LAXARBY KYRKA

Kyrkan av trä har en korsformad plan med det ursprungliga långhuset orienterat i nordväst-sydostlig riktning till vilket en nordlig och sydlig korsarm tillbyggts. Den östra korsarmen utgör ett tresidigt avslutat kor med en utbyggd sakristia och på vid västra korsarmen finns ett vapenhus. Mot söder finns ett torn med vapenhus, i idag kyrkans huvudentré. Kyrkan äldsta byggnadshistoria är oklar. Troligen uppfördes den som salkyrka vid 1600-talets mitt och blev 1759 ombyggd till korskyrka. Sakristian mot öster och vapenhuset i mot väster tillkom 1705. Tornet mot söder uppfördes 1884.

Kyrkans timmerväggar täcks av vitmålad locklistpanel på en sockel av tuktad granit. Fönster och tornluckor är brunmålade. På korsarmarna mot öster, väster och söder finns knutlådor. Samtliga tak är täckta av stickspån och korsarmarnas liksom västra vapenhuset och sakristians sadeltak är valmade. Ovan koret finns en kyrktupp av svart plåt. Runt korsarmarna, sakristian och vapenhuset i väster löper en enkelt profilerad takgesims. I korsarmarna finns brunmålade stora segmentbågeformade fönster indelade i smårutor. Kyrkan har tre ingångar med fiskbensmönstrade dörrar. I huvudentrén mot söder finns en port (ca 1950), utformad som en pardörr med lackad ekpanel. Likadan panel har enkeldörren till sakristian, också vänd mot söder. Innanför denna finns en äldre kraftig ytterdörr, plåtbeklädd mot utsidan. En liknande dörr finns mot väster i det gamla vapenhuset. De båda sistnämnda dörrarna kan eventuellt vara från vapenhusets och sakristians tillkomst 1705. Överstyckena till porten, dörrarna och fönstren har klassicerande dekor. Tornet karakteriseras av en enkel trägotik med spetsiga gavlar åt fyra håll. Spiran är liksom övriga tak spånklädd och kröns av ett kors. På alla fyra sidor finns dubbla tornluckor vilka likt vapenhusets fönster är spetsbågigt avslutade.

Komplettering vid inventeringen 2003:

Kyrkan av trä har en korsformad plan med det ursprungliga långhuset orienterat i nordväst-sydostlig riktning till vilket en nordlig och sydlig korsarm tillbyggts. Den östra korsarmen utgör ett tresidigt avslutat kor med en utbyggd sakristia och på vid västra korsarmen finns ett vapenhus. Mot söder finns ett torn med vapenhus, idag kyrkans huvudentré. Kyrkan äldsta byggnadshistoria är oklar. Troligen uppfördes den som salskyrka vid 1600-talets mitt och blev 1759 ombyggd till korskyrka. Sakristian mot öster och vapenhuset i mot väster tillkom 1705. Tornet mot söder uppfördes 1884.

Kyrkans äldsta historia är höljd i dunkel. Det finns uppgifter om att en stenkyrka skall ha stått på den nuvarande platsen på 1500-talet. Troligare är kanske att den nuvarande kyrkan haft en medeltida föregångare av trä. Kyrkan anses sannolikt vara uppförd vid 1600-talets mitt. Enligt Nils Hesselgrens "lovtal över Hesselskog" (ett tidigare namn på Edsleskog) skall Laxarby kyrka ha varit nyuppförd 1672 och det funnits "ett torn av stor höjd". Det är oklart om detta utgjordes av en takryttare eller en egen tornkropp. Från 1747 finns det uppgifter om en klockstapel intill kyrkmuren, som samtidigt utgjorde port till kyrkan. 1705 tillfogades sakristian och vapenhuset. 1759 tillkom norra och södra korsarmen. Troligen delades kyrkan på mitten och drogs isär, då den saknade ordentlig grund och stod bara på marken. Under 1700-talet tillkom också mycket av kyrkans inredning, Schullströms altaruppsats, predikstol och psalmnummeränglar. År 1732 lades ett nytt innertak som stofferades av målaren Nils Friman. 1777 utfördes de nuvarande takmålningarna av Carl Zetterström, som också målade runt fönstren. Något senare kläddes innerväggarna med brädor.

Under 1800-talet genomgick kyrkan en rad tidstypiska förändringar. Från 1861 finns uppgifter om större fönster och rödfärgning av fasaden, troligen en ommålning. Senare, eventuellt 1884, fick kyrkan sin nuvarande vita färgsättning. Samma år tillkom tornet i en tidstypisk enkel trägotik ritat av Emil Olsson, Hvitlanda och kyrkorummet genomgick, vad eftervärlden har betraktat som en hårdhänt renovering. Takmålningarna övermålades och väggarna kläddes med pärlspont. Även altartavlan och predikstolen övermålades, i vitt och guld. Predikstolens korg minskades och träfigurerna på dess sidor togs bort och lades på vinden samtidigt som baldakinen togs bort. Den nuvarande altarringen tillkom, liksom bänkinredningen och orgeln. Orgelns ovanliga placering längst bak i västra korsarmen förklaras av att kyrkans huvudentré flyttades från det västra vapenhuset till tornet.

1935 genomfördes en likaså tidstypisk återrestaurering bl a med syftet att rätta till "misstagen" som begåtts 1884. Arkitekten Sven Brandel, Kungliga byggnadsstyrelsen utarbetade förslaget, men då han avled övertogs ledningen för arbetet av arkitekt Gustaf Clason, också Kungliga byggnadsstyrelsen. Konserveringsarbetena leddes av professor helge Kjellin, Värmlands konserveringsanstalt och för färgsättning och målning svarade artisten Oscar Jansson, Karlstad. Takmålningarna togs åter fram och konserverades/rekonstruerades liksom målningarna på altaruppsatsen och predikstolen som också återfick korgens skulpturer samt fick en ny baldakin. Kyrkans väggar kläddes med träfiberskivor och färgsattes i överenstämmelse med de framtagna färgerna i taket m m. Altarringens öppna barriär kläddes in med träfiberskivoroch korfönstren fick färgat s k antikglas. Kyrkan fick också ett en ny värmeanläggning, med ett pannrum under koret och med varm luft genom ledningar som strömmade upp genom galler framför främsta bänkraderna vid koret. Anläggningen ersattes 1953 med elvärme.

1982 genomfördes den senaste större renoveringen. För handlingarna svarade arkitekt Janne Feldt, Karlstad. För konservering av predikstolen, psalmnummeränglarna, de båda altaruppsatserna m m svarade konservatorerna Sten-Ove Wase, Grythyttan och Christer Wildenstam, Vänersborg. Kyrkan fick då sin nuvarande färgsättning med ljusa väggar och mycket grönt, blått, rosa, bl a på bänkarna vilka delvis ombyggdes men med 1884 års gavlar bibehållna. Altarringen återfick sitt ursprungliga utseende från 1884 då skivinklädningen från 1935 togs bort. 1982 avkläddes också en del av timmerväggen i västra korsarmen och ett nytt skrank i barockliknande stil uppsattes framför en visningsmonter med gamla detaljer från kyrkan. I norra korsarmen iordningställdes "dopkapellet" bl a genom borttagandet av bänkar och en avgränsning mot övriga kyrkorummet med åtta höga svarvade träljustakar. I södra korsarmen, motsvarande en läktarunderbyggnad, tillkom kapprum, toalett och städutrymmen bakom dekorativt utformade skärmväggar av trä.

Kyrkorummet har bänkinredning i alla fyra korsarmarna. I östra korsarmen finns koret och i den västra är en orgel placerad, läktare saknas. I norra korsarmen är ett dopkapell inrett och i söder, vid ingången från vapenhuset finns ett par avskärmningar med kapprum, toalett och städutrymmen.

Kyrkorummet har ett lackat trägolv vilket är förhöjt i koret, vid orgeln, i dopkapellet och i bänkkvarteren. Väggarna täcks av träfiberskivor från 1935, ljust målad i en svampteknik. Längs de vägganslutna bänkarna finns en grönt ådrad bröstningspanel vilken även följer väggen i dopkapellet. Norr om orgeln kläddes en del av timmerväggen av 1982 och stockarna är vitmålade med dekormålningar kring fönstren och dörren till gamla sakristian i väster. Det plana trätaket är har målningar från 1777 av kyrkomålaren Carl Zetterström. Målningarna har beskrivits som en del av det efterreformatoriska kyrkomåleriet med molnformationer och stjärnor men ej bibliska motiv. De övermålades 1884 men togs fram och konserverades 1935. Den enkelt profilerade taklisten är målad i mörkblått och rödbrunt. Dörrar till kyrkorummet finns från vapenhuset, sakristian, bakom koret och från gamla vapenhuset vid västra korsarmen. Mot vapenhuset finns stora parspegeldörrar (1935) med marmorerade mörka fält med omgivande rosa ådringsmålningar och gröna och grå kulörer. Mot gamla vapenhuset finns en pardörr och mot sakristian en enkeldörr. Båda dörrarna kan eventuellt vara från 1700-talet och är kraftiga trädörrar med märk snedställd profilerad panel. De stora segmentbågeformade och smårutsindelade fönstren är gråmålade på insidan. Fönstren i koret, mot norr och söder, har antikglas i innerbågarna.

Altaret i koret är av trä med ljusgrön marmorering och förgyllda kannelyrer. Altarringen, från 1884, är rund och sluten mot altarets sidor med öppningar på gångjärn mot norr och söder. Barriären har svarvade ljusa balusterdockor. Inredningen i koret präglas av altaruppsatsen (1769), predikstolen (1747) och ett par psalmnummeränglar (1767), placerade på det främre bänkparet. Arbeten i rikt utformad provinsiell barock av bildhuggaren Isac Schullström, känd från många av stiftets kyrkor. Altaruppsatsen följer ett känt mönster med en tavla i mitten, föreställande korsfästelsen, flankerad av två spiralvridna kolonner med Moses och Aron på var sida. Ovan tavlan finns en förgylld sol med hebreiska bokstäver. Solen flankeras av två keruber och överst finns ett segerlamm med fana. Predikstolen, placerad vid norra väggen, förändrades och gjordes mindre 1884 för att delvis återställas 1935 då den också fick en ny baldakin. Korgen pryds av Kristus- och evangelistfigurer och baldakinen av stående keruber med medaljonger. Vid trappan finns en dörr med en texttavla inramad av växtornamentik som överstycke. Förutom i koret i östra korsarmen finns också ett altare med altartavla i dopkapellet i norra korsarmen, viket iordningställdes 1935. Ovan det enkla brunmålade altaret finns kyrkans äldre altaruppsats från 1729. En oljemålning i mitten som föreställer nattvardens instiftelse flankeras av kolonner, änglar och växtornamentik. Predellan (nederdelen) har en texttavla och överst finns en mindre tavla också omgiven av bl a förgyllda änglar.

Framför altaret i dopkapellet är kyrkans dopfunt placerad på ett fundament av trä. Den är daterad till ca 1200 och är liksom de flesta andra medeltida funtar i norra och västra Dalsland av täljsten. Andra medeltida inventarier som hör till kyrkan är ett rökelsekar av brons, eventuellt från 1100-talet med överdel i form av en stavkyrka. Kyrkan i Laxarby är också berikad med två medeltida kyrkklockor, varav den en är en s k primklocka förmodligen från 1200-talet. Av den äldre kyrkans äldre inventarier bör också nämnas löjtnant Johan Svenskes ståtliga huvudbanér som hänger i vapenhuset. Han ägde säterierna Nås och Bågenholm och levde mellan åren 1667-1739.

Bänkarna är vägganslutna och indelade i fyra kvarter i öst-västlig riktning samt två kvarter vardera i norra respektive södra korsarmen vända mot kyrkans mittpunkt. Det är öppna bänkar från 1884 som delvis ombyggdes och utglesades 1982 då de också färgsättning tillkom, rosa marmorering på sidostyckena och skärmarna och grönt ådringsmålade i övrigt. Längs södra korväggen finns en korbänk av delvis annan utformning. Orgeln, placerad långt bak i västra korsarmen är kyrkans första och hitintills enda. Den är från 1884 och har en klassicerande fasad med bl a dekor i form av en harpa och facklor ovan piporna. Övriga partier är ådringsmålade i gröna och blå kulörer. Söder om orgeln finns lösa stolar placerade på gradänger i tre steg. Norr om orgeln iordningställdes 1982 ett slags "musealt" utrymme kring det framtagna partiet av timmerväggen. Framför en monter med äldre detaljer från kyrkan finns ett dekorativt utformat skrank med bl a spiralvridna kolonner och förgylld växtornamentik vid en portal.

KYRKORUM - Kyrkorummet är korsformat. Det ursprungliga långhuset sträcker sig i öst-västlig riktning med koret mot öster. 1759 tillbyggdes korsarmarna mot norr och söder, troligen genom att det ursprungliga långhuset delades på mitten och drogs isär. I västra korsarmen finns kyrkans orgel och söder om denna gradänger med lösa stolar. Norr om orgeln iordningställdes 1982 ett utrymme bakom ett skrank. Läktare finns ej i kyrkan. I norra korsarmen finns ett dopkapell med ett altare och kyrkans äldre altaruppsats samt dopfunten. Ljusstakar inramar detta utrymme vid norra väggen och lösa stolar är vända mot altaret och dopfunten. I södra korsarmen, i anslutning till vapenhusdörren tillkom 1982 kapprum, en toalett och ett städutrymme placerat bakom en skärmvägg.
KYRKORUMMET FÖRUTOM KORET -
GOLV - Lackat trägolv, förhöjt i koret, i dopkapellet i norra korsarmen, vid orgeln i västra korsarmen och i bänkkvarteren.
VÄGGAR - 1935 sattes träfiberskivor av typen masonite upp på timmerväggarna. De är ljust målad i en svampteknik. Längs bänkarna, vilka är vägganslutna finns en grönt ådrad bröstningspanel vilken även följer väggen helt i norra korsarmen där bänkar saknas i dopkapellet. Norr om orgeln i västra korsarmen blottlades en del av timmerväggen 1982. Där är stockarna vitmålade och kring fönstren och dörren i väster till gamla sakristian finns dekormålningar.
PORT - Till vapenhuset: Stora parspegeldörrar (1935). Lika åt båda sidor; marmorerade mörka fält med omgivande rosa ådringsmålning och gröna och grå kulörer (färgsättningen från 1982).
INNERDÖRRAR - Bakom orgeln till gamla vapenhuset i väster: Äldre pardörr med rundbågig avslutning upptill. Brunmålad med profilerad snedställd panel, typ fiskbensmönster, mot sakristian. Stående släta brädor mot kyrkorummet. Dörren kan vara från 1700-talet. Till toalett respektive städutrymme i södra korsarmen. Enkelspegeldörrar från 1982 marmorerade och ådringsmålade likt porten till vapenhuset.
FÖNSTER - I varje korsarm, placerade mitt emot varandra: Stora segmentbågeformade 4-lufts, spröjsade i smårutor. Ej kopplade bågar. Bakom altartavlan finns ett likadant som är igensatt från insidan. Oklart om fönstrens ålder, eventuellt från renoveringen 1884. I västra korsarmen: (på västväggen) finns två fönster av samma typ fast något smalare och 2-lufts. Alla fönster gråmålade på insidan.
TAK - Plant trätak. Målat av Carl Zetterström 1777. Övermålat 1884, framtaget och konserverat 1935 av Oscar Jansson, Karlstad. Blå botten med enklare målningar av moln och stjärnor. Enkelt profilerad taklist i mörkblått och rödbrunt.
ÖVRIGT - I västra korsarmen: Orgeln placerad på förhöjt trägolv. Söder om orgeln finns lösa stolar placerade på gradänger i tre steg. Utrymmet norr om orgeln iordningställdes 1982 med ett dekorativt utformat skrank i barockstil med bl a spiralvridna kolonner mellan bågformade öppningar, marmorerade fält och konsoler med förgylld växtornamentik vid portalen. I utrymmet bakom skranket är timmerväggarna blottlagda (se vägg) och det står en monter med äldre detaljer från kyrkan. I norra korsarmen: 1935 uppsattes här den gamla altartavlan, med ett enkelt altare och dopfunten. 1982 togs flera bänkrader bort och lösa stolar placerades vända mot altaret. Samtidigt fästes ett antal ljusstakar av trä på ryggskivorna på de bakre bänkarna för att markera utrymmet som ett dopkapell. I södra korsarmen: Motsvarande en läktarunderbyggnad tillkom 1982 en toalett mot öster och ett städutrymme mot väster samt ett kapprum där emellan i anslutning till entrén från vapenhuset i söder. Utrymmet avgränsas av en dekorativt utformad skärmvägg av stående släta brädor, ljust laserad, utsågade mönster och en ljust grönt ådrad överliggare med förgyllningar.
KOR - Upptar hela östra korsarmen.
GOLV - Slipat och lackat trägolv, förhöjt ca 15 cm i förhållande till kyrkorummet. Ytterligare ca 10 cm förhöjning innanför altarringen och där täckt med heltäckningsmatta.
VÄGGAR - Som kyrkorummet i övrigt
DÖRR - Till sakristian i öster: Kraftig äldre enkeldörr av trä med snedställd profilerad panel, typ fiskbensmönster, mot koret, släta brädor mot sakristan. Dubbla lås. Liksom dörren till gamla vapenhuset i väster eventuellt från 1700-talet.
FÖNSTER - Två mot söder och ett mot norr. Likadana som långhusets stora segmentbågeformade fast med s k antikglas i innerbågarna (tillkom 1935).
TAK - Som kyrkorummet i övrigt.
ÖVRIGT- Korbänk i söder (se bänkinredning nedan). Bakom altaruppsatsen finns en skorsten, gjuten i betong, som tillkom 1935 med en varmluftsanläggning med värmekammare under koret.
FAST INREDNING
ALTARE - I koret: Av trä med framsidan med marmoreringar i ljusgrönt med förgyllda kannelyrer. I norra korsarmen: Enkelt brunmålat träaltare.
ALTARUPPSATS - I koret: från 1769 av Isac Shullström i rikt utformad s k provinsiell barockstil. I mitten en tavla med korsfästelsen, Jesus på korset med Maria och Johannes i en kalvariegrupp. Tavlan flankeras av två spiralvridna kolonner med Moses och Aron på var sida. Ovan tavlan en förgylld sol med hebreiska bokstäver, "Jehova, Herren". Solsymbolen flankeras av två keruber med basuner. Ovan denna segerlammet med fanan. I norra korsarmen: Kyrkans äldre altaruppsats från 1729. Oljemålning på trä framställande nattvardens instiftelse med omfattningar av konsolburna sidokolonetter och rankverk. Överstycket utgör en Getsemaneframställning omgiven av basunblåsande änglar.
ALTARRING - I koret: Rund, sluten mot altaret med öppningar på gångjärn mot norr och söder. Ljusa svarvade balusterdockor med mörkgrå överliggare av trä. Stoppat knäfall med rött tyg. Altarringen från 1884 kläddes in med träfiberskiva av typen masonite 1935, viken togs bort 1982. Ingen altarring i norra korsarmen.
BÄNKINREDNING - Väggansluten och grupperad med fyra kvarter i det öst-västlig riktning samt två kvarter vardera i norra och södra korsarmen. Öppna bänkar från 1884 som delvis ombyggdes och utglesades 1982 då även ett antal bänkar togs bort längst bak i norra, södra och västra korsarmen. 1935 då koret utvidgades togs bänkar bort där. Bänkarnas sidostycken liksom skärmarna mot öster vid korsmitten, har marmorerade fält i rosa, i övrigt ådrade i grön kulör. Framför främre bänkparet vid koret finns galler från 1935 års värmeanläggning kvar. Korbänk i söder: Annan utformning än övriga bänkar. Blå kulör med marmoreringar på skärmen. PREDIKSTOL - Ursprungligen från 1747 av Isac Schullström. I rikt utformad provinsiell barock. Förändrades och gjordes mindre 1884. Delvis återställd och fick ny baldakin i överensstämmande stil 1935. Kristus- och evangelistfigurer på korgen. Stående keruber med medaljonger på baldakinens ytterkant. Dörr vid trappan.
ORGEL - Kyrkans första och enda orgel. En sjustämmig orgel från 1884 av Zetterquist & son, Örebro. Placerad i västra korsarmen. Klassicerande fasad med synliga pipor i mitten. Överst förgylld dekor bl a i form av en harpa i mitten och facklor ur lampor som kröner sidopartierna. Nederdelen och sidostycken ådringsmålade i gröna och blå kulörer.
LÄKTARE- finns ej
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - se altaruppsats
DOPFUNT - Placerad i dopkapellet i norra korsarmen. Av täljsten, 1200-tal.
NUMMERTAVLA - På var sida om mittgången på främre bänkparet är placerat förgyllda änglar som håller psalmnummertavlor. Tillverkade 1767 liksom altaruppsatsen och predikstolen av Isac Schullström.
VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning. Tornet, i söder, tillkom 1884. Gamla vapenhuset tillkom 1705-06 mot väster samtidigt som sakristian mot öster.
GOLV - Lackat trägolv
VÄGGAR - Som kyrkorummet och koret.
PORT - Kyrkporten mot söder: Stor kraftig pardörr av ek. Snedställd panel, typ fiskbensmönstrad på utsidan, speglad på insidan. Dörren tillkom ca 1950 men har ett eventuellt äldre kraftigt lås. Port till kyrkorummet: Se kyrkorummet.
FÖNSTER - Ett mot öster och ett mot väster: rektangulära höga smala, 1-lufts ej kopplade bågar spröjsade i smårutor. Troligen från tornets tillkomst 1884 men förminskades till rak istället för spetsig avslutning upptill 1935.
TAK - Brunmålad kryssfanerskiva.
ÖVRIGT - Hög brant trappa längs västra väggen med barriär av svarvade dockor med handledare, ådrad i grönt. Under trappan vägg av vitmålade spontade brädor. Väggfast bänk längs östra väggen. Praktfullt epitafium på norra väggen ovan porten till kyrkorummet. Epitafiet efter löjtnanten vid Närkes och Värmlands infanteriregemente John Svenske till säterierna Nåhs och Bågenholm (1667-1739).
GAMLA VAPENHUSET- Tillkom 1705-06 samtidigt som sakristian mot öster. Togs troligen ur bruk som vapenhus när tornet i söder tillkom 1884, vars nedervåning utgör vapenhus. Gamla vapenhuset utgör nu förråd.
GOLV - Obehandlat trägolv.
VÄGGAR - Släta skivor (troligen 1935)
PORT - Ytterdörr mot väster; Kraftig enkeldörr av trä, troligen 1700-tal, kraftigt äldre trälås. Snedställd profilerad panel på utsidan, stående slät på insidan. Brunmålad
DÖRR - Till kyrkorum, se kyrkorum
FÖNSTER - Mot söder, ett lågt segmentbågeformat, 4-lufts, ej kopplade bågar, troligen motsvarande ålder som kyrkorummets fönster.
TAK - Som väggar
ÖVRIGT - Skåpsinredning mot norr.
SAKRISTIA - Belägen bakom koret mot öster. Tillkom 1705-06 samtidigt med gamla vapenhuset mot väster.
GOLV - Lackat trägolv
VÄGGAR - Som kyrkorum
PORT - Ytterdörr mot söder. Dubbeldörr där den äldre dörren kompletterats med en senare ytterdörr. Inre dörren: Troligen 1700-tal, brunmålad trädörr, plåtbeklädd mot utsidan. Yttre dörren, från ca 1950 av lackad ek motsvarande kyrkporten i vapenhuset mot söder. Snedställd profilerad panel på utsidan och slät på insidan.
INNERDÖRR - Till koret, se koret
FÖNSTER - Mot öster, 2-lufts ej kopplat, indelat i smårutor, ej kopplade bågar.
TAK - Brunbetsat av släta brädor (1935), enkel avfasad grå taklist.
ÖVRIGT - Litet träaltare mot öster. Äldre gråmålad skåpsinredning mot norr. Yngre skåp i ljus furu mot väster.
TORN - Uppfört 1884 av trä mot söder.
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - En mellanvåning med öppning mot kyrkvinden. Oklädda och obehandlade brädor i golv, tak och väggar. Små fönstergluggar mot öster och väster.
VÅNING 3 - Klockrum. Oklädda och obehandlade brädor i golv, tak och väggar. Två spetsbågiga ljudluckor åt varje väderstreck. Släta träluckor. Små fönsterluckor åt öster och norr.