KATTUNGA KAPELL

Kyrkorummet i KATTUNGA KAPELL har salformad plan och fönster i nord- och sydfasaderna samt ingång i väster. Koret utgörs av kyrkorummets östra del utan särskild markering i väggar eller tak, med ett nästan rumshögt fönsterparti åt norr. I korets östra vägg finns ingång till sakristian. I korets södra del är dopfunten placerad och i norr finns predikstol och orgel. Kyrkorummets mörka kalkstensgolv kontrasterar effektfullt mot de vita väggarna samt det mörkare taket i trä och norra väggens träpanel. Ljuset kommer från två ljuskällor, dels ett nästintill rumshögt fönster i korets södra vägg, dels tre högt sittande fönster som ger överljus från norr. Inredningen är sparsam och utgörs av ett altare i kalksten och en predikstol i omålat trä samt lösa stolar i sex rader i norr och söder i stället för fast bänkinredning. Stolarna är utförda i ljust trä med sits i mörkare trä.

LÅNGHUS

GOLV - Golv av slipade kalkstensplattor med rektangulär form. Kalkstenen har en rödaktig ton. Golvsockel i kalksten, högre åt norr. Tre rektangulära galler finns i golvet invid det norra fönstret. Gångmatta i orangebrun kulör.

VÄGG - Norra väggen i kyrkorummet är klädd med grovhyvlad brunbetsad träpanel. Övriga väggar är vitmålade. Tre vitmålade element på södra väggen och två på norra.

PORTAR/ INNERDÖRRAR - Speglad gråmålad pardörr i väster. Dörrbladen har tre kvadratiska spegelfält. Smalt vitmålat slätt dörrfoder.

FÖNSTER - Tre ospröjsade fönster åt söder placerade högt upp på väggen. Fönstren har rektangulär liggande form, vitmålade snickerier och fönsterbänkar i kalksten. Under mittfönstret finns en utdragbar ventil i plåt.

TAK - Flackt vinklat innertak av omålad granpanel lagda i lock. Ingen taklist.

LÄKTARUNDERBYGGNAD - Saknas

KOR

GOLV - Lika långhuset.

VÄGG - Lika långhuset.

PORTAR/INNERDÖRRAR - Enkeldörr åt öster som leder till sakristian. Dörrbladet är helt slätt och utfört i ljust trä. Smalt vitmålat slätt dörrfoder.

FÖNSTER - Ett brett nästan rumshögt fönster med råglas i sju lufter åt norr. Fönsterlufterna har rektangulär form, tre liggande i mitten och två flankerande stående. Vita snickerier och fönsterbänk i kalksten. Under fönstret finns en utdragbar ventil i plåt.

TAK - Lika långhuset.

FAST INREDNING

ALTARE - Ett altarbord av slipad kalksten är placerat invid östväggens mitt. Altaret har kraftiga ben och smalare skiva som vilar på dessa. Altarpall i omålat trä stoppad och klädd med rödbrun sammet.

ALTARUPPSATS - Se altarprydnad.

ALTARRING - Saknas

BÄNKINREDNING - Saknas

PREDIKSTOL - Predikstol av ek med sexsidig form, varav tre sidor vetter mot kyrkorummet. Helt odekorerade raka släta sidor med något utskjutande överliggare. Åt en sida baktill är predikstolen helt öppen med två trappsteg.

ORGEL - En mindre elektrisk orgel i omålat mörkt trä är placerad i korets södra del. Spelbordet skyddas av en träjalusi.

LÄKTARE - Saknas

SPECIFIKA INVENTARIER

ALTARPRYDNAD - Ett enkelt träkors hänger på i mitten på korets östvägg ovanför altaret.

DOPFUNT - Medeltida dopfunt i kalksten 1100-talets senare del. Dopfunten tillhörde den gamla kyrkan. Av den medeltida funten återstår cuppan, den runda foten och skaftet är tillverkat av trä och gråmålade. Cuppan är cylindrisk med skrånande undersida. Cuppans liv är dekorerat med en ringkedjefris.

NUMMERTAVLA - Psalmnummer hängs direkt på spikar i väggen i fem rader i korets norra del, på östväggen.

ARMATUR - Sex stycken takarmaturer i vitt glas hänger i rader om tre över stolarna. Två vägglampetter i mässing med två stearinljus hänger på kyrkorummets norra vägg.

VAPENHUS - Saknas

SAKRISTIA - Ej inventerad.

TORN - Saknas

KATTUNGA KAPELL har rektangulär planform med sakristia vidbyggd i sydöst. Fasaderna är vitputsade förutom kapellets nordfasad och sakristians sydfasad som är panelklädda och brunmålade. Ingångar i väster och via sakristians sydfasad. Ett nästan rumshögt fönsterparti finns vid koret i nordfasaden. Sydfasaden genombryts av tre mindre högt placerade fönster. Kapellet har ett valmat sadeltak med täckning av mörkt grå eternitfjäll. Sakristians flacka sadeltak har kopparplåttäckning.

FASAD - Kapellets norra vägg är klädd med brunmålad lockpanel. Övriga fasader är vitputsade. Fasaderna vilar på en gjuten betongrund som avfärgats mörkt grå. Sakristians sydfasad har brunmålad panel på förvandring. Hängrännor och stuprör i kopparplåt. Två armaturer med glober i klarglas på hållare i svart plast flankerar västportalen.

PORT - Pardörr i väster med rakt överstycke. Panelen på dörrbladen är brunmålad. Murad slät portalomfattning avfärgad i ljust grå kulör. Ett stort hugget stenblock som trappsteg. Sakristieport i söder i form av brunmålad enkeldörr med panel på förvandring. Förrådsdörr lika sakristieporten, men med ospröjsad fönsterruta i klarglas på övre dörrhalvan.

FÖNSTER - Ett stort, nästan rumshögt, fönster finns i höjd med koret i kapellets nordfasad. Fönstret består av sju rektangulära ospröjsade lufter, tre liggande i mitten och två stående flankerande på båda sidor. Snickerierna är vitmålade. Kapellets sydfasad genombryts av tre högt placerade fönster med rektangulär form och brunmålade snickerier. Ett rektangulärt liggande fönster på sakristians sydfasad med vitmålade snickerier. Samtliga fönster har fönsterbleck i kopparplåt. Två smala stående rektangulära fönster i sakristians nordfasad med brunmålade snickerier.

TAK - Kapellet har ett valmat sadeltak klätt med mörkt grå eternitfjäll. En svart skorsten i plåt finns på takets mitt. Sakristian har ett sadeltak med mycket flack lutning, täckt med kopparplåt.

KATTUNGA KAPELL uppfördes 1962 efter ritningar utförda 1958 av arkitekten Sven Boysen på Länsarkitektkontoret i Vänersborg. Kapellet uppfördes intill kyrkogården med ruinen av Kattunga kyrka som revs 1826, då Surteby och Kattunga fick en ny gemensam kyrka.

Kattunga kyrka lär ha varit en av de äldsta i trakten och häradskyrka för Marks härad. Kyrkan hade mycket kraftiga murar, vilket antyder att den kan ha haft försvarssyfte. Det har funnits ett stort kulturhistoriskt intresse av att bevara kyrkoruinen. Kyrkogården utvidgades åt söder 1953 och då uttrycktes också önskemål om en församlingslokal som skulle kunna användas som begravningskapell och för annan gudstjänst. Ett kapellbygge planerades därefter och kunde realiseras i början av 1960-talet.