LERDALS KYRKA

Komplettering vid inventeringen 2004:

Hur kyrkans föregångare sett ut är inte närmare känt. Från en golvomläggning 1980 finns dock uppgifter om att grundmurar, troligen tillhöriga en träkyrka, iakttagits tillsammans med gravstenar från 1600-talet. I sockenhistoriken, Lerdalsboken, nämns också ett antagande om en äldre kyrka vid gården Lerdals stom, ca 400 meter sydost om kyrkan. Gården är gammal kyrkojord och där hittades 1890 en bronsnyckel som då sattes i samband med en kyrka. Dopfunten i kyrkan, med cuppa av täljsten och fot av sandsten är daterad till 1200-talet. Kyrkan har ägt en madonna av trä från 1300- eller 1400-talen, som stals 1990. Liknade madonnor finns i grannkyrkan Råggärd och i Holms kyrka i närheten av Mellerud.

Den nuvarande kyrkan uppfördes i två etapper med några få års mellanrum. Långhuset och det tresidiga koret byggdes 1771-72 i sten och det timrade tornet 1775. Kyrkan har sedan dess bevarat sin ursprungliga planform. Det som skiljer henne från många andra kyrkor, förutom att tornet inte är byggt i
samma material som resten av kyrkan, är avsaknaden av en utbyggd sakristia. Många dalsländska kyrkor har, liksom Lerdal, haft sakristieavgränsningar i form av mer eller mindre enkla skärmväggar bakom koret men, vanligtvis under 1900-talet, tillbyggts med en sakristia norr eller söder om koret.

Väsentliga delar av kyrkorummets inredning är från tiden kring sekelskiftet 1900. 1895 sattes nya bänkar in och stenhällarna på golvet ersattes av trä. Omkring 1910 tillkom altaruppsatsen samtidigt som läktaren ny- eller ombyggdes efter ritningar av Fredrik Falkenberg, Stockholm, som också ritade orgeln från samma tillfälle. Vid 1900-talets början vitmålades också tornet som tidigare varit rödfärgat. Under 1940- och 50-talen uppgjordes tidstypiska restaureringsprogram som dock aldrig kom till utförande, bl a föreslogs tillbyggnad av en sakristia mot norr eller som en del av en läktarunderbyggnad. 1950 elektrifierades kyrkan med belysning, eluppvärmning och elektrisk klockringning. I början på 1950-talet genomfördes en större renovering av underhållskaraktär med både exteriör och interiör ommålning samt omläggning av tegeltaket. Enligt uppgift skulle då det enkupiga lertegel som byttes mot nytt varit ursprungligt, från kyrkans uppförande 1771-72. 1960 sattes blyinfattat antikglas in i korfönstrens innerbågar. Under 1970- och 80-talen gjordes en del interiöra arbeten efter program och ritningar av arkitekt Carl-Anders Hernek, Uddevalla. Bl a sattes antikglas in även i långhusets innerbågar, avgränsningen till sakristieutrymmet bakom koret omändrades och interiören målades. 1970 belades torntaket med kopparplåt istället för skiffer och 1980 lades ett nytt golv i kyrkorummet. Sakristiefrågan löstes 1986 genom det rum bakom altaret som då tillkom efter ritningar av arkitekt Jerk Alton, Kumla.

Kyrkorummet är ljust och rymligt med dess bredd, höga tak, och ljusa färgsättning. Det tresidiga koret i öster är upphöjt ett steg i förhållande till långhuset och i väster finns en stor orgelläktare med trappor längs västväggen på båda sidor mittgången. Ingångar finns från vapenhuset i väster och mitt på södra långsidan. Sakristian vid korets östvägg nås via två dörrar på var sida om altaret. Under läktaren har bänkar tagits bort för att ge plats åt stolar, bord, klädhängare och ett skåp mot söder.

Kyrkorummets trägolv är slipade och lackade och de putsade väggarna grått avfärgade. Takets höga trätunnvalv är vitmålat med en blå profilerad list ovan en ljust marmorerat takfot. Tvärs över kyrkorummet löper tre bjälkar som dragstag, likadant marmorerade. Dörren till vapenhuset är en gråmålad och glasad parspegeldörr med färgat antikglas i mönsterspröjsning. Parspegeldörren mot söder är grönt ådringsmålad. Ovan båda ingångarna finns halvmåneformade överljusfönster. De två sakristedörrarna är grålaserade enkelspegeldörrar. De stora rundbågiga fönstren har antikglas i innerbågarna. Korfönstrens antikglas är dessutom blyinfattat.

Mot korets östvägg bildar altaret, altaruppsatsen, ett par nummertavlor och sakristian en symmetriskt sammansatt helhet och betydelsefull del av kyrkorummets klassiserande karaktär. Sakristian, som tillkom 1986, utgör ett slutet rum placerad bakom och vid sidorna om altaret. Tidigare fanns ett skrank och en skärmvägg här för ett sakristieutrymme. Altaret är av trä med förgyllda lister kring speglar. Altaruppsatsen (1845) har en tidstypisk klassiserande utformning. Mellan två förgyllda pilastrar finns ett gråmålat kors mot ljusgrön botten. Pilastrarna bär upp ett överstycke, med bl a förgyllda äggstavs- och tandsnittsfriser, krönt av förgyllda solstrålar kring en mörkare krans med symboler. På båda sidor om altaret med altaruppsats och altarring finns nummertavlor samt dörrar till sakristian. På sakristians södra och norra sidor finns glaspartier med blyinfattat antikglas. Nummertavlorna har figursågade och förgyllda ramverk. Altarringen är halvcirkelformad med en öppen barriär av svarvade grå balusterdockor med förgyllningar. Altaruppsatsen flyttades hit från Rännelanda kyrka omkring 1910 då Rännelanda i övertagit altaruppsatsen från Högsätes gamla kyrka (riven 1908). Om altaruppsatsen som nu finns i Lerdals kyrka finns en bakgrundsberättelse: " I början av 1800-talet fanns en väckelse inom Rännelanda församling då många vandrade till Krokstads kyrka i Bohuslän för att höra Peter Wieselgren, som en period verkade i denna församling. Efter honom kom Leonard Dahl dit och drog också stora skaror dalslänningar, framförallt från Rännelanda. Altartavlan som gjordes 1845 av Anders Jonsson, Härslätt i Rännelanda skulle då av naturliga skäl vara lik den i Krokstad där "mången i församlingen hört ett levande Guds ord förkunnas".

Predikstolen i klassiserande stil är placerad längst fram på långhuset norra sida. Olika uppgifter förekommer om dess ålder. Korgen och baldakinen är huvudsakligen färgsatta i grått med förgyllda listverk. På korgen finns grågrönt marmorerade spegelfält mellan svarvade balusterdockor. Den runda baldakinen, med huv, har en figursågad förgylld list i nederkanten. Kyrkans dopfunt är placerad intill predikstolen och är daterad till 1200-talet. Cuppan är av täljsten och foten av sandsten.

Bänkinredningen är indelad i fyra kvarter, delade av mittgång, sidogångar och tvärgångar. Bänkarna är ursprungligen från 1895 men senare ombyggda bl a 1980 då de gjordes bekvämare med tillbyggda sittbrädor. Samtidigt togs också en bänkrad längst fram och en längst bak bort. De öppna bänkarna är grönt ådringsmålade och har marmoreringar i grått på gavlarna. På läktaren finns bänkar av enklare utformning. Den stora orgelläktaren i väster om- eller nybyggdes 1910 samtidigt som orgeln tillkom. Både den klassiserande orgelfasaden och läktaren är ritade av Fredrik Falkenberg, Stockholm. Läktaren bärs upp av 16 kolonner i ljus grön marmorering och den raka bröstningen är indelad i ljust gröna marmorerade spegelfält och små pilastrar. Läktaren nås via trappor mot västväggen på var sida mittgången.

LÅNGHUS -
GOLV - Lackat trägolv (1980). Samma nivå i gångar och bänkkvarter.
VÄGGAR - Putsade och gråt avfärgade. På gavelröstet mot väster har väggen samma beklädnad som taket, vitmålad slät läkt.
PORT - Mot söder: Från ca 1900, som parspegeldörr med spröjsat halvmånefönster som överljus. Dörrbladen är grönt ådrade mot insidan och grönt täckmålade mot utsidan. På utsidan finns ett extra dörrpar av stående vitgrå pärlspontpanel.
INNERDÖRRAR - Till vapenhuset i väster (tornets nedervåning): Från ca 1900, glasad (färgat antikglas med mönsterspröjs) parspegeldörr, gråmålad. Halvmåneformat överljusfönster. FÖNSTER - Två mot söder, två mot norr: Stora rundbågiga, 4-lufts. Ej kopplade bågar, smårutsindelade med antikglas i innerbågarna (1900-tal). Ytterbågarna från 1800-talet. Mot väster, till läktaren: Två spetsbågiga 2-lufts indelade i smårutor, innerbågar av yngre datum. TAK - Högt tunnvalvstak av vita släta läkt. Takfoten ljust marmorerad och markerad med en blå profilerad list och ljusa marmoreringar under denna. Mellan väggarna löper tre ljust marmorerade, likt takfoten, öppna bjälkar som dragstag. En mitt i kyrkorummet, en i koret och en över läktaren. Tak under läktaren, släta gråmålade brädor.
ÖVRIGT - Under läktaren har bänkar tagits bort för att ge utrymme åt stolar, bord, klädhängare och ett skåp mot söder. Närmast längs västväggen leder två trappor till läktaren.
KOR - Tresidigt avslutat kor. Mot östväggen bildar altaret, altaruppsatsen, ett par nummertavlor och en sakristia från 1986 en symmetriskt sammansatt helhet. Sakristian är belägen bakom och vid sidan av altaret och altaruppsatsen och dessa med två dörrar mot väster och glaspartier mot söder och norr. På var sida om altaruppsatsen finns också två flankerande nummertavlor. Se närmare beskrivning under altare, altaruppsats, sakristia och nummertavlor.
GOLV - Som långhus, lackat trägolv (1980). Förhöjt ett steg.
VÄGGAR - Som långhus
DÖRRAR - Se sakristian.
FÖNSTER - Ett mot sydost och ett mot nordost: Motsvarande de stora rundbågiga i långhuset med skillnaden att antikglaset i innerbågarna är blyinfattat. Till sakristian: se sakristian.
TAK - Som långhus
FAST INREDNING
ALTARE - Trä, gråmålat med svarta, blå och förgyllda lister kring spegelfält mot väster. ALTARUPPSATS - Se även kor, sakristia och nummertavlor. Altaruppsatsen är hitflyttad från Rännelanda kyrka ca 1910 då Rännelanda övertog altaruppsatsen från Högsäter gamla kyrka då den revs 1908 (Högsäters nya kyrka invigdes 1902). Altaruppsatsen har en klassiserande utformning med ett enkelt träkors mellan två förgyllda pilastrar vilka bär upp ett överstycke med bl a förgyllda lister i form av äggstavs- och tandsnittsfriser. Överst finns förgyllda solstrålar kring en mörkare krans med symboler. Förgyllningar finns också på pilastrarna samt på det gråmålade korset vilket inramas av rektangulära lister. Altaruppsatsens är i övrigt färgsatt med ljust grönt i botten. Följande bakgrundsberättelse finns om altaruppsatsen som nu finns i Lerdals kyrka: "I början av 1800-talet fanns en väckelse inom Rännelanda församling då många vandrade till Krokstads kyrka i Bohuslän för att höra Peter Wieselgren som före sin göteborgstid verkade i denna församling. Efter honom kom Leonard Dahl dit som också drog stora skaror dalslänningar, framför allt från Rännelanda. Altartavlan som gjordes 1854 av Anders Jonsson, Härslätt, i Rännelanda skulle då av naturliga skäl vara lik den i Krokstad där "mången i församlingen hört ett levande Guds ord förkunnas".
ALTARRING - Halvcirkelformad efter att de ursprungliga mot altaret anslutande ändarna tagits bort. Öppen barriär med svarvade grå balusterdockor med förgyllningar. Stoppade knäfall och överliggare klädda med turkosblått tyg med guldgula inslag.
BÄNKINREDNING - Indelad i fyra ej vägganslutna kvarter (mittgång, sidogångar samt tvärgångar mot norr och söder). Bänkarna är från 1895 och ombyggda bl a 1980. Bänkar borttogs, kvarteren glesades ut då bänkarna gjordes bekvämare med bl a tillbyggda sittbrädor. En bänkrad längst fram och en längst bak i kyrkorummet borttogs också. Öppna bänkar, grönt ådringsmålade med marmoreringar i grå kulörer på gavlarnas spegelfält. Enklare bänkar (troligen 1895 års utformning), grönt ådringsmålade, på gradänger på läktaren.
PREDIKSTOL - Placerad längst fram på långhusets norra sida. Oklar ålder, olika uppgifter förekommer. Enkel klassiserande utformning. Korg och baldakin huvudsakligen färgsatta i grått med förgyllda listverk. På korgens yttersidor finns grågrönt marmorerade spegelfält mellan svarvade balusterdockor. Den runda baldakinen har en figursågad list i nederkanten.
ORGEL - Läktarorgel från 1910 av Magnussons orgelbyggeri, Göteborg. Ritningar av orgelfasaden och läktaren (vilken om - eller nybyggdes vid samma tillfälle) av Fredrik Falkenberg, Stockholm. Relativt enkelt utformad klassiserande tredelad orgelfasad målad i grå och gröna kulörer och förgyllningar på överdelen, bl a en harpa med solstrålar överst.
LÄKTARE - Stor läktare i väster som om- eller nybyggdes 1910 då orgeln tillkom. Ritningar på orgelfasad och läktare från 1910 av Fredrik Falkenberg, Stockholm. Läktaren nås via två trappor längs kyrkorummet västvägg. Den bärs upp av 16 träkolonner i ljus grågrön marmorering. Den raka läktarbröstningen är indelad med små pilastrar och ljust gröna marmorerade spegelfält. Profilerade lister kring spegelfälten samt längs bröstningens över- och nederkant. Bänkar på läktaren, se bänkinredning.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - 1200-tal. Cuppa av täljsten, fot av sandsten. Placerad i norra delen av koret. NUMMERTAVLOR - Mot östväggen bildar altaret, altaruppsatsen, ett par nummertavlor och en sakristia från 1986 en symmetriskt sammansatt helhet. Se även beskrivning under kor, altare, altaruppsats, sakristia. På var sida om altaruppsatsen finns två flankerande nummertavlor med utskurna, lövsågade och förgyllda ramverk. Enligt ett restaureringsprogram från 1945 är nummertavlorna från 1800-talet.
VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning. Mot södra väggen finns en inklädd trappa upp i tornet med förvaringsutrymme under. Mot norra väggen finns en elcentral.
GOLV - Gråmålade brädor
VÄGGAR - Vitmålad masonite. Blåmålad och förgylld rullgardinsdekor i dörrnischen mot kyrkorummet i trä och puts.
PORT - Kyrkport mot väster. Kraftig parport med äldre lås. Utsidan med snedställd brunbetsad panel. Insidan med gråmålade släta brädor.
DÖRRAR - Till kyrkorum, se långhus. Till torntrappan, förvaringsutrymmet under denna (mot söder) samt till elcentralen mot norr, Masoniteklädda dörrar likt väggarna och taket.
TAK - Vitmålad masonite
ÖVRIGT - Smidda gravkors upphängda på väggarna.
SAKRISTIA - Inrymd bakom altaret mot det tresidiga korets östvägg. Där bildar altaret, altaruppsatsen, ett par nummertavlor och sakristia en symmetriskt sammansatt helhet. Sakristian flankerar altaret och altaruppsatsen med två dörrar mot väster och glaspartier mot söder och norr. På var sida om altaruppsatsen finns också två flankerande nummertavlor. Se även beskrivning under altare, altaruppsats, sakristia och nummertavlor. Sedan 1800-talet fanns ett s k sakristieskrank bakom altaret vilket vid olika tillfällen förslagits bli ersatt. 1945 med en utbyggnad av sakristia mot norr och 1952 att inrymmas i en läktarunderbyggnad. Skranket från 1800-talet tycks dock i princip ha funnits kvar med vissa ombyggnader 1972 och 1980 tills den nuvarande sakristian byggdes 1986 efter ritningar av arkitekt Jerk Alton.
GOLV- Som kor
VÄGGAR - Släta ljusa skivor. Mot öster putsade korväggen, se kor.
DÖRRAR - Två grålaserade enkelspegeldörrar på var sida om altaret.
FÖNSTER - Mot norr och söder, ett på var sida sakristian. Kopplade tvåluftsfönster med smårutsindelat och blyinfattat antikglas i ytterbågarna.
TAK - Släta ljusa skivor.
ÖVRIGT - Skåpsinredning för textilförvaring mm
TORN - Till skillnad från övriga kyrkan som är av sten (uppförd 1771-72) är tornet av timmer (uppfört 1775). Alla våningsplan har, förutom vapenhuset, oklädda timmerväggar och obehandlade golv och tak av plank och brädor.
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - Mellan våning. Litet rektangulärt liggande fönster mot väster. Tvålufts, indelat i smårutor.
VÅNING 3 - Mellanvåning. Litet rektangulärt liggande fönster mot väster, enlufts.
VÅNING 4 - Mellanvåning. Små snedställda kvadratiska enluftsfönster mot öster på var sida långhusets takfall.
VÅNING 5 - Klockvåning. Två klockor. Ljudluckor åt de fyra väderstrecken, dubbla parluckor på utsidan klädda med stående vitmålad stående locklistpanel liksom tornets övriga fasad.

Kyrkan, har ett tresidigt avslutat kor i öster och torn i väster. Långhuset och koret är uppfört i sten 1771-72 och det timrade tornet 1775. Förutom huvudingången från väster till vapenhuset i tornets nedervåning, finns en port på södra långsidan. Kyrkans sakristia är inrymd i ett rum vid korets östvägg.
Karakteristiskt för kyrkans exteriör är det breda långhuset med dess höga branta tak.

Kyrkans fasader är enkelt utformade utan särskilda utsmyckningar. Långhusets och korets fasader täcks av vit spritputs. Långhusets gavelröste mot väster, liksom tornet, är klädda med vitmålad enkelt profilerad locklistpanel. Taket över långhuset, valmat över koret, täcks av enkupigt lertegel. Torntaket och dess lanternin är plåtklädda. Den inklädda lanterninen kröns av ett kors. Den kraftiga porten med två portblad har en brunbetsad snedställd panel och ett kraftigt äldre lås. Den grönmålade porten mot söder är utformad som en parspegeldörr med ett spröjsat halvmånefönster som överljus. Ett extra yttre dörrpar består av stående vitgrå pärlspontpanel. I trappsteget finns en gravsten från 1845 inmurad. På långsidorna och i koret finns stora rundbågiga, smårutsindelade fönster som är gråvita. Tornluckorna har likadan locklistpanel som tornfasaden i övrigt.