Levide kyrka

Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med absid och sakristia samt långhus och torn.

Ytterväggar
Ytterväggarna är uppmurade av kalksten och invändigt putsade. I kor, absid och långhus är de är utvändigt av släthuggna kalkstensblock och under takfoten försedda med en bågfris. Tornets och sakristians väggar är putsade även på utsidan.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är åttkantig och på sedvanligt sätt klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Höjden till vindflöjeln är ca 46 m.
Övriga byggnadsdelar har faltak.

Fasader
Fasaderna är som nämnts dels av släthuggen kalksten (kor, absid och långhus) medan tornets och sakristians fasader är putsade med KC-bruk och vitkalkade.

Fönster
Fönstren har blyinfattade glas insatta direkt i kalkstensomfattningarna.

Portaler
Kyrkan har tre portaler, huggna av kalksten. Den södra långhusportalen utgör kyrkans huvudingång.

Levide kyrka är med undantag för sakristian, som tillkom 1726, i sin helhet uppförd under medeltiden. Den byggdes som församlingskyrka för Levide församling, och används fortfarande för detta ändamål.

Kyrkans äldsta delar är koret och absiden, vilka uppfördes under 1100-talets senare del. Troligen fanns då en träkyrka på platsen. I början av 1200-talet byggdes långhuset, och sist vid mitten av samma århundrade tillkom tornet.

Kyrkan har förutom tillkomsten av sakristian inte undergått några större utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. På norra sidan av långhuset har ett fönster tagits upp eller utvidgats på 1800-talet, och under förra hälften av 1900-talet ersattes faltaken över kor och långhus med falsade plåttak, vilka dock vid restaureringen på 1950-talet (se nedan) ånyo belades med falar.

Senaste ut- och invändiga restaurering
Den senaste ut- och invändiga restaureringen utfördes 1956-57 då tornhuven förnyades, taken belades med falar och fasaderna foglagades (kor, långhus) respektive putsades och vitkalkades (torn, sakristia).

Invändigt gjordes även en rad åtgärder: predikstolen flyttades, trägolven i kyrkorummet byttes mot stengolv, äldre målningsskikt på den fasta inredningen togs fram, bänkinredningen minskades och kompletterades med lösa stolar, kamineldning ersattes av el-värme och det dekorativa kalkmåleriet på triumfbågen togs fram och rekonstruerades.

Kyrkorummet täcks av valv av kalkstensflis: absiden av ett hjälmvalv, koret och långhuset av ett respektive nio romanska kryssvalv de senare burna av fyra fyrkantpelare samt tornrummet av ett kupolartat kryssvalv av den speciella gotländska typen.

Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet och i sakristian putsade och vitkalkade. Medeltida kalkmålningar från två epoker finns som nämnts i långhuset, och absidvalvet pryds av målade akantusslingor från 1700-talet.

Murverk
Kyrkan är inte försedd med några hjälpkonstruktioner i form av stödmurar, dragstag el. dyl.

Golv, trappor
Golvet i kyrkorummet är i koret, i långhusets gångar och i tornrummet belagt med kalkstensplattor. I korgolvet ligger även ett antal äldre gravstenar av kalksten. Långhusets bänkkvarter och sakristian har trägolv.
Till långhusvinden leder en murtrappa i långhusets västra gavelmur.

Fast inredning
Den fasta inredningen i kyrkorummet utgörs av altare med altartavla av trä, epitafium av sandsten, vidare i koret altarring, väggskåp (2 st) och korbänk, i långhuset predikstol och bänkinredning i två slutna bänkkvarter, samt i långhusets sydöstra hörn ett uppmurat och putsat sidoaltare.