk och kalkavfärgade, undantaget är tornet som har kvar den cementhaltiga putsen från 1957-års restaurering.

Tornhuven är av sedvanlig, gotländsk modell, åttkantig med stomme av bilat virke. Delar av stommen, bl.a. det mesta av högbenen byttes 1957 till sågat virke. Mellan högben och panel är skyddsplåtar av blyplåt inlagda. Spiran kröns av en vindflöjel med blad och kula av koppar. Höjden till flöjeln är ca 39 m.
Vattendäcket i klockvåningen är täckt av två lag tjärade falar, lagda med fall mot en ränna, vilken lämnar vattnet med fritt fall via en utkastare (U-balk av stål) mot väster.

Yttertaken i övrigt är täckta med två lag tryckimpregnerade falar, spikade på tät bördning med papp. Samtliga tak har enkla vindskivor av trä. Tätningarna mellan de olika takfallen och angränsande byggnadsdelar är utförda med blyplåt. De södra takfallen på kor och långhus är försedda med hängrännor (svarta) och stuprör (vita) av lackerad stålplåt. Markinfiltration. Under korets norra takfall, monterad på konsoler av trä på muren sitter en hängränna av bilat virke med fritt utlopp mot öster, på korets västra gavelröste står en skorsten av putsat tegel. Norra takfallen på kor och långhus med lucka.

Takstolarna över långhuset och koret är av typen svensk takstol med tre respektive fyra omgångar hanbjälkar. De är tillverkade av bilat virke, dock har en rad högben m.fl. delar av takstolarna bytts ut mot sågat virke vid restaureringen 1957. Korets takstolar är förutom hanbjälkar även försedda med snedsträvor, och takstolarna över den östra delen av långhuset stöds delvis av en bärlina. Sakristians pulpettak har inte inspekterats.

Fasaderna är putsade och kalkavfärgade. Korets västra gavelröste är ovanför långhustaket klätt med tjärad lockläktpanel. De träklädda delarna av fasaderna i norr och söder vid anslutningen mellan de olika byggnadsetapperna i långhuset är klädda med stående, tjärade bräder. Kyrkan har runt om sockel på torn, den lägre delen av långhuset och sakristian skråkantad, på kor och den högre delen av långhuset har skråkantad sockel med rundstav.

Fönstren har i samtliga fall enkla, blyinfattade glas insatta direkt i stenkarmarna. Korets södra fönster har ett smäckert masverk av kalksten. Alla fönster i koret har färgade glas i mönstersättning. Solbänkarna är av kalksten och med undantag för korets trefönstergrupp i öster är samtliga försedda med droppbleck av målad blyplåt i underkanten.

Ljudgluggarna i tornet har kolonnetter av kalksten, solbänkar av tjärade falar och fågelnät av fjäderfänät på klena träramar. I korgavelns röste finns en tjärad trälucka med glasad öppning. Ljusöppningarna i torntrappan är samtliga försedda med glas.

Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Långhusportalen kyrkans huvudingång är rundbågig, ensprångig med kolonnetter i sprången. Kolonnetterna med odekorerade kapitäl. Korportalen är tresprångig med kolonnetter och växtornerade kapitälband. Konturerad tympanon. Vimperg. Kapitälbanden och vimperg täcks av kappor bestående av målad blyplåt. Portalernas portblad är klädda med profilerade, tjärade bräder i diagonalmönster. Tornets västportal är ensprångig utan dekorativa element. Portbladet består av stående, tjärade ekplank. Pannrummet har separat ingång med dörrbladet utvändigt klätt med liggande, tjärad slätspånt.