TORRSKOGS KYRKA

Kyrkan består av ett långhus med tresidigt avslutat kor i öster, torn i väster och vidbyggd sakristia mot sydost. Kyrkans form och utsträckning är i stort bevarad sedan uppförandet 1767. 1894 byggdes dock tornets övre del om och ungefär samtidigt ersatte den nuvarande sakristian på kyrkans sydsida av en ursprunglig sådan på östra sida.

Kyrkans gråstensmurar täcks av vit spritputs med släta hörnkedjor, port- och fönsteromfattningar. Kring västportalen och de dubbla tornluckorna finns dekorbågar. På tornfasaden finns flera svartmålade ankarjärn samt ovan västportalen årtalet 1767 samt initialierna OHS, efter kyrkans byggmästare Olof Hansson. Långhusets och sakristians sadeltak täcks av skiffer. Över koret är det branta långhustaket valmat. Tornet kröns av en spira täckt av kopparplåt. Överst finns ett kors, också av koppar. På sakristians gavelspets finns ett gjutjärnskors. Kyrkans fönster och dörröppningar är rundbågiga. Ingångar till kyrkan finns genom västportalen till vapenhuset i tornets nedervåning och från söder till sakristian. Både kyrkporten mot väster och sakristiedörren är klädda med kopparplåt. Tornluckorna är av svartmålat trä. Långhusets och koret har stora smårutsindelade fönster med solbänkar av tunn betong. Mot väster finns ett rosettfönster ovan kyrkporten.

Komplettering vid inventeringen 2003:

Kyrkan består av ett långhus med tresidigt avslutat kor i öster, torn i väster och vidbyggd sakristia mot sydost. Kyrkans form och utsträckning är i stort bevarad sedan uppförandet 1767. 1894 byggdes dock tornets övre del om och ungefär samtidigt ersatte den nuvarande sakristian på kyrkans sydsida en ursprunglig sådan på den östra sidan.

Kyrkan har huvudsakligen bevarat sin yttre form, samt delar av interiören sedan uppförandet 1766-68. 1848 ersattes takspånet med skiffer och 1862 förstorades fönstren till dess nuvarande form. 1883 fick kyrkan sitt första musikinstrument, ett orgelharmonium i gåva av Gustavsfors fabrikers AB. År 1894 ombyggdes tornets övre del vilket ursprungligen var rundat och spånklätt samt försett med en lanternin. Istället tillkom den höga spetsiga plåtklädda spiran och ljudluckorna med dekorbågar. Samtidigt gjordes västportalens omfattning om till en liknade båge. År 1895 tillbyggdes sakristian på sydsidan och ersatte en ursprunglig sådan mot öster. Vid samma tillfälle genomfördes också vissa förändringar i koret, tidstypiska för det sena 1800-talet. Altaruppsatsen och andra snidade figurer togs bort och ersattes med ett korfönster på östväggen. Samtidigt "skalades" predikstolen från apostlar, änglar och annan ornamentik och även dess dörr togs bort. Redan på 1920-talet återinsattes dock altaruppsatsen och predikstolen återställdes delvis samtidigt som konserveringsåtgärder genomfördes. Åren 1937-38 genomfördes en omfattande renovering efter handlingar av arkitekt Ärland Noréen, intendent vid Kungliga byggnadsstyrelsen, Stockholm. Vid renoveringen sattes bl a ett par runda fönster till läktaren igen, samtidigt som 1895 års korfönster murades igen helt. Kyrkans ytterdörrar kläddes med kopparplåt. I kyrkorummet byggdes bänkarna om för ökad bekvämlighet och nya trägolv lades i kyrkorummet, sakristian och vapenhuset. Innanför altarringen höjdes golvet ca 20 cm och själva altarringen försågs med hela fyllningar istället för den tidigare öppna barriären. En annan tidstypisk åtgärd var inrättandet av ett dopaltare i södra delen av koret. För konservatorsarbeten på predikstolen, altaruppsatsen m m svarade konservator Olle Hellström, Skara. Vid samma renovering försågs också kyrkan med ett värmesystem med lågtrycksånga och ett pannrum byggdes under sakristian. Detta värmesystem ersattes 1962 med elvärme.

Den senaste större interiöra renoveringen genomfördes 1989 efter handlingar från Skanark arkitektkontor, Karlstad. Stora delar av interiören målades om och fick sin nuvarande färgsättning med marmoreringar och ådringsmålningar. Samtidigt återställdes altarringens öppna barriär då de heltäckande skivor togs bort och balusterdockor insattes. Exteriört genomfördes en större renovering 1998. Skiffertaket omlades, fasaderna blästrades, lagades avfärgades. Samtidigt gjordes bl a en översyn av fönstren och tornluckorna och de två stigluckorna till kyrkogårdsmuren renoverades.

Kyrkorummet är stort och rymligt med en relativt sparsmakad inredning. Kor i öster och orgelläktare i väster. Golvet består av äldre obehandlade brädor i mittgången och i bänkkvarteren samt yngre lackade brädor i koret. Korgolvet är förhöjt ett steg i förhållande till långhuset och innanför altarringen förhöjt ytterligare ett steg och täckt av heltäckningsmatta. Väggarna är vitputsade. Taket består av ett vitmålat trätunnvalv med brädornas skarvar täckta av ribbor. Taklisten är profilerad och målad i blå och röda nyanser. Från vapenhuset finns marmorerade parspegeldörrar både under läktaren och till densamma. Mellan koret och sakristian finns en marmorerad rundbågig enkelspegeldörr. De stora rundbågiga fönstren är indelad i sex lufter med klarglas i innerbågarna och antikglas med blyspröjs i ytterbågarna. I koret finns liknande stora rundbågiga fönster mot söder och mot norr vars innerbågar är försedda med glasmålningar och blyspröjs.

Altaret är av trä. Altaruppsatsen, från 1700-talet, är rikt utformad i s k provinsiell- eller bondbarockstil. Enligt uppgift skall altaruppsatsen vara sammansatt av flera delar av olika ursprung, Själva altartavlan i mitten skall vara inköpt i Lidköping 1713. Uppgifter finns också om att altaruppsatsen är färgsatt av målarmästaren Hans Georg Schüffner ("Guds målare på Dal och Västra Värmland"), välkänd från många av stiftets kyrkor. På tavlan i mitten finns ett krucifix och en s k kalvariegrupp flankerad av spiralvridna kolonner och på sidorna om dessa utsnidad växtornamentik med figurer som föreställer lag och evangelium. Predellans (altaruppsatsens nederdel) utgörs av en målning som visar nattvardens instiftan och altaruppsatsens överdel kröns av en medaljong med en text flankerad av två keruber. Altarringen är rundad och sluten mot altaret med en öppen barriär av plana, ljust marmorerade balusterdockor inramade av brunmålade brädor. Altarringen tillkom troligen då koret förändrades 1895. Predikstolen på norra sidan av koret är liksom altaruppsatsen ett praktfullt arbete i barockstil, troligen från ca 1790. Det förekommer olika uppgifter om dess upphovsman, Erik Grund, Karlstad eller Hugo Svanberg, Svanskog, vilka båda anses vara elever till bildhuggaren och kyrkokonstnären Isac Schullström. Enligt en källa skall sammanblandning av de två skett då Grund skrev till församlingen och meddelade sitt intresse men Svanberg var redan kontrakterad och kom att utföra arbetet. Predikstolen är rikt utformad med bl a evangelistfigurer och växtornamentik på korgen och keruber och festonger på baldakinen. Till predikstolstrappan finns en dörr.

Kyrkans medeltida dopfunt är placerad på korets södra sida framför ett dopaltare från 1938-39. Det är en täljstensfunt, daterad till ca 1200, av norsk-svensk typ med ett spetsflikigt mönster längs överkanten. Vid södra väggen finns också ett fotografi av en madonnaskulptur i trä från 1300-talet som finns i kyrkans ägo.

Bänkarna är indelade i två kvarter, anslutna mot långväggarna. Det är äldre bänkar som ombyggda 1938-39. De är slutna med grågrön marmorering och ådringsmålning på utsidorna samt rött ådringsmålade sitsar och ryggar. Läktaren nås via en trappa i vapenhuset. Den bärs upp av två ljust marmorerade kolonner på var sida om mittgången och två pilastrar vid långsidorna. Bröstningen har ett tresidigt framskjutande mittparti och ljust marmorerade speglar med bl a förgyllda lister runt om. Läktarorgeln från 1968 har en modernistiskt utformad fasad bl a av lackad furu.

LÅNGHUS -
GOLV - Trägolv, i mittgången obehandlade äldre brädor. I bänkkvarteren och under läktaren troligen från renoveringen 1938-39. Slipat och lackat under läktaren.
VÄGGAR - Vitputsade
INNERDÖRRAR - Till vapenhus, dels från själva kyrkorummet och dels från läktaren: Marmorerade parspegeldörrar (eventuellt från 1894 då tornet byggdes om).
FÖNSTER - Stora rundbågiga fönsteröppningar från 1862. Tre mot norr och tre mot söder. Karmar, bågar och glas från 1938-39. Ytterbågar med blyspröjsade smårutor av s k antikglas i olika färger. Hela rutor med klarglas i innerbågarna.
TAK - Ett gammalt vitt, täckmålat tunnvalvtak med brädornas skarvar täckta av ribbor. Profilerad taklist av trä, målad i flera färger, en blå och två röda nyanser. Under läktaren: Slätpanel.
ÖVRIGT - Tre dragband av stål med krokkopplingar inlagda i taket.
KOR - Tresidigt avlutat kor uppfört samtidigt med långhus och västtorn då kyrkan uppfördes 1776-78.
GOLV - Förhöjt i förhållande till långhuset, ytterligare förhöjt innanför altarringen. Slipat och lackat trägolv. Heltäckningsmatta innanför altarringen.
VÄGGAR - Som långhuset
INNERDÖRR - Till sakristian: Marmorerad rundbågig enkelspegeldörr.
FÖNSTER - Två särskilda stora rundbågiga korfönster mot öster: Glasmålningar i gjutjärns- och blyspröjs i innerbågarna.
TAK - Som långhus
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä. Även litet dopaltare framför södra korfönstret där dopfunten är placerad. ALTARUPPSATS - Från 1700-talet i barockstil, rikt ornamenterad och färgsatt. Enligt uppgift skall altaruppsatsen vara sammansatt av flera delar av olika ursprung. Altartavlan skall vara inköpt i Lidköping 1713. Uppgifter finns också om att altaruppsatsen är färgsatt av den kände målarmästaren H G Schüffner ("Guds målare på Dal" och i västra Värmland). I centrum finns det traditionsenliga krucifixet och kalvariegruppen flankerat av spiralvridna kolonner och på sidorna om dessa utsnidade stående figurer som i händerna håller attributen för lag och evangelium, svärdet och stentavlorna. Predellans (nederdelens) motiv är nattvardens instiftan. Överdelen är krönt med en medaljong med ett textfält flankerat av keruber.
ALTARRING - Är rund och sluten mot altaret med en balustrad med plana ljust marmorerade balusterdockor. Övriga delar är brunmålade och ett grönt tyg täcker knäfallets och överliggarens stoppning. Altarringen tillkom förmodligen vid de korförändringar som skedde 1895. 1938-39 kläddes dockorna över med en slät skiva som sedan togs bort 1989 då de nuvarande dockorna sattes in.
BÄNKINREDNING - Består av två hela kvarter delade av mittgången. De är vägganslutna mot långsidorna men under läktaren mot långhusets västvägg har tre av de ursprungliga bänkarna tagits bort. Äldre bänkar ombyggda 1938-39. Slutna kvarter med skärmar och dörrar som är marmorerade och ådringsmålade i grågrönt på utsidan och i rött på insidan.
PREDIKSTOL - Liksom altaruppsatsen i praktfull barockstil, rikt ornamenterad och färgsatt. Tillkom omkring 1790. Det förekommer olika uppgifter om dess upphovsman. Erik Grund eller Hugo Svanberg, Svanskog som båda anges som elever till bildhuggaren Isac Schullström, känd från många av stiftets kyrkor. Enligt Berit Fjellman i häftet om Torrskogs kyrka från 1993 skall en sammanblandning av uppgifterna skett då Grund skrev till församlingen och meddelade sitt intresse för att utföra predikstolen men Svanberg var redan kontrakterad och kom att utföra arbetet. Uthuggna evangelistfigurer mellan pelare och ornament pryder korgens yttersidor. Baldakinen är bl a utsmyckad med festonger och keruber eller basunänglar med trumpeter. Till trappan finns en dörr.
ORGEL - Modern läktarorgel från 1968 med synliga metallpipor och övriga delar täckta av lackad furu.
LÄKTARE - Bärs upp av två ljust marmorerade kolonner på var sida om mittgången och två pilastrar vid långsidorna. Bröstningen, med ett framskjutande mittparti, har ljust marmorerade speglar med bl a förgyllda lister runt om. Trägolv täckt av heltäckningsmatta. Ett par väggfasta bänkar, i övrigt lösa stolar.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Placerad i södra delen av koret. Daterad till 1200-talet. Av täljsten, norsk-svensk typ med spetsflikmönster längs överkanten. Uttömningshål i funtens mitt.
NUMMERTAVLA - En äldre nummertavla på var sida om altaret.

VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning.
GOLV - Lackat trägolv
VÄGGAR - Vit slätputs
PORT - Kyrkport mot väster: Rundbågig hög pardörr, kopparklädd på utsidan och marmorerade speglar på insidan. Troligen tillkommen när tornet byggdes om 1894, tidstypiskt trycke. Kopparkläddes på utsidan 1938-39. Till långhus och läktare: Se långhus. Till elcentral under trappan: Marmorerad enkeldörr.
FÖNSTER - Mot väster, ovan kyrkporten: Stort fönster av rosettyp, enkelglas med troligen gjutjärnsspröjs. Horisontellt i mellanbjälklag: Träfönster med spröjs i samma mönster.
TAK - Bred pärlspont.
ÖVRIGT - Längs söderväggen leder en trätrappa upp till en avsats utanför dörren till läktaren. Från avsatsen leder en trappa på norrsidan vidare upp mot tornets övre våningsplan. Trapporna och avsatsen är klädda med vitmålad fasad slätpanel.

SAKRISTIA - Tillbyggd 1894 på kyrkans sydöstra sida, samtidigt som tornet byggdes om. Tidigare fanns en sakristia mot öster, bakom koret.
GOLV - Trägolv täckt av heltäckningsmatta.
VÄGGAR - Vit slätputs
PORT - Mot söder: En rundbågig enkelspegeldörr, marmorerad på insidan, kopparklädd (1937-38) på utsidan.
INNERDÖRR - Se koret
FÖNSTER - Mot öster; ett rundbågigt kopplat med småspröjs av trä och antikglas i ytterbågen (från 1938-39).
TAK - Vitmålade träfiberskivor, typ tretex.
ÖVRIGT - Litet träaltare mot söder. Skåpsinredning från 2002 med grönt ådringsmålade dörrar som täcker hela västväggen.

TORN -Uppfördes samtidigt med långhuset och koret 1766-68. Tornets övre del blev om- och påbyggt 1894.
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - "Bokrum"
GOLV - Obehandlat trägolv
VÄGGAR - Oputsade gråstensväggar
DÖRR - Modern enkel trädörr till den inbyggda trappan på sydsidan.
ÖVRIGT - Förvaringshyllor för bl a böcker längs väggarna.
VÅNING 3 - "Mellanrum"
GOLV - Obehandlat trägolv
VÄGGAR - Oputsade gråstensväggar
VÅNING 4 - "Klockrum"
GOLV - Obehandlat trägolv
VÄGGAR - Oputsade gråstensväggar, tegelmurade krön.
TORNLUCKOR - Rundbågiga dubbla ljudöppningar åt alla väderstreck. Ljudluckor av svartmålat trä.