Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1225 - 1250 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Gotland, Kommun: Gotland, Landskap: Gotland, Socken: Fleringe , Stift: Visby stift, Församling: Bunge, Rute och Fleringe församling |
Titel <itemTitle> |
Fleringe kyrka |
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Kyrkan består i öster av ett rakslutet kor, i väster av ett kraftigt torn och däremellan ett långhus. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Kyrkan har runt om en skråkantad sockel, sakristians något annorlunda utförd. Tornhuv och yttertak Tornhuven är åttakantig, gotländsk modell, klädd med snedkantade bräder, tornpanel. Panelen är utvändigt tjärad. Stommen är tillverkad av bilade och s...
Visa hela
Kyrkan består i öster av ett rakslutet kor, i väster av ett kraftigt torn och däremellan ett långhus. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Kyrkan har runt om en skråkantad sockel, sakristians något annorlunda utförd. Tornhuv och yttertak Tornhuven är åttakantig, gotländsk modell, klädd med snedkantade bräder, tornpanel. Panelen är utvändigt tjärad. Stommen är tillverkad av bilade och sågade virken. Spiran kröns av en vindflöjel. Höjden till vindflöjeln är ca 41 m. De båda kyrkklockorna hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck beklätt med asfaltpapp. Däcket är lagt med fall mot mitten, vattnet lämnar däcket via en utkastare åt öster, över norra långhustaket. Plåtlucka över uppgångshålet. Yttertaken över långhus, kor och sakristia är täckta med tryckimpregnerade falar (bräder) på täta undertak av ospåntad panel (falar från äldre faltak) täckta med asfaltpapp, undertaket lagat med nytt virke. Långhustaket är framdraget över första tornavsatsen. Utvändigt är samtliga faltak tjärade. Takstolarna är av svensk modell kompletterade med snedsträvor. Virket är till stor del bilat, utbytt virke är sågat. Sakristians sadeltak är ej besiktigat. Taken har på norra sidan inklusive sakristians båda takfall hängrännor (svarta) och stuprör (omålade). Fasader Fasaderna är putsade med kalksten och vitkalkade, hörnkedjor, socklar och omfattningar undantagna. Tornets och sakristians hörnkedjor är försedda med putsränder. Fönster Kyrkorummet har tre fönsteröppningar, samtliga är spetsbågiga. Koret har fönster mot söder och öster, kor och långhus en vardera mot söder. De blyspröjsade glasen är insatta direkt i stenkarmarna. Sakristian har en öppning mot norr, ett rektangulärt blyspröjsat snickerifönster, invändigt försett med järngaller. Ljudgluggar Tornets ljudgluggar, två kopplade i vart och ett väderstäck med omfattningar, bågar och kolonnetter av kalksten. Solbänkarna är klädda med två lager tjärade falar. Kyrkan har vidare en ljusglugg tornets södra murverk. Mot väster har tornet även en rundbågig öppning, och i långhusets röste finns ytterligare en ljusglugg. Dessa tre öppningar är försedda med pälsdjursnät på träramar. Portaler Portalerna (3 st.) är av huggen kalksten, samtliga är spetsbågiga. Den mest utsmyckade är tornportalen i väster med sina kapitälband och baser med växtornament samt en liten figur. Portalen har två språng med kolonnetter och konturerad tympanon. Dörrblad av stående plank. Invändigt är den försedd med vindfång. Långhusportalen, ensprångig med kolonnetter och tärningskapitäl med palmetter. Tympanon med hjässdroppe. Portbladets övre del med blyspröjsat fönster. Portbladet av stående tjärade bräder med smidesbeslag. Korportalen är ensprångig och mycket enkel, hjässdroppen avslagen. Dörrblad med stående, tjärade plank.
Stäng
|
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
Väggar och valv i kyrkorummet Väggar och valv är i kyrkorummet putsade med kalkbruk och vitkalkade. Väggarna i koret och långhuset dekoreras av kalkmålningar: ovan syd- och östfönstret kvadermålningar...
Visa hela
Väggar och valv i kyrkorummet Väggar och valv är i kyrkorummet putsade med kalkbruk och vitkalkade. Väggarna i koret och långhuset dekoreras av kalkmålningar: ovan syd- och östfönstret kvadermålningar, d: o vid nisch i korets sydvägg. Korets valv med enkel valvmålning. På korets södra murparti mot väster finns en apostel och söder om östfönstret ytterligare en målad figur. Längs med långhusets södra vägg löper en passionssvit och längs med norra väggpartiet en arkadfris med marmorerade fyllningar. I långhusets sydvästra hörn finns ett väggband och på sydväggen ovan bården ytterligare en apostel. Kyrkorummet täcks av kupolartade kryssvalv, koret och ringkammaren av vardera ett, långhuset av fyra stycken, vilka uppbärs av en mittkolonn. Även sakristian täcks av ett kryssvalv. Golv, bjälklag, trappor Kyrkorummet liksom sakristian är belagt med trägolv (skurgolv), varav korets golv är nyare. Murtrappan till tornhuven och vindarna tar sin början i ringkammarens sydöstra hörn. Från första tornvåningen leder tre stegar med vilplan vidare till tornhuven, som har stegar och vilplan av trä. Långhus- och korvindarna har inspektionsbryggor med räcken av trä. Sakristians vind har som nämnts inte inspekterats. Fast inredning Korets inredning utgörs av högaltaret med altartavla samt det genombrutna altarskranket, längs med dess norra mur står en korbänk. I norra korväggen finns också ett sakramentsskåp. Längs med långhusets södra och norra väggar står kyrkbänkar, i långhusets sydöstra hörn är predikstolen placerad.
Stäng
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Kor - Smalare, Kor - Rakt, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Rakt
|
Takform <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
Kyrkan uppfördes till sin helhet på 1200-talet, äldst är koret och långhuset, vilka byggdes under århundradets andra fjärdedel. Tornet tillkom ett par årtionden senare. I anslutning till byggnadstide...
Visa hela
Kyrkan uppfördes till sin helhet på 1200-talet, äldst är koret och långhuset, vilka byggdes under århundradets andra fjärdedel. Tornet tillkom ett par årtionden senare. I anslutning till byggnadstiden smyckades kyrkan invändigt med kalkmålningar i koret. På 1400-talet dekorerades kyrkans väggar med målningar i Passionsmästarens stil, och på 1500-1600-talet målades en arkadfris med marmorerade fyllningar på norra långhusväggen liknade målning har funnits bl. a. i Mästerby kyrka, där daterade till 1633. Sakristian förefaller vara uppförd på tidigt 1600-tal. 1676 brandhärjades kyrkan svårt och som en följd av detta finns endast ett medeltida föremål bevarat en kollekttavla från 1300-talet. Samtliga yttertak förstördes, likaså ljudgluggarnas kolonnetter, mittkolonnens bas, långhusportalen m.m. På 1680-talet reparerades kyrkan, bl. a. nygjordes tornhuven, taken belades med falar, nya kolonnetter av trä sattes in i ljudgluggarna, och nya portblad och fönster tillkom. Mittkolonnens bas ersattes troligen med motsvarande byggnadsdetalj från Gann ödekyrka. Efter 1600-talsbranden har inga stora förändringar gjorts på kyrkans exteriör. Interiören däremot fick enhetlig utstyrsel och färgsättning under tidigt 1700-tal. På 1800-talet ersattes ett litet spetsbågigt fönster i sakristian med en dörr och ett fönster togs upp i dess norra mur. De senaste restaureringarna 1983 restaurerades kyrkans yttre av AMS' platskontor i Visby. Nya faltak lades på kor, långhus och sakristia, tornhuven reparerades med nya högben och ny panel, och vattendäcket i tornet nybyggdes. Även stigluckan i kyrkogårdsmuren reparerades. Vid den senaste invändiga restaureringen 1996 rengjordes invändigt kyrkan och målningar och fast inredning konserverades. Kyrkan fick även en ny värmeanläggning, och åskskyddet och elsystemet förbättrades. Dessutom putsreparerades och avfärgades tornets fasader.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Församling: Bunge, Rute och Fleringe församling, Fleringe, Gotland, Gotland, Gotland.
-
Nybyggnad - Sakristia - 1650-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning 1200-01-01 - 1299-12-31 .
-
Nybyggnad - Korparti 1225-01-01 - 1250-12-31 .
-
Nybyggnad 1225-01-01 - 1250-12-31 .
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1225-01-01 - 1250-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör 1225-01-01 - 1250-12-31 .
-
Nybyggnad 1232-01-01 - 1232-12-31 .
-
Nybyggnad - Torn 1250-01-01 - 1275-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör 1250-01-01 - 1275-12-31 .
-
Nybyggnad - Torn 1250-01-01 - 1275-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning 1400-01-01 - 1499-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör 1400-01-01 - 1499-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning 1500-01-01 - 1599-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör 1550-01-01 - 1600-12-31 .
-
Nybyggnad - Sakristia 1640-01-01 - 1650-12-31 .
-
Brand 1676-01-01 - 1676-12-31 .
-
Ändring - restaurering 1680-01-01 - 1689-12-31 .
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1681-01-01 - 1681-12-31 av Albert Benning.
-
Specifika inventarier - dopfunt 1681-01-01 - 1681-12-31 .
-
Fast inredning - bänkinredning 1700-01-01 - 1799-12-31 .
-
Fast inredning - läktare 1700-01-01 - 1799-12-31 .
-
Specifika inventarier - altartavla 1701-01-01 - 1701-12-31 av Rasmus Bartsch.
-
Fast inredning - predikstol 1726-01-01 - 1726-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad, fönster 1800-01-01 - 1829-12-31 .
-
Teknisk installation - värme 1870-01-01 - 1899-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad, port 1870-01-01 - 1899-12-31 .
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1927-01-01 - 1927-12-31 av K. G. Bergholtz & Co.
-
Ändring - restaurering, exteriör 1946-01-01 - 1947-12-31 av Bengt Bengtsson.
-
Teknisk installation 1951-01-01 - 1951-12-31 .
-
Specifika inventarier - textilskåp 1963-01-01 - 1963-12-31 av Olle Karth.
-
Teknisk installation - värme 1965-01-01 - 1965-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1966-01-01 - 1966-12-31 av John Grönvall, Lilla Edet.
-
Ändring - restaurering 1996-01-01 - 1996-12-31 av Jan Utas.
-
Arkeologisk undersökning 1998-01-01 - 1998-12-31 .
-
Ändring - restaurering 2002-01-01 - 2002-12-31 av Dahlstöms gelbgjuteri.
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Puts, Puts
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Trä - Bräder
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk - Natursten, kalksten, Murverk - Natursten, kalksten
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Hallkyrka
- Plantyp-Tvåskeppig
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Hallkyrka
-
Kyrka
-
Plantyp-Tvåskeppig
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|