KNÄTTE KYRKA

KNÄTTE KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med smalare rakt avslutat kor i öster, båda sannolikt uppförda under 1200-talet (koret troligen sist). Norr om koret är en sakristia från 1929 och väster om långhuset ett vapenhus från samma år.
FASAD - Kyrkans medeltida delar vilar på en synlig utskjutande grund av gråstensblock, under koret i två avsatser. Sockel saknas utom på sakristia och vapenhus där den är av gråsten. Fasadens ojämna gråstensmurverk bär en cementhaltig spritputs på hönsnät, vilken är vitkalkad. Kring västporten finns en slätputsad omfattning med korgbågat krön. Röstena på långhus, kor och vapenhus är mycket spetsiga och understryker i de förras fall en datering till gotisk tid.
FÖNSTER - Fönstren är från tidigt 1900-tal. De har karmar, bågar och spröjs av grått trä och övervägande munblåsta glasrutor. Smygarna följer fönstrens form och har fönsterbleck av brun plåt. De stickbågade långhusfönstren har korspost och fyra lufter med åtta rutor i de nedre och fyra i de övre. Det södra korfönstret är likaså stickbågat med korspost och fyra lufter. De nedre har sex rutor och de övre fyra. Det östra korfönstret har en enkel rundbågad luft med 15 rutor. I gavelröstet finns en ursprunglig lansettformad fönsteröppning med enkel luft från 1929 och fyra rutor. Vapenhuset har två fönster av samma slag som det östra korfönstret samt i gavelröstet ett rundfönster med enkel luft och tolv rutor. Sakristia har åt väster ett stickbågat fönster med mittpost och två lufter med sex rutor var. Smygen har sluttande solbänk av granit. I sakristians sockel finns åt öster ett litet fönster med enkel luft och fyra rutor.
PORT - Västporten är en rak pardörr från 1929 med liggande svart panel. Framför porten finns en granittrappa med järnräcken. Porten i sakristians gavel är en rak medeltida port, beslagen med liggande järnlameller och nitar. Den har stocklås, rombisk låsplatta med djurhuvuden i ändarna och dörring med ornerade vulster och djurhuvuden. Framför porten är en granittrappa med krysstagat järnräcke. Vid trappans östra ände sitter en järnlucka för pannrumstrappa.
TAK - Långhus, kor och vapenhus bär branta sadeltak med täckning av kluven och tjärad spån. Vindskivorna är av tjärade bräder. Sakristian bär däremot ett flackt sadeltak med täckning av enkupigt lertegel. Alla takfall har hängrännor av svart plåt och stuprör av vit plåt.

De höga och spetsiga gavelröstena på Knätte kyrka har allmänt ansetts tyda på ett uppförande under gotisk tid. Långhusets bevarade takstol med saxsparrar är romansk till sin karaktär och borde ursprungligen ha varit synlig från kyrkorummet. Det ovanligt stora koret har en betydligt enklare takstol och ett unggotiskt litet fönster i gavelröstet. Möjligen är koret senare än långhuset, vilket arkitekt Allan Berglund antog vid en besiktning 1925. Dopfunten är från 1100-talets andra hälft, vilket talar för existensen av en sockenkyrka vid denna tid. Kyrkans uppförande torde kunna falla inom en period från sent 1100-tal till 1300-talets ingång. Eventuellt kan det ha funnits en föregångare i trä. Den nuvarande triumfbågen är sannolikt ej den ursprungliga, vilket i kombination med dess vidd kan ha bidragit till de sprickbildningar som uppstått i densamma vid ett antal tillfällen. Medeltidskyrkan hade port i söder och norr.
Sannolikt anfölls kyrkan av danskarna i samband med slaget om Bogesund 1520. Därom skvallrar kulhål i en medeltida dörr. Föga är annars känt om kyrkans öden före 1700-talet. 1725 inköptes en predikstol från Habo kyrka. Vid samma tid torde läktaren ha tillkommit, liksom plant innertak. 1732 fick en målare betalt för målning av kyrkan. Eventuellt tillkom då bl.a. den akantusmålning som är bevarad under läktaren. En gravkammare anordnades under koret för kyrkoherde Gudhemius med familj. Nya kyrkoherdens förslag om sammanbyggnad 1755 med Böne församling avfärdades bestämt. 1812 färdigställdes en altaruppsats av Joh. Lindberg, vilken beskrives sålunda i 1829 års inventering: "Altarprydnad utgöres af en halfalns bred ram omkring fönstret framför altaret hvarå, medelst bilder af ¼ alns längd föreställer frälsarens lidande död och uppståndelse, uthugget i träd af Joh. Lindberg i Habo år 1812." Ifrån detta är allt utom själva ramverket bevarat.
I ett brev till konsistorium 1824 klagade pastorn över motviljan till sammanbyggnad med Böne (där en ny kyrka planerades): "Knätte sockenmän hava från längre tid tillbaka yttrat den föresatsen att i denna del icke foga sig, fastän de tänkande bland dem väl visste förevarande förslags fördelar". Vid biskopsvisitation 1831 beskrevs kyrkan som förfallen. Fem år senare fattades beslut om reparation av yttertak och bygge av en ny sakristia av trä. Om detta kom till utförande är oklart. Vid häradsrätt 1856 utdömdes den trånga medeltidskyrkan och sockenborna ålades att uppföra en ny, vilket ej skedde. 1858 beslutades istället om reparation. Exteriören skulle omputsas, interiören vitmålas och nya fönster insättas. Oklart är om fönstren hade fått sin nuvarande vidd redan under 1700-talet. 1879 införskaffades en trestämmig orgel, byggd av Ahlstrand i Skövde.
En stor renovering genomfördes 1885-88. Norra och sannolikt även södra porten igenmurades. Norra vapenhuset flyttades och omdanades till sakristia. Det var av trä och reveterades (putsad träfasad) sannolikt vid detta tillfälle. Ett nytt vapenhus av trä restes i väster. Även detta reveterades. I detta inrymdes en ny läktartrappa medan den gamla i långhuset slopades. Långhusets norra långsida försågs med två fönster. Kyrkorummet försågs med uppvärmning medelst en inköpt kamin. Korets östfönster försattes och altaruppsatsen plockades ned. Ett epitafium omdanades till ny altarprydnad, ett arbete som utfördes av målaren A G Ljungström, vilken även torde ha stått för interiörens nya färgsättning. Även det medeltida stenaltaret slopades för ett nytt av trä. Altarring och nummertavlor nytillverkades. Korbänkar slopades. Alla golv reparerades, liksom bänkarna. 1895 reparerades vapenhus och yttertak. 1899 införskaffades ett nytt orgelverk av Levin Johansson, Liared, med 4 ½ stämma. Fasaden ritades av August Lindegren. Vid detta tillfälle försågs läktaren med en utkragning. 1903 reparerades vapenhus och sakristia. 1908 insattes ett nytt plant innertak med vitmålad pärlspont lagd i mönster med listverk. 1912 inlades nya golv och en ny öppen bänkinredning tillverkades. 1921 försågs korets östfönster med en glasmålning av Yngve Lundström, varvid det gamla epitafiet flyttades till korets sydvägg. 1924 insattes ny kamin och innanfönster.
1928-29 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Allan Berglund, byggmästare J Rundqvist och målarmästare K J R Johansson. Vapenhus och sakristia revs och ersattes av nya i gråsten. Sakristian försågs med två medeltida dörrar. Under sakristian byggdes ett pannrum för centralvärme med lågtrycksånga. Kaminen slopades. Den medeltida takstolen i långhuset saknade längsgående försträvningar. Därför rätades den upp och försågs med detta. Rötade bindbjälkar utbyttes. Takfallen täcktes med tjärdoppad hyvlad granspån. Vindskivor nygjordes. Det igenmurade unggotiska fönstret i korets gavelröste återupptogs. Fasadernas puts lagades och avfärgades med kalk. Snickerierna oljemålades. Solbänkarna kläddes med plåt. Dörrar mot långhus och läktare från vapenhuset nygjordes. Ett fönster i koret över dörren till sakristian (upptaget 1886) igensattes. En spricka i triumfbågen lagades. Läktarens utkragning, buren av två järnrör, ersattes av en mer harmonierande. Orgeln flyttades något bakåt. Korgolvet utökades. De enligt arkitekten "synnerligen profana och störande" bänkarna kortades och fick "värdigare" gavlar med rakt krön. Ett nytt plant innertak av slätspont uppsattes i långhus och kor. Dessa försågs med akantusdekor i likhet med den som tagits fram och konserverats på taket under läktaren. Även äldre färgskikt på predikstolen skall ha framtagits och konserverats. Väggarnas puts lagades och kalkades. Snickerierna oljemålades enligt en helt ny och enhetlig färgsättning i främst grönt och brunt med inslag av marmoreringar. Ett nytt orgelverk med pneumatisk traktur och sju stämmor byggdes av Nordfors & Co., Lidköping.
1931 uppsattes hängrännor på taken. 1932 upptogs hål i läktargolvet i de gamla portsmygarna för att underlätta uppvärmningen därstädes. 1953 hade värmepannan gått sönder och en installation av elektrisk uppvärmning gjordes efter program av ingenjör Sigurd Lidén. 1975 ombyggdes orgeln av A Mårtenssons orgelfabrik AB. Det nya mekaniska verket har åtta stämmor, varav två sparats från det gamla. 1979 försågs taken med ny spåntäckning. 1992 svarade Bygg-Arvid, Ulricehamn, för en fasadrenovering. Det senaste putsskiktet bestod av cement. Vapenhus och västgavel uppvisade svåra spjälkningsskador medan övriga delar hade rikligt med bomputs. Bom och spjälkningar åtgärdades innan ny kalkavfärgning. Snickerier målades med linoljefärg. Vindskivorna utbyttes och spåntaken tjärades. Interiören ommålades i enlighet med befintlig färgsättning, taken rördes ej. För målningsarbetet svarade Gällstads färg & manufaktur AB. 1993 borttogs de två bakre bänkraderna i norr för att ge plats åt bokbord och kapphängare. Nya lampetter uppsattes på väggarna.