STRÄNGSEREDS KYRKA

1554 beslöt biskop Erik Falck att Gullereds, Strängsereds och Tissereds socknar skulle slås samman med gemensam kyrka i Gullered. Strängsereds kyrka underhölls dock av socknens invånare som kapell. 1671 nybyggdes den. Oklart är om Strängsered upphörde att vara socken 1554 men sedan återfick sin status. 1673 färdigställdes en predikstol. 1722 målades kyrkan. 1758 välvdes korets tak, färdigställdes en altaruppsats av Jöns Lindberg och ombyggdes sakristian. En betydlig reparation utfördes 1822-24 och kyrkan i 1829 års inventering beskrivs som "nu ljus och vacker". 1822 flyttades kyrkogårdens klockstapel (byggd 1752) till kyrkans västgavel och ombyggdes till torn. Byggmästare var Johannes Jonasson i Fläred. 1824 uppfördes ett nytt fullbrett kor emedan kyrkan hade blivit för liten. Vid detta tillfälle tillkom till stor del ny inredning och följande året målades kyrkan i "slät oljefärg". Sannolikt var det då fasaderna fick sin ljusmålade panel efter att tidigare troligen burit rödfärgad spånklädsel. Hela innertaket välvdes. Visst dekormåleri utfördes ovanför altare och predikstol. Fönstren fick troligen sin nuvarande form. Kyrkan fick en mer nyklassicistisk karaktär. 1871 omlades takens spåntäckning och interiören ommålades. 1877 införskaffades ett fyrstämmigt orgelverk, byggt av Svante Johansson i Liared. 1881 ommålades fasaderna i ljus färg. Således senast detta år tillkom nuvarande fasadkulör. 1887 återfick kapellet sin status som sockenkyrka.
1906-07 genomgick kyrkan en stor renovering i enlighet med ett förslag av arkitekt J Karling. Byggmästare var G Andersson, Bottnaryd, och målarmästare Axel Jacobsson, Ulricehamn. De lutande timmerväggarna stagades upp med järnvägsräls. Fönstren försågs med gjutjärnsbågar. Nytt golv lades in och korgolvet höjdes. För den nya inredningen svarade arkitekt Erik Lallerstedt. Arbetet inbegrep att den gamla slutna bänkinredningen ersattes av en öppen. Även koret fick bänkar. Altarring och läktare nygjordes i med varandra associerande utförande. Ny trappa byggdes i tornet. Dörrarna nygjordes till stor del. En dopfunt av ek tillkom. De tidigare bara timmerväggarna kläddes in med pärlspontspanel upp till fönsterhöjd och där ovan med papp. Taken i sakristia och vapenhus kläddes med pärlspont. Interiören ommålades, varvid även takets enkla dekor ommålades. En enkel schablonbård tillkom längs taklisten. Altaruppsats och predikstol (fick även dekormåleri) ommålades i vitt och guld, vilket ej hade stått i projektbeskrivningen. I korfönstren insattes, likaså utanför programmet, glasmålningar bekostade av handlaren Björk med maka. Vid Kungliga byggnadsstyrelsens inspektion 1914 skrev Karl Berlin om dessa: "Stilhållningen således främmande för 1700-talskyrkan, men bidraga de onekligen till prydandet af den f.d. enkla kyrkan." I samband med arbetena försågs kyrkan med uppvärmning i form av en kamin med enkelt rökrör.
1921 försågs taken med ny spåntäckning. 1930 utökades orgelverket med tre stämmor av Levin Johansson, Liared. 1939 undersökte kyrkoherden möjligheterna till en restaurering i ett brev till Kungl. Byggnadsstyrelsen: "För c:a 30 år sedan restaurerades kyrkan, varvid timmerväggarna försågos med mindre tilltalande panel och mindre trevliga bänkar insattes." 1944 skedde ny spåntäckning av taken. Två år senare ommålades fasaderna i befintlig kulör. Spår av äldre färg påträffades aldrig, vilket talar för att panelen tillkommit 1824 eller 1881. Vid detta tillfälle skall predikstolens vita övermålning ha skrapats bort och korgen ommålats i barockkulörer.
1952-53 kom den länge planerade restaureringen att utföras. För projekteringen svarade arkitekt Ärland Noréen. Kaminen slopades och elektrisk uppvärmning samt belysning installerades. Fönstren fick innanlufter med blyinfattat antikglas. Väggarnas pärlspontsbröstning kläddes med masonit och pappen ersattes av juteväv. På väggarna uppsattes lampetter, bekostade av syföreningen. En ny bänkinredning med raka gavlar tillkom. Läktarbänkarna i söder slopades för att ge plats för kör. Hela interiören ommålades i ny färgsättning med inslag av marmoreringar. Dekoren på taket övermålades. Trägolven laserades. Altaruppsatsen konserverades av Olle Hellström. Den vita övermålningen avlägsnades och den ursprungliga bemålningen konserverades. Den blå oljefärgen var välbevarad medan silvret till stor del hade oxiderat och fick kompletteras.
1988 inrymdes en liten toalett i vapenhuset. 1995-96 utfördes nya renoveringsarbeten. Ett program var upprättat av Voten Arvid Konsult AB för fogning av sockel, reparation av tak och tilläggsisolering av vind. Gällstads färg AB svarade för omfattande målningsarbeten. Fasadernas plastfärg (sannolikt påförd utan tillstånd någon gång under de senaste 20 åren) togs bort och rötat virke utbyttes. Ny målning skedde med linoljefärg. I interiören flagnade bemålningen kraftigt på tak och inredning. Väggarna behövde endast rengöras medan tak och inredning ommålades i sin helhet. Befintlig kulör bibehölls på inredningen. Takets beiga kulör från 1907 återtogs, liksom enligt församlingens önskemål en schablonbård från samma år. Konservatorerna Göran Bryntesson och Gunnar Eldh tog fram den enkla dekoren ovan altare och predikstol. Bibeln över predikstolen lämnades i 1907 års utförande medan Gudsögat över altaret var så skadat att dess ursprungliga utförande togs fram. Predikstolen rengjordes, spjälkande färg fästes och retuscherades. Altaruppsats och basunängel rengjordes. Nummertavlornas skurna krön kompletterades och deras förgyllning lagades. 1997 tillverkades nya textilskåp, ritade av Ulla Engqvist-Claesson. Dessa placerades under läktarens södra del där två bänkrader borttogs. Vid okänt tillfälle under de senaste åren har en digitalorgel införskaffats och placerats på läktaren medan piporgelns spelbord avlägsnats.

STRÄNGSEREDS KYRKA - Timmerkyrkan består av långhus från 1671 med fullbrett tresidigt avslutat kor från 1824 i öster, sakristia i norr och symmetriskt placerat vapenhus i söder med fasade hörn. Båda sistnämnda byggnadskroppar är från 1671. I väster är ett lanterninprytt kraftigt torn från 1822, vilket inkorporerar en klockstapel från 1752.
FASAD - Kyrkan vilar på en murad sockel av gråsten med ojämna storlekar. Fasaden är klädd med vit locklistpanel och har nedtill karnisprofilerad vattenbräda. Delar av panelen är troligen från ombyggnaden 1822-24. Detta gäller torn, vapenhus och sakristia. Tornets nedre del är något utkragande i norr och söder, vilket visar på att det uppförts kring en flyttad klockstapel vars strävor orsakar detta. Dessa lutande väggpartier avslutas upptill med en enkel horisontal list. Tornets åttakantiga satta lanternin är klädd med samma panel. I fyra av dess sidor är två kopplade rundbågiga ljudgluggar med svarta träjalusier från 1900-talet. I öster är dock två stickbågiga luckor från samma tid med liggande svart panel. Kring fasadens öppningar sitter breda oprofilerade foder, vilka kring fönster och ljudgluggar är ljusgrå.
FÖNSTER - Alla fönster är stickbågiga med enkla fasta lufter och har fönsterbleck av grå plåt. Långhus och kor har fönster med vita gjutjärnslufter från 1906. Dessa har 30 rutor var. Korets två östfönster har glasmålningar på katedralglas i blyspröjs, vilka beskrivs under interiör. Sakristian har i norr ett fönster, sannolikt från 1953, med nio rutor i blyspröjs med stormjärn. Bågarna är av vitt trä. Vapenhusets båda små fönster är av samma slag med fyra handblåsta rutor var. Dessa fönster är dock som yngst från 1800-talets förra hälft. Över västporten är ett sannolikt ursprungligt överljus med 15 rutor. Bågar och spröjs är av vitt trä. Glasrutorna är handblåsta. Över portalen sitter ett rundbågsfönster med två lufter. Den nedre luften har 20 rutor och den övre lunetten sex. Bågar och spröjs är av vitt trä. Fönstret är sannolikt ursprungligt.
PORT - Västport och vapenhusport är pardörrar från 1907 med grå fiskbenspanel och liljeformade gångjärnsband. Den förra är rak med överljus och har framför sig en sentida kalkstenstrappa, den senare är stickbågig och har framför sig en betongplatta.
TAK - Långhus och vapenhus bär båda branta sadeltak med valmad ände, i långhusets fall över det fullbreda korets tresidiga östvägg. Sakristian bär ett sadeltak. Vindskivorna är av vitt trä. Tornets två takfall skiljs åt av lanterninen. Det nedre är flackt och fyrkantigt, det övre åttakantigt med huvform. På toppen sitter ett förgyllt kors på kula. Takfötterna av vitt trä har en enkel profil. Alla takfall är täckta med kluven och tjärad spån samt har hängrännor och stuprör av vit plåt.