RÅGGÄRDS KYRKA

Komplettering vid inventeringen 2004:

Olika uppgifter förekommer kring kyrkans tillkomst. Vissa gör gällande att kyrkan nybyggdes 1743-46 på platsen för en nedriven föregångare eller att den äldre kyrkan genomgick en kraftig ombyggnad, i princip att betrakta som ett nybygge. Andra uppgifter talar dock om att en äldre kyrka, troligen belägen i närheten, revs först 1771. Kyrkans föregångare är alltså inte närmare känd men antas var en medeltida träkyrka. Kyrkan medeltida inventarier består av dopfunten och madonnafiguren. Från Råggärd finns också medeltida traditioner om en s k offerkyrka. Vanligaste offret skall ha varit kalvskinn, av vilka det gjordes pergament att skriva på. Traditioner om offerkyrkor i Dalsland finns även i Ödeborg, Gunnarsnäs och Torrskog. Vad dessa traditioner egentligen står för och hur långt tillbaka i tiden de går är dock oklart.

Råggärds kyrka har sedan byggnationen 1743-46 bevarat sin planlösning och yttre form, med undantag av det vindfånget på korets södra sida, vilket eventuellt är från 1800-talets senare del. Kyrkan timmerväggar tycks ha varit oklädda på utsidan till 1830 då de kläddes med panel, och rödfärgades. Takbeläggningen hade 1819, skiftats från spån till tegel. Under 1800-talets mitt och senare hälft genomfördes flera tidstypiska åtgärder med syfte att få ett ljusare och enklare kyrkorum, med utgångspunkt bl a från klassicismens ideal. Liknande renoveringar har av eftervärlden ofta betecknats som alltför hårdhänt hantering av de äldre kyrkorummen. Under 1900-talet har sedan vanligen följt olika återrestaureringar. I Råggärd sattes 1845 större och fler fönster in samtidigt som den nuvarande predikstolen, samt eventuellt också altarringen, tillkom. År 1875 vitmålades kyrkans exteriör och 1884 dess interiör, varvid flera väggmålningar övermålades. Samtidigt togs ett nytt korfönster upp bakom altaret och altaruppsatsen ersattes med ett enkelt träkors. 1884 sattes också nya, öppna, bänkar in. 1894 fick kyrkan uppvärmning genom en kamin och 1911 installerades dess första orgelharmonium.

1949-50 genomfördes en s k återrestaurering efter handlingar av arkitekt Tor Engloo, Stockholm. För konservatorsarbeten svarade konservator Olle Hellström, Skara. Altaruppsatsen från 1771, som varit deponerad i Ödeborgs fornsal, konserverades och återinsattes samtidigt som korfönstret mot öster sattes igen. Väggmålningarna togs dock ej fram utan väggarna fick troligen vid detta tillfälle sin gröna stänkmålade färg och bröstningslisten samt partierna under denna ådringsmålades. Kyrkorummet färgsattes också i övrigt med mycket grön ådringsmålning bl a på bänkar, dörrar och läktare. Övriga åtgärder var bl a ombyggnad av bänkarna, inläggandet av nytt trägolv samt elektrifiering av kyrkan, då elbelysning och elvärme installerades. Kyrkan har sedan renoveringen 1949-50 genomgått få förändringar och åtgärderna har huvudsakligen varit av underhållskaraktär. 1987 målades fasaderna och dess snickerier samtidigt som torntaket tjärströks. 1990 togs de två bakersta bänkraderna bort och 1995 konserverades altartavlan av konservator Anders Darwall.

Kyrkan av trä består av ett långhus med tresidigt avslutat kor i sydost samt torn med vapenhus i nordväst. På korets norra sida finns en utbyggd sakristia och på dess södra sida ett mindre vindfång. Förutom det senare är kyrkan i sin helhet, enligt uppgift, uppförd 1734-36. Vapenhuset i söder kan eventuellt vara från 1800-talets senare del. Kyrkans exteriör karaktäriseras av den i förhållande till tornet kraftiga långhuskroppen med dess höga branta tak.

Den timrade stommen är klädd med vit locklistpanel och försedd med knutlådor. Snickerierna, port, dörrar, fönster och ljudluckor är ljusblå. Kyrkans sadeltak, förutom tornets spåntäckta huv, är täckta av enkupigt lertegel. Över koret är taket valmat. Tornhuven kröns av en liten kopparklädd spira och en vindflöjel med initialerna I H S (Jesu monogram) och årtalet 1688. På långsidorna och till koret finns stora segmentbågeformade och smårutsindelade fönster. Korfönstren är smalare än de i långhuset. Det finns också små segmentbågeformade fönster i långhusets västra del, samt kvadratiska fönster i tornet och sakristian. Kyrkporten till vapenhuset liksom dörrarna till sakristian och lilla vapenhuset i söder är klädda med liggande fasspontpanel. Innanför pardörren, med överljusfönster, till vapenhuset finns en äldre kyrkport, troligen ursprunglig från kyrkans tillkomst. Porten är klädd med snedställd profilerad panel och har ett äldre lås samt en järnring på utsidan. Om ringen finns en sägen om en bonde som fick en oxe bestulen av jättar. Genom att slå på en stekpanna så att det lät som kyrkklockor skrämde han jättarna och fick tillbaka sin oxe, vilken då hade en stor järnring i vardera örat. Bonden skänkte sedan en järnring till Rännelanda kyrka och en till Råggärds kyrka.

Kyrkorummet är enkelt utformat med en sparsmakad inredning förutom den praktfulla altaruppsatsen. Det korta och breda rummet med plant tak, domineras av gröna kulörer och ger ett dämpat intryck. De oklädda timmerväggarna bidrar till karaktären av en enkel träkyrka. Golvet innanför altarringen i det tresidiga koret i öster är förhöjt och i väster finns en läktare med två enklare orglar, typ orgelharmonium. Dörrar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster och från sakristian norr om koret samt det mindre vapenhuset söder om koret.

Kyrkorummets trägolv är slipade och lackade. Timmerväggarna är stänkmålade i grönt. Bröstningslisten, liksom väggen under denna, är laserad i en mörkare grön kulör. Ungefär mitt i rummet finns inskjutande timmerpartier förbundna med en avbilad stock. Det plana taket är grönmålat och försett med en enkel taklist av en snedställd planka. Även dörrarna, en parspegeldörr till vapenhuset i väster och enkelspegeldörrar i koret, är gröna (ådringsmålade). Av kyrkorummets segmentbågeformade fönster är innerbågarna i koret försedda med blyinfattat färgat antikglas.

Altaret av trä är placerat intill östra korväggen och har marmorerade spegelfält i grönt. Enligt uppgift är altaret och altarringen från 1845. Altaruppsatsen är tillverkad 1771 av skomakare Karl Dahlström och målad av Anders Larsson Krok, Vänersborg. Den motsvarar provinsiell barockstil. Vid en renovering 1884 togs den ned och ersattes av ett enkelt träkors men konserverades och återinsattes 1949-50. Altaruppsatsen täcker större delen av korets östvägg. Den innehåller ett trettiotal träskulpturer och är rikt bemålad och förgylld. I centrum finns ett krucifix och en övre tavla som föreställer Jesu dop. På altaruppsatsens nederdel finns en texttavla "Christus är Eder för ögonen målad såsom han för Eder är korsfäst ". Den lilla altarringen är rund och sluter tätt mot altaret. Den öppna barriären har ljust marmorerade balusterdockor med förgyllningar. Predikstolen (1845) är placerad längst fram på långhuset norra sida. Den är relativt enkelt utformad med en rund korg utan baldakin. På korgen finns bl a inskjutna rektangulära stående fält kantade av profilerade lister samt förgylld växtdekor. Kyrkans dopfunt, daterad till 1200-talet, är placerad i korets södra del. Den ursprungliga cuppan är borta och den vida fotplattan av täljsten används som cuppa på en nygjord granitsockel. Av medeltida inventarier äger kyrkan också en speciell madonnafigur från 1400-talet. En liknade madonna har också funnits i grannkyrkan Lerdal och det finns en i Holms kyrka i närheten av Mellerud.

Bänkinredningen är indelad i två kvarter, anslutna till långväggarna men ej mot västväggen där två bänkar borttagits. De öppna bänkarna med rektangulära gavlar är ursprungligen från 1884 men ombyggda 1949-50. De är enkelt utformade med grönt ådringsmålade sitsar, ryggar och gavlar. På skärmarna finns spegelfält. Bänkar finns också längs korets båda sidor och på läktaren. Den senare nås via en äldre trappa i vapenhuset och har ett öppet samband med tornvåningen ovan vapenhuset. Läktaren bärs upp av fyra grönt ådringsmålade kolonner med skurna kapitäl placerade längs mittgången. Läktarbröstningen är enkel med grönt ådrade speglar och profilerade lister. På läktaren står två små orglar av typen orgelharmonium, tillverkade 1911 respektive 1930.

LÅNGHUS -
GOLV - Lackat trägolv (1950)
VÄGGAR - Oklädda timmerväggar. Stänkmålade i gröna kulörer (oljefärg, troligen 1950). Profilerad bröstningslist i bänkhöjd, laserad i mörkare grönt liksom timmerväggarna under listen. Inskjutande timmerpartier ungefär mitt i långhuset, förbundna med avbilad stock (motsvarande dragstag). Även inskjutande timmer i västväggen under läktaren. Stående bultade stockar vid läktaren och vid östra korväggen.
DÖRR - Till vapenhuset i väster. Parspegeldörr (eventuellt från 1800-talets slut eller ca 1900). Ådrad i gröna kulörer mot kyrkorummet. Täckmålad i grön kulör mot vapenhuset.
FÖNSTER - Två mot norr, två mot söder: Stora segmentbågeformade indelade i smårutor. 4-lufts, ej kopplade. Mot norr och söder finns också på var sida två små segmentbågeformade vid och under läkaren. Fönstrens bågar och glas är av varierande ålder. Främst mot norr finns äldre bågar med munblåst glas. Innerbågarna är generellt av yngre datum.
TAK - Plant grönt planktak. Enkel taklist av snedställd planka i mörkare kulör.
KOR -
GOLV - Se långhus. Förhöjt innanför altarringen och där med grön heltäckningsmatta.
VÄGG - Se långhus
DÖRRAR - Till vapenhuset i söder: Parspegeldörr likadan som långhusets dörr till vapenhuset i väster. Till sakristian i norr: Enkelspegeldörr samtida med parspegeldörrarna till vapenhusen, ådrad i gröna kulörer på båda sidor.
FÖNSTER - Motsvarande de stora i långhuset: Ett mot sydöst och ett mot nordöst. Blyinfattat färgat antikglas i blyinfattningar i innerbågarna.
TAK - Se långhus
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä, med speglar mot altarringen, grönt ådringsmålad. Enligt uppgift är altarringen från 1845 och eventuellt altaret från samma tidpunkt.
ALTARUPPSATS - I s k provinsiell barock. Tillverkad 1771 av skomakare K Dahlström och målad av Anders Larsson Krok, Vänersborg . Togs ned 1884 och ersattes av ett enkelt träkors. Återinsattes och konserverades 1950 efter att ha varit deponerad i Ödeborgs fornsal. Även konserverad 1995. Täcker större delen av korets östvägg, innehåller ett trettiotal träskulpturer och är rikt bemålad och förgylld. I centrum finns ett krucifix och en övre tavla som föreställer "Jesu dop". På uppsatsen nederdel finns en texttavla "Christus är Eder för ögonen målad såsom han för Eder är korsfäst" och under texttavlan står årtalet 1771.
ALTARRING - Enligt uppgift från 1845. Rund, sluter tätt mot altaret. Öppen barriär med ljust marmorerade dockor med förgyllningar. Stoppade överliggare och knäfall klädda med blått tyg.
BÄNKINREDNING - Indelade i två kvarter, anslutna till långväggarna. Längst bak togs två bänkrader bort 1990. Öppna bänkar från 1884 som delvis omändrades 1949-50, bl a glesades ut och fick bredare sitsar. Enkelt utformade bänkar med grönt ådringsmålade gavlar, sitsar och ryggar. Spegelfält på skärmarna. Korbänkar åt norr och söder. Bänkar i ursprunglig utformning från 1884 på läktaren.
PREDIKSTOL - Från 1845. Relativt enkel utan baldakin. Rundad korg med stående rektangulära inskjutna fält kantade av profilerade lister. I fälten och längs korgens överkant finns förgyllda utskärningar som växtdekor. Blå botten i fälten, annars huvudsakligen gröna kulörer.
ORGEL - På läktaren står två orglar av typen orgelharmonium, en från 1911 och en från 1930. Den senare har ett inbyggt orgelverk i tornet vilket har ett öppet samband med läktaren. Orgelverket sträcker sig också ned i vapenhuset i tornets nedervåning.
LÄKTARE - Nås via en trappa i vapenhuset. Trappan leder till en dörr på tornets våning 2 vilken har ett öppet samband med läktaren. Läktarens golv liksom trappans (från 1846) har likadana breda lackade brädor vilka är äldre än golvbrädorna i kyrkorummet i övrigt (från 1949-50). Läktaren bärs upp av fyra grönt ådrade kolonner vid mittgången. Kolonnerna har en avsmalnade form uppåt, s k entasis och skurna kapitäl. Läktarbröstningen är enkelt utformad med grönt ådrade speglar och profilerade lister. Bänkar på gradänger, se bänkinredning.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Placerad i södra delen av koret. Daterad till 1200-talet. Den ursprungliga cuppan är borta, funten är vänd upp och den vida och restaurerade fotplattan av täljsten används som cuppa. Bas av nygjord granitsockel.
VAPENHUSET MOT VÄSTER - Utgör tornets nedervåning. Huvudentré till kyrkan. Ett mindre vapenhus finns också på korets södra sida (beskrivs nedan).
GOLV - Lackat trägolv (1950)
VÄGGAR - Grönmålade. Mot väster och norr timmerväggar. I söder brädvägg i sektioner mot orgelverket som sträcker sig härifrån upp på tornets andra våning.
PORT - Dubbla portar mot väster med liggande rektangulärt överljusfönster. Inre porten är troligen den ursprungliga, bevarad från kyrkans och tornets tillkomst 1734 -36. Framför denna port har sedan en pardörr satts som en yttre port (troligen 1950). Denna har liggande ljusblå fasspontpanel på utsidan (som övriga ytterdörrar) samt släta skivor på insidan. Den gamla porten består av ett stort dörrblad, på utsidan med snedställd profilerad gråmålad panel och släta brädor mot insidan. Porten har ett äldre lås och en järnring på utsidan. Om denna ring finns en sägen: En bonde i trakten hade bland sin boskap en oxe, som blev bortstulen av jättarna i ett närbeläget berg. Bonden ville försöka skrämma jättarna, så att de återlämnade det stulna kreaturet. Han tog med sig en stekpanna och en liten klubba och gick så nära berget han vågade. Då dunkade han på stekpannan och det lät som kyrkklockor. Jättarna måste ha blivit ordentligt skrämda, för nästa dag fann bonden sin oxe bland de andra kreaturen, men den hade nu en stor järnring i vardera örat. Efter något funderande beslöt bonden att ge bort järnringarna, en till Råggärds kyrka och en till Rännelandas (Ur Råggärds kyrka, utgiven av Råggärds hembygdsförening, Nossebro 1994, s 135).
TAK - Plant tak av grönmålade plankor.
ÖVRIGT - Längs norra väggen leder en svängd trätrappa, troligen från 1846, upp mot läktaren. Under trappan finns ett förrådsutrymme.
VINDFÅNG MOT SÖDER - Ett vindfång på korets södra sida med ett farstuliknande utformning. Dess ålder är okänd men tycks vara från 1800-talets slut eller ca 1900. Kanske tillkom det vid en större renovering 1884. Huvudentré till kyrkan sker genom vapenhuset mot väster i tornets nedervåning (beskrivs ovan).
GOLV - Lackat trägolv
VÄGGAR - Enkla brädväggar, ljust laserade, gröna mot koret.
DÖRRAR - Ytterdörr mot söder; Enkeldörr med liggande ljusblå fasspontpanel på utsidan. Dörr till koret, se kor
TAK - Grönmålade släta brädor.
SAKRISTIA - Ursprunglig med övriga kyrkan från 1734-36. Placerad norr om koret.
GOLV - Trägolv täckt av grön heltäckningsmatta.
VÄGGAR - Grönmålade oklädda timmerväggar.
DÖRRAR - Ytterdörr mot väster, enkelspegeldörr ådrad i gröna kulörer mot insidan, liggande ljusblå fasspontpanel mot utsidan. Dörr till koret, se koret.
FÖNSTER - Mot norr: Ett kvadratiskt, 1-lufts, ej kopplat, indelat i smårutor, munblåst glas i ytterbågen.
TAK - Plant grönmålat brädtak.
TORN -
VÅNING 1 - Se vapenhus mot väster
VÅNING 2 - Öppet samband med läktaren. Ungefär en tredjedel av våningsplanet (dess södra del) upptas av orgelverket från 1930 (se orgel ovan) som även sträcker sig ned i vapenhuset. Till verket finns en orgeltrampa på våning två. I våningsplanets norra del finns trappan från vapenhuset och trappa upp till tornet med en dörr framför.Till vapenhustrappan finns en enkelspegeldörr (1800-talets slut eller ca 1900), grönt ådrad mot trappan och grönt täckmålad mot läktaren. Mot väster finns ett kvadratiskt 2-luftsfönster indelat i smårutor.
VÅNING 3 - Mellanvåning med oklädda och omålade timmerväggar. Litet kvadratiskt enluftsfönster indelat i smårutor.
VÅNING 4 - Klockvåning med klockverk och två klockor. Tornluckor åt tre väderstreck (ej öster p g a långhusets branta takfall). Parluckor med ljusblå stående locklistpanel på utsidorna.