ÖRS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är rektangulärt med tresidigt förhöjt kor i öster och orgelläktare i väster. Under läktaren finns underbyggnader som rymmer brudkammare, kapprum och toalett. En trappa på norrsidan i vapenhuset leder till dess övre plan, vilket har förbindelse med läktaren. Dörröppningen till vapenhuset och innerdörrarna mot söder är försedda med parspegeldörrar med marmorerade speglar och ådringsmålade ramar. Till sakristian bakom koret finns en motsvarande enkeldörr. Golvet är av gråmålade träplankor, rutmönstrat i koret och i gångarna. Väggarna är vitputsade. Taket är vitmålat, platt och av trä med en dekormålad rödaktig marmorerad taklist. Bänkinredningen är indelad i tre kvarter, vilka är vägganslutna mot långsidorna. I koret finns bänkar på både norr- och sydsidan och på läktaren hela bänkkvarter på båda sidor om orgeln. Bänkarna är öppna men med marmorerade rektangulära sidoskärmar som ger associationer till bänkdörrar.

Kyrkans bevarade äldre fasta inredning utgörs av altaruppsatsen och predikstolen, båda i sk provinsiell barock stil. Altaruppsatsen är tillverkad av bildhuggare Nils Falk 1737. Nedre delen har en kalvariegrupp och spiralvridna kolonner. Även överdelen har träfigurer och liknande kolonner. Altarringens utformning, i nygotisk stil, tillkom vid en renovering 1938. Den har en oktagonal form med en genombruten barriär utformad med korsformationer inramade av cirklar. Predikstolen från 1762 är ett verk av bildhuggare Isac Schullström, liksom Falk känd från flera av stiftets kyrkor. Även på predikstolen finns träfigurer såväl på korgen som baldakinen. Predikstolen har också en portal. Ett tredje känt namn från 1700-talets kyrkoinredningar i stiftet är också förknippat med Örs kyrka. Det är målarmästaren Hans Georg Schüffner, "Guds målare på Dal och i västra Värmland" som 1747 målade taket. Tyvärr togs detta tak bort vid en renovering 1900. Enligt uppgift försvann vid samma tillfälle också målningar av Schüffner på läktarbarriären. Läktaren har troligen tillkommit omkring 1700 men fick sin nuvarande utformning i klassicistisk stil vid renoveringen 1938. Bröstningen har marmorerade speglar och i det utskjutande mittpartiet finns en änglamålning och texter. Läktaren bärs upp av kvadratiska pelare vid mittgången och pilastrar vid väggarna, samtliga med profilerade överstycken. Orgelfasaden i en klassicerande stil är enligt uppgift byggd 1918 av J Magnusson, Göteborg.

Bland kyrkans äldsta inventarier märks dess dopfunt från 1200-talet och ett krucifix från 1300-talet. Dopfuntens nederdel är av täljsten och överdelen av sandsten. Enligt uppgift är en av delarna från den vid reformationen nedlagda kyrkan vid Mustasäter. Triumfkrucifixet, i gotisk stil och av imponerande storlek, är ovanligt och dess ursprung oklart. Det är enligt uppgift av tyskt eller engelskt ursprung och skall ha överflyttats till Ör från Skara domkyrka på 1600-talet. 1938 iordningställdes ett särskilt dopaltare vid södra korväggen över vilket triumfkrucifixet hänger.

LÅNGHUS
GOLV - Gråmålat trägolv, rutmönster i gångarna (och i koret).
VÄGGAR - Vitputsade
INNERDÖRRAR - Parspegeldörrar till vapenhuset i väster och som innerdörrar till kyrkporten åt söder. Dörrarna tillkom vid renoveringen 1938 och är marmorerade och ådringsmålade. Motsvarande dörrar finns i vapenhuset och sakristian.
PORT - Kyrkport mot söder. Pardörr med ekpanel liknande speglar.
FÖNSTER - Stora rundbågade 6-luftsfönster med kopplade bågar och färgat s k antikglas med blyspröjs i innerbågarna. Tre åt norr och två åt söder. Ett litet blyspröjsat romanskt fönster snett ovan sydingången.
TAK - Vitmålat plant trätak med rödaktig dekormålad, bl a marmorerad, taklist. Gråmålade brädor under läktaren.
LÄKTARUNDERBYGGNAD
- Tillkom 1983. Gång i mitten, kapprum och toalett mot norr, brudkammare mot söder. Brudkammaren: golv - plastmatta, väggar - slät vit träskiva mot kyrkorum, vitputsat i övrigt, tak - vitmålat brädtak, dörr - marmorerad och ådringsmålad enkeldörr av trä. Kapprummet: golv och väggar - som brudkammaren, tak - gråmålat brädtak. Toalett: golv och dörr - som brudkammare, väggar - våttapet, tak - vitmålad slät skiva.
KOR
GOLV - Trägolv, gråmålat i rutmönster. Heltäckningsmatta innanför altarringen.
VÄGG - Som långhus.
FÖNSTER - Motsvarande som långhus, ett åt norr och ett åt söder.
TAK - Som långhus.
DÖRR - Till sakristian i öster; Motsvarande långhusets innerdörrar fast en enkeldörr.
VAPENHUSET
- Kyrkans entré från väster. På dess norra sida leder en trätrappa upp till en avsats som har förbindelse med läktaren. Längs trappräcket och ett räcke på övre planet finns utsnidade balustrader.
GOLV - Nedervåningen - stenhällar. Avsats mot läktaren - Blåmålat trägolv.
VÄGGAR - Vitputsade
TAK - Välvt vitmålat trätak.
FÖNSTER - Ett på söder- respektive nordsidan. Rundbågiga 4-lufts med kopplade bågar. Ovan kyrkporten mot väster finns ett runt småspröjsat fönster.
PORT - Kyrkport mot väster. Pardörr, kopparklädd på utsidan och marmorerade speglar på insidan. Ovan dörren finns en förgylld akantusslinga med ett kors och texten "Ära vare Gud".
DÖRRAR -På nedervåningen: Till långhus, se långhus. Till läktaren, ljust målad spegeldörr med glasade övre partier.
SAKRISTIA
- Tillkom 1887 och på kyrkan östra sida, bakom koret.
GOLV - Trägolv
VÄGGAR - Vitputsade, västra väggen täcks av skåpinredning från 1938 varav södra delen utgör ett litet tvättutrymme med handfat.
DÖRRAR - Ytterdörr mot söder: Dubbla spegelpardörrar. Ytterdörren täckt med kopparplåt på utsidan. Innerdörrarna marmorerade och ådringsmålade på båda sidor. Dekorativt överstycke med bl a medaljong och text. Dörr till långhuset; se långhuset.
FÖNSTER - Mot öster, rundbågigt 4-lufts med kopplade bågar.
TAK - Vitmålat brädtak, enkel taklist.
ÖVRIGT - Mot norr finns ett altare av gjuten betong med en träskiva, altartavla i form av en muralmålning i en väggnisch som inramas av målade blomsterslingor. I nischen finns ett krucifix och en texttavla av trä.
FAST INREDNING
ALTARE - Huvudaltaret; Altarbord av trä. Vid korets sydvägg finns också ett altare (dopaltare), vilket tillkom 1938. Altaret är gjutet av betong. Ovan altaret finns ett stort medeltida triumfkrucifix.
BÄNKINREDNING - Bänkarna tillkom 1900 men blev kraftigt ombyggda vid renoveringen 1938 då man delvis återanvände äldre delar. Indelad i fyra kvarter som ansluter till långväggarna. De bakersta bänkarna mot läktarunderbyggnaden är borttagna. Bänkarna är öppna med marmorerade sidostycken. Slutna korbänkar med marmorerade speglar motsvarande bänkskärmarna. Bänkinredning på läktaren, både norr och söder om orgeln, av motsvarande slag som i långhuset.
PREDIKSTOL - Från 1762 och ett verk av Isac Schüllström. Korgen och trappan är prydda med uthuggna och förgyllda träfigurer. Baldakinen med stående träfigurer. Predikstolen har också en portal.
ORGEL - Placerad på orgelläktaren i väster. Enligt uppgift byggd 1918 av J Magnusson, Göteborg. Klassicerande fasad med bl a tandsnittsfris och harpor av trä. Dekormålad.
LÄKTARE - Orgelläktare mot väster: Bärs upp av fyra marmorerade kvadratiska pelare marmorerade med profilerade överstycken samt pilastrar av liknande slag, fyra längs var långsida. Läktarbarriären fick sin nuvarande utformning vid renoveringen 1938. Bröstningen har marmorerade speglar varav den mittersta är försedd med en änglamålning och speglarna på sidorna om denna med texter "Min själ prisar storligen Herren" mot söder, och "Min ande fröjdar sig i Gud min frälsare" mot norr. Barriären har också växtdekor på nedersidan och facklor av trä på sidorna av överstycket. Pärlspontpanel på baksidan. Brädgolv täckt med tygmatta. Bänkar; se bänkinredning.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Tillverkad av Nils Falk 1737. Nederdelen består av en kalvariegrupp och spiralvridna kolonner. Överdelens tavla har stående träfigurer som symboliserar tron, hoppet och kärleken samt spiralvridna kolonner. Ovan detta finns en klocka och ytterligare träfigurer.
ALTARRING - Oktagonal form med en genombruten barriär med korsformationer inramade av cirklar. Stoppat och tygbeklädd knäfall och överdel.
DOPFUNT - Från 1200-talet, nederdelen av täljsten och överdelen av sandsten. Placerad i sydvästra delen av koret.

Kyrkans murar av tegel och inslag av natursten är täckta av vit spritputs. Sockeln är delvis putsad och av obearbetad marksten. Västgavelns röste är av trä, vitmålad träpanel på en regelstomme. Ett lägre vapenhus och en dito sakristia är tillbyggda på västra respektive östra gaveln.
I vapenhusets nord- respektive sydvägg finns inmurat fyra äldre gravhällar över kyrkoherdar. Samtliga tak är belagda med skiffer. Långhuset täcks av ett sadeltak med valmning över koret. Valmat är också sakristians tak. Vapenhuset har sadeltak. Långhuset och koret har stora gråmålade rundbågiga fönster. Sakristian har också ett rundbågigt fönster i sin östvägg. Vid murverksdokumentationen 1993 framkom bl a två romanska fönster på sydsidan. Ett av dessa togs fram igen och är beläget väster och ovan långhusets sydingång. Det andra är markerat öster om sydingången. Förutom långhusets sydingång finns två ingångar, till vapenhuset i väster och från söder till sakristian. Långhusets sydingång har en från fasaden utskjutande omfattning i slätputs med ett rundbågigt fönster ovan. Porten består av en pardörr med rektangulära speglar av ekpanel. Liknande portar, täckta med kopparplåt finns också till vapenhuset och till sakristian.

Komplettering vid inventeringen 2002:

SAMMANFATTANDE HISTORIK - Kyrkan är vitputsad med murar av tegel och inslag av natursten. Vid en ombyggnad på 1660-talet hittades en tegelsten med årtalet 1219 inskrivet, vilket är kyrkans förmodade byggnadsår. Tegelstenen skall finnas överputsad på okänd plats i kyrkan. I samband med en utvändig renovering 1993 då fasaderna omputsades gjordes en murverksdokumentation som visar på en ursprunglig tegelkyrka av romansk typ, vilket tyder på att kyrkan uppförts vid 1200-talets första hälft eller dess mitt. Under 1660-talet förlängdes kyrkan åt öster och fick en tidstypisk tresidig koravslutning. Kyrkans väggar innehåller både medeltida tegel och tegel från 1600-talet. Kyrkans bevarade äldre fasta inredning utgörs av altaruppsatsen och predikstolen, båda i sk provinsiell barock stil. Altaruppsatsen är tillverkad av bildhuggare Nils Falk 1737. Efter tillbyggnader 1887 (sakristia i öster) och 1900 (vapenhus i väster) fick kyrkan sin nuvarande form. 1900 revs ett vapenhus av okänd ålder på sydsidan. Kyrkan saknar torn. Strax söder om kyrkan står klockstapeln som antas vara uppförd under 1600-talet.

Kyrkans långa byggnadshistoria innefattar flera både exteriöra och interiöra förändringar. De ombyggnader och renoveringar som skett följer i allmänhet ett tidstypiskt mönster. Kyrkans exteriör är ett resultat av ombyggnaden på 1600-talet och de senare tillbyggnaderna av sakristian och vapenhuset. Utformningen av fönstren går tillbaka till en renovering 1858 då samtliga fönster sänktes en aln (60 cm). Renoveringen 1900 motsvarar det som skedde under 1800-talet i många kyrkor. Det målade taket, och eventuellt också målningar på läktarbröstningen, togs bort. Målningarna var utförda av Hans georg Schüffner 1747. bemålade delar av takmaterialet återanvändes till vapenhusets yttertak och finns kvar där. De slutna bänkarna ersattes av nya öppna. Samtidigt togs också gravhällar i koret bort och placerades på det nybyggda vapenhusets väggar. Nästa stora renovering, 1938, följer också mönstret för sin tid med syftet att framhålla och återställa en äldre karaktär som delvis tagits bort under 1800-talet. Renoveringen 1938 var omfattande och präglar fortfarande till stora delar kyrkorummet i Ör. För arbetena svarade arkitekt Axel Forssén, Göteborg och konservator var R Johansson, Skövde. Vid detta tillfälle förändrades bland annat bänkinredningen, nya inner- ytterdörrar tillkom och läktarbarriären fick sin nuvarande utformning. I koret lades ett nytt golv, altarringen byggdes om och dopaltaret tillkom. Pärlsponttaket från 1900 i kyrkorummet byttes ut mot breda slätspontade brädor och innanfönster med s k antikglas och blyspröjs sattes in . Även inredningen i sakristian och vapenhuset är till stor del präglad av renoveringen 1938. Under sakristian grävdes också en källare ut för ett nytt uppvärmningssystem med lågtrycksvärmeledning. 1983 tillkom en läktarunderbyggnad för brudkammare mot söder och toalett och kapprum mot norr. 1993 genomfördes en omfattande exteriör renovering då bland annat samtliga fasader omputsades och skiffertaket på vapenhuset lades om. Då putsen var nedtagen genomfördes en murverksdokumentation. Då framkom bland annat att av den medeltida tegelkyrkan finns hela långhusets sydsida och sydvästra delen av västgaveln bevarad. En ursprunglig sydportal kunde fastslås liksom två romanska fönster på sydsidan. Likaså kunde en skiftande färgsättning av fasaden under århundradenas lopp beläggas.