Fide kyrka

Kort beskrivning av kyrkobyggnaden
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor, långhus och ett torn. Sakristia saknas, istället är ett motsvarande utrymme inrett under läktaren i tornrummet.

Ytterväggar, murverk och fasader
Murverken består av sandsten. Putsen på torn, långhus och kor är utförd med ett fett kalkbruk som mera har karaktär av brett utstrukna fogar än traditionellt putsskikt, de norra fasaderna är delvis täckta med kvarsittande medeltida putsbruk. Socklar, omfattningar, portaler samt avsatserna och hörnkedjorna på tornet har lämnats fria från puts liksom merparten av tornets fasader.

Tornhuv/lanternin och yttertak
På tornets murverk vilar en fyrsidig lanternin, vilken på utsidan är klädd med liggande, tjärad panel,. Krönande kors med vindflöjel till vilken det är ca 32 m. I varje sida en glugg med trälucka av stående bräder.

Konstruktionen vilar på murverket samt på klockdäcket. Virket är bilat med lagningar och förstärkningar av sågat virke och järn. Sammanfogningar är dels tappade och dels bultade.
I tornhuven/lanterninen finns stegar och två trädäck, till den översta delen finns endast en fristående aluminiumstege.

Trädäcket under klockan, klockdäcket har lagts med fall mot mitten med utkastare av järn mot norr. Däcket är klätt med asfaltpapp med uppvikta kanter som är tätade med blyplåt mot murverk och träkonstruktioner. Konstruktionen vilar på murverket. Över klockdäcket, direkt under klockan hänger ett halvdäck av trä för inspektion.

Koret och långhuset täcks av vardera ett sadeltak, båda beklädda med enkupigt lertegel, spikade på tät bördning. Nockpannan är lagd upp och ned i bruk. Gotlandsgavlar. Långhustaket är tätat mot omgivande murverk med plåt och har på norra takfallet ett fönster med armerat glas i plåtbåge och karm. Samtliga takfall har hängrännor av trä (plåtskodda) med anslutande stuprör av plåt.

Takstolarna består av bilat virke med lagningar av sågade plank, förstärkningar av järnband. Knutpunkterna är dymlade alternativt bultade. Takstolar av svensk typ, de över långhuset är enklare utformade och saknar stödben, korets takstolar med en omgång hanbjälkar och långhusets med två. Dubbla hammarband.

Fönster och andra muröppningar
Fönsteröppningarna är i koret och långhuset är rundbågiga, tornets är fönster spetsbågigt. Omfattningarna består av fint huggen sandsten och solbänkarna är klädda med blyplåt. Snickeribågar i samtliga fönster med undantag av korets östfönster som istället har ett blyspröjsat fönster insatt direkt i stenkarmen.
Ljudgluggarna, två åt vart väderstäck är rundbågiga med omfattningar, bågar och kolonnetter av huggen sandsten. Solbänkarna är beklädda med falar tätade mot murverket med blyplåt. Fågelskyddsnät på träramar. Två formbräder finns kvar i två av valven (en vardera).

Ljusöppningar finns i korets östra fasad (rund) i tornets södra fasad (enkel springa), i dess norra fasad (spetsbågig med sandstensomfattning) samt i dess västra fasad (rundbågigt öppning med huggen omfattning) de förra försedda med nät och den senare med karm och båge av trä, den öppningen är dessutom invändigt förstärkt med stående träbjälke.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av sandsten och rödaktig kalksten (de inre posterna). Långhusets och tornets portaler är rundbågiga, den förra tvåsprångig och den senare ensprångig, korets portal har trepassformigt avslut, även den ensprångig.
Koret har ett dörrblad av stående bräder med lockpanel. Till långhusportalen leder en ramp av kalksten och järngaller, invändigt en träramp. Portblad med liggande panel. Dörrbladet till tornet är enkelt, utvändigt med stående panel. Samtliga dörrblad är tätade och utvändigt tjärade.

Fide kyrka är i sin helhet uppförd på 1200-talet: koret och långhuset uppfördes i en första etapp under den förra hälften av århundradet, tornet i en andra etapp i slutet av detsamma.
Av förändringar sedan medeltiden är den mest anmärkningsvärda att tornets gavelrösten och tornhuven revs 1826 och i stället uppfördes den tornhuv (lanternin) som kröner tornet idag. Mer omfattande reparationsarbeten har även utförts 1745 och 1845.
1950-52 restaurerades kyrkan ingående efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm, då bland annat taken lades om, fasaderna fogströks och ljudgluggarna och fönstren reparerades Invändigt togs muralmålningarna på väggar och valv fram, triumfkrucifixet hängdes upp i triumfbågen, nytt stengolv lades in i kyrkorummet, högaltaret murades om, Mariaaltaret rekonstruerades och predikstolen konserverades. En orgelläktare byggdes i tornrummet under vilket ett sakristiutrymme anordnades. Elektrisk belysning och uppvärmning installerades.
De senaste restaureringarna
Den senaste utvändiga re¬staureringen genomfördes 1986-87 efter förslag av arkitekt Per Anders Johansson, Stockholm. Arbetena omfattade reparation av tornhuven/lanterninen, rengöring och kalkslamning av fasaderna, fönstren målades, åskskyddet kompletterades och på vindarna anordnades stegar och landgångar samt belysning.
Den senaste invändiga re¬staureringen gjordes 1996 efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, då väggar och valv rengjordes och putslagades och muralmålningarna konserverades. Även predikstolen, bänkinredningen, altarskåpet och triumfkrucifixet konserverades. Ny el-värme installerades med el-central i sakristian, och belysningen, kompletterades.

Väggar och valv är putsade med kalkbruk och avfärgade, muralmålningar finns i koret (bl.a. helgonbilder, kvadermålning, draperimålning och valvmålning), på triumfbågens södra vederlag (Kristus som Smärtornas man samt en inskription) och i långhuset (bl.a. apostlar, Marie kröning, passionsfris samt en valvmålning). Putsristningar finns på korets samtliga väggar (i form av runor och olika figurer), på långhusets N vägg (i form av bomärken och figurer). Putsen i tornet (delvis medeltida?) har flera referensytor.
Koret och långhuset täcks av ett resp. två romanska kryssvalv, ringkammaren av ett kupolartat kryssvalv.

Bjälklag och golv
Golvet i hela kyrkorummet och sakristian är belagt med sandstensplattor uppblandat med gravhällar av kalksten och sandsten, golvet i bänkkvarteren är av trä. Altarrunden är upphöjd med ett trappsteg. I korets sydöstra hörn finns en murad trappa (3 steg) till väggskåpet.

Trappor och stegar etc.
Murtrappan som har sin början i ringkammarens södra murverk, trappan löper vidare genom de västar (där den delvis är öppen mot kyrkorummet) och norra murverken till tornets andra vindsvåning. Vidare leder stegar med vilplan till tornhuven/lanterninen de nedre stegarna är fasta av trä, den över utgörs av en lös aluminiumstege. Land-gångar finns på både kor- och långhusvindarna.

Fast inredning
Den fasta inredningen består av högaltare (i korte) och två sidoaltaren (i långhuset), altarskåp, altarskrank och två väggskåp i koret, predikstol och kyrkbänkar i långhuset och en orgelläktare i tornrummet.