NÖSSEMARKS KYRKA

Komplettering vid inventeringen 2004:

Den äldsta kända kyrkplatsen i Nössemark är vid Nolby, en dryg kilometer väster om den nuvarande kyrkan. Platsen ligger på en mindre platå vid invid åkermark i närheten av sjön Nössjö. Troligen har där funnits en medeltida träkyrka med en klockstapel. Vid Bomarken, ca sju km söderut, vid stranden av Stora Le finns vid gården Munken ett stenröse, Kyrkemoröset, där det enligt en tradition skall ha funnits
ett kapell som satts i samband med pilgrimsvandringar till Nidaros. Från den medeltida kyrkan vid Nolby finns förutom dopfunten från 1300-talet bevarat en lillklocka från 1200-talet samt ett krucifix från 1300-

eller 1400-talet. Från kyrkogården i Nolby finns också ett ringkors av sten, troligen medeltida, i en form med motsvarigheter i Norge.

Den nya kyrkan i Nössemark, uppförd 1790-94, fick ett nytt läge högt placerad vid en vik av Stora Le. Tomtmarken skänktes av Catarina Bågenholm från grannsocknen Håbol, en inflytelserik kvinna som ägde mycket mark och gårdar. Vid samma tid bekostade hon uppförandet av Håbols kyrka (1793-94) och i båda fallen anlitades byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norr Ny i Värmland. Kyrkan i Nössemark är ett intressant exempel på mötet mellan två olika utgångspunkter för kyrkobyggande. Det sena 1700-talet brukar beskrivas som en brytningstid mellan ett äldre sätt, att successivt bygga till äldre kyrkor och att uppföra en ny kyrka i sin helhet, med torn och allt. Det äldre sättet var ofta framkallat av knappa resurser och innebar att man efterhand kompletterade ett ursprungligt långhus och kor med sakristia och torn, förbättrade inredningen mm. I slutet av 1700-talet började statlig styrning göra sig mer gällande bl a genom ritningar från överintendentämbetet.

Kyrkan i Nössemark planerades ursprungligen att uppföras med torn, troligen tänkt efter en ritning som finns bevarad i ATA-arkivet i Stockholm. Ritningen ger en bild av tidstypisk mindre stenkyrka efter överintendentämbetets riktlinjer med västtorn och tresidigt avslutat kor i öster. De ursprungliga intentionerna kom dock inte att genomföras utan kyrkan har kompletterats efter hand. 1795 tillkom ett vapenhus, troligen på västgaveln samtidigt som klockstapeln från den gamla kyrkplatsen i Nolby flyttades till den kulle där församlingshemmet finns idag, ca 100 m nordväst om kyrkan. På 1790-talet tillkom också kyrkans altaruppsats, skänkt till kyrkan och troligen tillverkad i Enningdalen antingen vid denna tid eller redan på 1680-talet. Enligt uppgift målades altaruppsatsen 1829 i samband med att kyrkan blev invändigt målad i övrigt. Tornbygget genomfördes 1890 av byggmästare Johannes Svensson, Nössemark efter en ritning godkänd av överintendetämbetet 1887. 1890 förändrades också altarordningen då den ursprungliga altaruppsatsen byttes mot en ny med tavla och samtidigt tillkom det nuvarande altaret, den runda altarringen och sakristieskranket bakom altaret. 1889 hade en vedkamin installerats, troligen kyrkans första värmekälla.

1957- 58 genomgick kyrkan en större renovering efter handlingar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg, verksam i många västsvenska kyrkor. Samtidigt tillbyggdes sakristian på norra långsidan. Renoveringen innefattade mer eller mindre omfattande drag av återrestaurering.vilket främst innebar återinsättandet av den ursprungliga altaruppsatsen efter konservering av konservator Olle Hellström. Andra större förändringar var den nya bänkinredningen som getts en speciell utformning med öppna skärmar och balusterdockor vid gavlarna. Kyrkan fick också sin nuvarande orgel, för vilken en ny läktare uppfördes. Nya fönster sattes in och oljeuppvärmning med pannrum under sakristian installerades. Tio år tidigare hade elektriskt ljus installerats. Åtgärderna sedan 1958 har främst varit av underhållskaraktär. Kyrkan har bl a målats både ut- och invändigt vid ett par tillfällen, senast 1997 då en större, huvudsakligen exteriör, renovering genomfördes. Bland annat lades då långhustaket om, tornet omputsades och allt trä målades utvändigt, liksom fönstrens insidor och dörrarna under läktaren. Tidigare, 1992, hade de mindre läktarunderbyggnaderna tillkommit.

Kyrkan, är av sten med ett tresidigt avslutat kor i öster och torn i väster. Mitt på norra långsidan finns en utbyggd sakristia. Långhuset och koret uppfördes 1790-94 och det planerades då också för ett västtorn, som dock ej kom att byggas förrän 1890. Sakristian tillkom i samband med en större renovering 1957-58. Karaktäristisk för exteriören är långhusets branta och höga tak samt det resliga tornet. Långhuset är också relativt brett i förhållande till dess längd.

Kyrkans fasader täcks av vit spritputs med en grov och ojämn struktur. Alla snickerier är blåmålade förutom tornluckorna som är svartmålade. Långhusets valmade sadeltak liksom sakristians sadeltak täcks av enkupigt lertegel medan tornets huv och lanternin är plåtklädda. Lanterninen kröns av ett kors på en glob. Ingångar till kyrkan finns genom vapenhuset i väster, en tredelad spegeldörr med överljus, på södra långsidan, en enkelspegeldörr med överljus, samt genom en enkeldörr på sakristians västra sida. Fasaderna genombryts av stora stickbågiga fönster indelade i halvstora rutor. Mot väster finns runda fönster på långhuset och tornet. På tornet finns också höga rundbågiga ljudluckor samt små luckor på lanterninen.

Kyrkorummet får en ljus och rymlig karaktär genom dess bredd och det höga välvda trätaket. Det tresidiga koret i öster är upphöjt ett steg i förhållande till långhuset och framför altaret finns ett mindre podium. I väster finns en orgelläktare med mindre underbyggnader. Ingångar finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan och från sakristian mitt på norra långsidan.

Kyrkorummets mittgång samt tvärgångarna är belagda med kalkstensplattor medan koret och bänkkvarteren har upphöjda golv av lackade brädor. Väggarna är vitputsade och trätunnvalvet i taket är ljust gråblått liksom fönstren. Dörrarna är ljust grönt ådrade, dörren till vapenhuset är en parspegeldörr och dörrarna mot söder och norr enkelspegeldörrar. Vid sakristiedörren mot norr finns en nisch i väggen efter ett tidigare fönster. Koret är väl belyst genom fyra stora fönster.

Kyrkans altare är av gråmålat trä. Mellan altaret och östra korväggen finns ett sakristieskrank bevarat från tiden före sakristians tillkomst 1957-58. Det är från 1890 och symmetriskt utformat med snedställda väggar och dörrar på var sida om altaret. Dörrarna och väggarna har gråmålade speglar och kröns av målade träsniderier. Dörrarna har glasade överdelar och den södra är en blinddörr. Altaruppsatsen är relativt enkelt utformat med ett krucifix på blå botten, flankerat av kolonner mot en marmorerad bakgrund. På sidorna finns utsnidade änglar och växtornamentik. Uppsatsen kröns av en bruten gavelspets med en förgylld glob och nederst finns en tavla med texten "Se Guds lamm". Olika uppgifter förekommer om altaruppsatsen bakgrund. Den tycks vara tillverkad i Enningdalen i Norge antingen på 1680-talet eller 1790-talet och skänkt till Nössemark under 1790-talet och målades enligt uppgift 1829. Altarringen är rund och sluter tätt mot altaret. Den är troligen från 1890 och har en öppen barriär med svarta balusterdockor med vita markeringar. Predikstolen är placerad längst fram på långhuset norra sida. Den är ursprunglig från kyrkans tillkomst 1794 och troligen tillverkad av samma snickare som predikstolen i grannkyrkan Håbol, uppförd vid samma tid och med bl a samma byggmästare inblandad. Den är relativt enkelt utformad med bruna ådringsmålade fält mellan grågröna pilastrar på korgens sidor. Baldakinen har en höjdsträvande huv med en kraftigt profilerad gesims. Kyrkans dopfunt är placerad i korets södra del, tillverkad av täljsten och daterad till ca 1300.

Bänkinredningen är indelad i fyra ej vägganslutna kvarter, delade av mittgång, sidogångar och tvärgångar. De öppna bänkarna, som nytillverkades vid renoveringen 1957-58, har en speciell utformning med svarvade balusterdockor vid gavlarna och till de öppna barriärer som motsvarar bänkskärmar. Barriärerna har också stolpar med svarvade spetsiga knoppar. Gavlarna är rektangulära med enkla speglar i rödbrun ådringsmålning och vid varje gavel finns två balusterdockor. Ryggarna och sitsarna är rödbrunt ådrade. Mot söder finns en korbänk och på läktarens norra sida finns enklare bänkar. Läktaren, som nås via en trappa i den norra läktarunderbyggnaden, nybyggdes 1957-58 då den nuvarande orgeln sattes in i kyrkan. Läktaren bärs upp av tolv ljusgrönt ådringsmålade pelare. Bröstningen är grågrönt marmorerad med marmorerade rödbruna speglar. Mittpartiet, som är sammanbyggt med orgeln, har förgyllningar bl a i form av en harpa. Orgeln med dess klassiserande fasad är byggd 1868, ursprungligen för Örgryte gamla kyrka i Göteborg och har särskilt värdefulla kvaliteter med stora klangresurser. Läktarunderbyggnaderna tillkom 1992 och rymmer under trappan mot norr två förråd och mot söder en toalett.

LÅNGHUS - Läktarunderbyggnadernas byggnadsdelar beskrivs för sig nedan.
GOLV -Kalkstensplattor, upphöjda golv av lackade brädor i bänkkvarteren.
VÄGGAR - Vitputsade. På norra långväggen, nisch ovan sakristiedörren, en rest efter ett fönster. PORT - Mot söder (troligen från 1957-1958). Rundbågig enkelspegeldörr med glasad överdel. Ljusblå snedställd fasspont på utsidan. Ljust grönt ådrad på insidan.
INNERDÖRRAR - Till vapenhuset: Rundbågig, tredelad spegeldörr (1890). Ljust grönt ådringsmålad. Till sakristian: Enkelspegeldörr, ljust grönt ådringsmålad.
FÖNSTER - Nya fönster sattes in 1957-58. Ljust gråblå på insidan, blå på utsidan. I långhusets bakre del ett mot norr, ett mot söder, två stora stickbågiga kopplade 6-lufts, Tre runda 1-lufts korspostfönster, enbågiga med dubbla glas, ett ovan södra porten och två i västfasaden.
TAK - Trätunnvalv med ljust gråblå slätpanel. Svagt markerad taklist i mörkare grått. Tak under läktaren, ljust gråblå slätpanel.
LÄKTARUNDERBYGGNADER - Tillkom 1992. Toalett mot söder, läktartrappa och två förråd mot norr (under och bredvid trappan). Väggar av vitmålade släta skivor. Enkel gråmålad taklist. Släta ljust grönt ådrade släta enkeldörrar.

KOR -
GOLV - Lackat trägolv. Förhöjt ett steg i förhållande till långhuset. Grå heltäckningsmatta och podium framför altaret.
VÄGG - Som långhus.
FÖNSTER - Fyra stora stickbågiga som i bakre delen av långhuset (se långhuset, fönster).
TAK - Som långhus.
ÖVRIGT - Bakom altaret finns ett sakristieskrank från 1890. Det är symmetrisk utformat med snedställda väggar och dörrar (mot söder en blinddörr) på båda sidor om altaret. Både väggarna och dörrarna är av gråmålat trä med speglar, dörrarnas övre partier är glasade. Väggarna och dörrarna kröns av målade träsniderier.

FAST INREDNING
ALTARE - Av trä, gråmålat, troligen 1890.
ALTARUPPSATS - Delvis olika uppgifter förekommer om dess bakgrund. Den tycks vara tillverkad i Enningdalen i Norge antingen på 1680-talet eller 1794 och skänkt till Nössemark 1796 eller 1798 och skall inte ha målats förrän 1829 då övriga kyrkan målades invändigt. Altaruppsatsen är relativt enkelt utformad. Mittpartiet består av ett krucifix, Jesus på korset, med Maria och Johannes på var sin sida på blå botten, en kalvariegrupp. Gruppen flankeras av dubbla kolonnetter mot marmorerad bakgrund. Sidostycken av utsnidade änglar och växtornamentik. Förgyllningar. Under krucifixet finns en texttavla "Se Guds lamm". Altartavlan blev 1890 ersatta av en ny men återinsatt och konserverad 1957-58.
ALTARRING - Troligen från 1890. Rundad, sluter tätt mot altaret. Öppen barriär med svarta balusterdockor med vita markeringar. Överliggare och knäfall stoppade och klädda med rött tyg.
BÄNKINREDNING - Från 1957-58. Fyra ej vägganslutna kvarter (mittgång, gångar längs långsidorna, tvärgångar mot södra porten och sakristian i norr samt läktarunderbyggnad i väster). Öppna bänkar med balusterdockor på gavlarna och skärmar. Barriärerna har stolpar som kröns av svarvade knoppar. Vid varje gavel finns två balusterdockor och enkla speglar i rödbrun ådring. Ryggar och sitsar rödbrunt ådrade med gröna överliggare. Enklare bänkar på läkarens norra sida.
PREDIKSTOL - Ursprunglig från kyrkans tillkomst 1794. Enligt uppgift är denna och predikstolen tillverkad av samma snickare. Predikstolarna är lika och kyrkorna uppförda ungefär samtidigt med samma byggmästare inblandad liksom den inflytelserika Catarina Bågenholm (byggherre till Håbols kyrka och donator av mark till Nössemarks kyrka). Predikstolen är enkelt utformad med brunt ådringsmålade rektangulära fält mellan på grågrönt täckmålade pilastrar på korgen. Baldakin med höjdsträvande huv och kraftigt profilerad gesims.
ORGEL - Orgelverk med fasad inköpt och monterad på läktaren 1957-58. Den är byggd 1868 för Örgryte gamla kyrka i Göteborg av Markussen & son, Aabenraa, Danmark och har särskilt värdefulla kvaliteter i form av stora klangresurser. 13 stämmor. I samband med orgelns installation nybyggdes också läktaren. Fasaden har en klassiserande utformning med förgyllningar och marmoreringar i grå kulörer. Fasaden är sammanbyggd och placerad i liv med läktarbröstningen. Spelbordet är placerat på orgelns södra sida.
LÄKTARE - Nybyggdes 1957-58 då nuvarande orgeln tillkom. Läktaren nås via en trappa i norra delen av läktarunderbyggnaden. Läktaren bärs upp av 12 ljust grönt ådringsmålade pelare med fasade sidor. Bröstningen är marmorerad i grågröna kulörer med speglar med rödbrun marmorering. Förgyllningar i mittpartiet vilket är sammanbyggt med orgeln, bl a en förgylld harpa i mitten.

SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Av täljsten. daterad till ca 1300.

VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning.
GOLV - Tegel. Från 1957-58.
VÄGGAR - Vitputsade. spritputs mot långhuset (var yttervägg före tornets tillkomst 1890).
PORT - Mot väster. Från tornets tillkomst 1890. Som tredelad spegeldörr med halvmåneformat vitmålat överljusfönster. Dörrbladens insidor, ådrade i två gröna kulörer. Utsidorna, ljusblå som övriga snickerier.
DÖRR - Till kyrkorummet, se långhus
TAK - Plant, med gråblå pärlspontpanel.
ÖVRIGT - Sittbänkar av tegel längs södra och norra sidan. Brant trappstege längs norra väggen.

SAKRISTIA - Tillkom 1957- 58. Välbevarad i ursprunglig skick sedan dess. Består av ett rum mot väster, med dörr till långhuset. I dess västra del finns ett vindfång med ytterdörr samt en trappa ned till källaren med pannrum under sakristian.
GOLV - Tegel
VÄGGAR - Vitputsade
DÖRRAR - Fyra enkelspegeldörrar ådrade i ljusgrönt. En dörr vetter mot långhuset två till vindfånget och en från vindfånget och källarnedgången. En mindre dörr finns också från rummet till en förvarinsgsskrubb ovan källartrappan.
FÖNSTER - Mot öster, ett kvadratiskt 1-lufts kopplat, delat i fyra smårutor.
TAK - Gråmålad slätpanel.
ÖVRIGT - Fast skåpsinredning mot norr. Litet altare mot västra väggen.

TORN - Byggt 1890
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - Mellanvåning. Putsade väggar. Golv och tak av obehandlade brädor. Runt mönsterspröjsat fönster mot väster (från 1992).
VÅNING 3 - Klockvåning. Två klockor. Vitputsade väggar, obehandlat trägolv. Stållucka till vinden. Svartmålade tornluckor åt väster, söder och norr med rundbågiga öppningar ovan med snedställda brädor. Mot öster enbart rundbågig öppning med snedställda brädor.