GUSTAV ADOLFS KYRKA

Gustav Adolfs kyrka har en latinsk korsform med grunda, polygonala tvärskepp, smalare, lägre rakt avslutat kor i öster med ett litet korutsprång och högt, smalt västtorn. Exteriören har en nygotisk prägel genom sin tegelfasad, strävpelare, vimperg, fialer, spetsbågade fönster och smala, spetsiga, höga tornspira. Valet av naturliga material och dess redovisning i exteriören samt portarna är dock nationalromantiskt tidstypiskt vid uppförandet. Till tornet är på var sida tresidiga trapphus anslutna i liv med långhuset, med ett fasadparti som sticker ovanför långhusets takfot. De ger från väster intryck av ytterligare ett tvärskepp, vars torntak nästan når i höjd med långhusets taknock. I nordöst finns en sexkantig tillbyggnad från 1952. Denna "nya" sakristia är förbunden med koret via en låg byggnadsdel, kallad meditationsgång.
Fönstren sitter i två våningar, där de övre är större än de undre, vilket ger intryck av en omvänd basilikavägg, där klerestoriet är placerat undertill. Förutom huvudentrén i tornet i väster finns fyra symmetriskt placerade portar på långsidorna, två i trapphusen i väster åt norr och söder, samt två i öster till trapphus i koret. Sakristian har också en ingång. En svängd, låg, huggen naturstensmur med smidesräcken flankerar en gång upp till den nordvästra ingången. De övriga har huggna naturstenstrappor med tre steg i en låg mur med smidesräcken på. Trappan i hörnan till sakristian är svängd och har smidesräcken direkt på trappstegen.

FASAD - Fasaden har Skromberga fasadklinker i olika röda och gula toner, vilket ger ett flammigt uttryck. Fasaden delas in horisontalt av tre släthuggna, breda stenband av västkustgranit (använt i fasadens alla stendetaljer) som löper runt hela byggnaden likt kransgesimser. Två passerar de övre fönstren, det undre i deras underkant, och det tredje bandet träffar underfönstren på mitten. Under takfoten löper också ett släthugget stenskift under en takgesims. Trapphusen skjuter över långhusets takfot med ett kort, fönsterförsett fasadparti. Granitsockeln är släthuggen i två skift med utkragande, skråkantad överkant.
Grunda strävpelare finns på kyrkans hörn och på långsidorna. De har samma fasadmaterial och indelning som övrig fasad. Strävpelarna har två avtrappningar, där den lägre är i höjd med de stora fönstrens underkant och kröns av en trekantig, huggen sten med utskjutande rundlar i hörnen. Den andra avtrappningen har ett likadant stenkrön, klätt med kopparplåt och sitter just över den översta stengesimsen. Trapphusens västhörn täcks av bruna kopparplåtar i flera skift likt fjäll. På korets hörn sitter stiliserade fialer av huggen sten med nämnda kröning och profilerad avfasning mot fasaden undertill. I öster kröns korets gavel med ett skulpturalt, uppskjutande parti med två genombrutna stenpelare med likadant hugget överstycke som strävpelarna och två öppningar med trepassbåge mellan sig.
Tornfasaden avslutas spetsigt åt nord och syd, rakt åt öster och väster, där takfoten pryds av ett glest tandsnitt. Urverk, tillverkade av G. W. Linderoth, Stockholm, med svarta visare på vit urtavla med stenomfattning finns åt alla väderstreck. Fasaden bryts upp av stora, tvåsprångiga, spetsbågade ljudöppningar med raka smygar strax ovanför långhusets tak, en åt norr respektive söder och två åt öster och väster. Mellan de dubbla öppningarna står en grönfärgad kolonn, med bladkapitäl, fästad vid väggen. Under alla öppningarna sitter utkragande balustrader av huggen, profilerad sten med rakt gallerverk och maskaroner undertill. Överliggaren är koppartäckt. Släta stengesimser löper i över- och underkant och från den undre finns smala slitsar i fasaden. I höjd med halva ljudöppningarna sitter vattenutkastare av sten på alla hörn. Över porten sitter en vimperg. På ömse sidor om ett stort runt fönster däröver sitter en rund dekor med skulpterade bladverk.
Sakristian och dess så kallade meditationsgång är slätputsade med infärgad ädelputs i en gulbeige ton. Strävpelare finns i hörnen och avtäcks med skifferplattor. Fasadpartiet mellan takfallen, eller lanterninen, är täckt med kopparplåt och fälten har lister i form av vinkelbrutna valv, där somliga har jalusiförsedda öppningar.

PORT - Tre breda stentrappor leder upp till västporten i tornet. Portalen markeras med en vimperg som pryds av fem krabbor på var sida och ett kors i cirkel på nocken. Från denna sträcker sig en skulpterad stenstav nedåt, vilken avslutas med ett änglaansikte. På sidorna om staven finns trekantiga fält med blad och kronor i relief. Den spetsbågade, ensprångiga arkivolten av sten har rundade, enkla profileringar. Därunder finns ett tegelklätt fasadparti och därefter en tvåsprångig portal med kraftig hålkäl och rundade profileringar. Över porten sitter ett fönster med trepassform. Arkivoltens och portalens profileringar landar på en, respektive två, korta kolonetter på bas av gotländsk sandsten med bladkapitäl. Dörren har två blad av ljust trä, sannolikt ek, med stående panel och mycket stora, svarta smidesdekorer i nationalromantisk, folkloristisk stil med bladformer och blommor fästade på ramverket. Smidena är gjorda av J N Wallin, Borås. Övriga dörrar är likadana, somliga enbladiga. I sakristian finns en enklare brun trädörr med bred, stående panel.
Tornets flankerande trapphus har, åt norr respektive söder, en tvåsprångig, spetsbågad stenportal med ett stenskift mellan fönster och dörr med hålkäl i nederkanten. Över portalen, i höjd med stengesimsen, sitter en liggande, rektangulär stenfris med en veckad dekor likt ett draperi, omgiven av en utskjutande stenlist med hattform.

FÖNSTER - Samtliga bågar och spröjsar är av tunna metallister utom i sakristian och meditationsgången som har träsnickerier. Kyrkorummets stora fönster är trubbigt spetsbågade med stenomfattningar i liv med fasaden av finhuggen granit, likt övrig fasaddekor. Fönstren sitter i en ensprångig, grund och rak smyg med rundad profilering. Solbänkarna sluttar kraftigt. Rakt under dessa stora fönster sitter små spetsbågade fönster parvis (saknas i koret) med en stentrymå mellan sig och raka smygar som vidgas något. Invid glaset är stenen fasad. De stora fönstren har en mittpost och tre smala band, så att tolv rutor bildas. De små fönstren har endast tre liggande rutor. Långhuset har två sådana beskrivna vertikala partier på vardera långsidan, tvärskeppen har tre och koret ett. Östgaveln har strax under nock tre små fönsterslitsar.
Tornet har över vimpergen ett stort runt fönster, liknande ett rosettfönster med ett slags masverk av sten i en blomform med åtta "blad", innanför en glasruta med en tunn korsspröjs. Stenomfattningens smyg är i nederdelen kopparklädd. Över porten sitter ett trepassfönster med en stor cirkel i mitten med korsspröjs. Under tornbalustraderna finns djupa fönsterslitsar i fasaden. Tornspiran har rektangulära fönster med överkanten spröjsad till tre små rutor under fialerna, vars framkant skjuter ut som huvar över fönstren. Trapphusen i väster har på bottenplanet åt väster två rektangulära fönster med metallbåge. I trapphusen sitter på de tre sidorna vardera ett högt fönster med trepassbåge i rak smyg (som i korutbyggnaden). De delas in av metallspröjsar i fyra liggande fält. Stenomfattning finns upp- och nedtill, men inte på sidorna. Solbänken är av sten. I portalen ingår ett spetsbågsfönster som är vertikalt delat av en metallspröjs, där en smideslykta är fästad. Under takfoten sitter två rektangulära, stående fönster i metallkarmar med spröjs upptill och vidgad smyg upp- och nedtill. Sidoentréerna i öster flankeras av två rektangulära, stående fönster med blyspröjs. Över dörren sitter ett runt fönster med en horisontal metallspröjs i stenomfattning som har en konkav fasning till smygen.
Sakristian har flera olika fönstertyper. På västra sidan av meditationsgången finns ett fönsterparti med fyra höga, smala spetsiga segmentbågar, målade i gulgrått. På dess östra sida sitter fem spetsbågade fönster i brunmålade träkarmar i raka smygar. De sluttande solbänkarna täcks av kopparplåtar. Fönsterbågen har en tvärpost. I själva sakristian sitter fyra till formen likadana fönster. Över entrén till bönerummet mellan kor och sakristia sitter ett trekantigt fönster i en dito takkupa med koppartak. Korutsprånget åt öster, eller den gamla sakristian, har tre höga fönsteröppningar med trepassbåge och en horisontell spröjs, samt blyspröjsat glas. De har en gemensam omfattning av huggen sten med sluttande solbänkar av sten och rak smyg. I gavelröstet på koret sitter ett runt fönster. På ömse sidor av utbyggnaden sitter i tvärgången ett litet kvadratiskt blyspröjsat fönster med stenomfattning i över- och nederkant, där smygen är vidgad. Källarfönstren är i det närmaste kvadratiska.

TAK - Långhus, kor och korsprång har skifferbelagda sadeltak. Plattorna, från Grythyttan, är sexkantiga. Små takluckor av metall finns i långhusets takfall. Tvärskeppen har sadeltak med valmad spets, vilka ter sig som torntak från sidan, belagda med likadant skiffer och de kröns med knoppar, sannolikt av koppar. På östgaveln går fasaderna i liv med taken och röstena är plåtklädda, sannolikt kopparplåt, något utkragande. Under takfoten är en diskret takgesims
i form av ett hålkäl. Takrännan av kopparplåt kragar utanför denna med stuprör i byggnadens vinklar. Långhusets takgesims löper över trapphusfasaderna som en kransgesims, men hålkälen är där grundare. Tornet har ett brunt kopparplåtstak i skivtäckning. "Fialerna" över tornfönstren täcks av likadan plåt och har smidda spiror på förgyllda kulor. De, liksom torntaket omges av en grön utkragande dekor, liknande kronor eller "narrmössor", det vill säga utsvängda strutar avslutade med en kula. Framkanten på fialerna är skuren i en mycket vag stickbåge och från sidan rundas de konkavt in mot fasaden. Torntaket kröns av ett smideskors på en förgylld kula. Sakristian har ett sexkantigt torntak uppdelat på två fall medelst ett lodrätt parti av koppar. Meditationsgången har sadeltak och båda har skiffertäckning med svagt rundade, breda plattor. Toppen kröns av en vindflöjel med ett årtal.

LÅNGHUS - Gustav Adolfs kyrka har en latinsk korsplan med två grunda, tresidiga tvärskepp som gör att planlösningen tangerar en känsla av centralkyrka. Västra halvan, fram till tvärskeppen har en krans av smala sidoskepp eller arkader med stickbågsvalv och läktare ovanpå, vidgade till en orgelläkare i väster. Svängda trappor leder upp vid ytterväggarna till sidoläktarna. I väster vilar valvbågen över mittgången på kraftiga granitkolonetter med nyromanska kapitäl av vit fransk sandsten och likadana kolonner stöder sidoläktarna. Ett smalare kor med en hög, svagt spetsbågig triumfbåge finns i öster. I nord- och sydväst finns dörrar till entréer och läktartrapphusen. Interiören präglas av sin rymd, sina tegelklädda väggar och arkader samt sina högresta, vitputsade takvalv med valvribbor av tegel. Arkitekturen och bänkinredningen vittnar om ursprungstiden men i övrigt är inventarierna från den stora renoveringen 1950-52.
Invid triumfbågens norra nischvägg finns kyrkans predikstol. Intill den södra nischväggen finns ett väggfast dopaltare med tillhörande smidesskulptur och fristående dopfunt. Triumfbågen flankeras av ett burspråksliknande oratorium på var sida (rester av tidigare läktardörrar). De tvåsidiga "korgarna" skjuter ut något från vägglivet och ingången till dem sker genom en stickbågig dörrnisch i muren. Korgarnas färgsättning och utformning anspelar på läktarbröstningens. Fyllningarna har ett rutmönster och upptill finns en utskuren, trären list med klassiserande anspelning. Under vart och ett av dessa oratorier är en dörr till de gamla läktartrapporna. I det södra tvärskeppet finns, mot den sydöstra väggen, en kororgel. Resterande golvyta tas upp av lösa stolar. I det norra tvärskeppet finns sedan 1981 ett "Petruskapell" med ett fristående altare samt en altarring i lackad furu mot den nordöstra väggen. Ovan altaret hänger en stor bildväv med abstrakt mönster. Mot den nordvästra väggen finns en liten kapellorgel från 1960-talet med omålad, enkel träfasad.
Under västläktaren har bänkinredningen tagits bort och på den södra sidan ersatts av rader med bord och stolar. På den norra sidan finns en öppen yta med en korona. Intill västväggen sitter en manöverpulpet för ljus och ljud. Västväggen har av en flack stickbågsformad öppning som har en centrerad, recent port ut till ett vindfång till vapenhuset. en igensatta valvöppningen döljer en mindre läktarunderbyggnad, innehållande toalett och elcentral, som tillkom vid renoveringen 1950-52. På ömse sidor om västväggens valvöppning finns en mindre, stickbågsformad dörröppning till trapphusens biutrymmen på var sida vapenhuset.
GOLV - Golv av rektangulära kalkstensplattor. Under bänkarna finns ett gjutet, stenimiterande terrazzogolv (cementmosaik).
VÄGG - Innerväggarna täcktes ursprungligen av gulfärgad puts och rött, glaserat fasadtegel från Bonn, vilket blästrats bort. Tvärskeppens väggytor är sedan 1950-52 täckta med treetexskivor, med insidan ut, som målats vita. Som dekorativt väggmönster finns fält med vinkelbrutet krön av lister, i ungefär samma storlek som fönstren. Över de västra kolonnerna finns två murade konsoler i tegel som är dekorerade med varsin skulpturrelief i trä, utskuren av Torolf Engström. Den södra föreställer Johann Sebastian Bach och den norra Albert Schweitzer.
PORT - Porten till västra vapenhuset sitter centrerad i en stickbågsformad valvöppning vars sidor sedan 1952 är igensatt med smala, vertikala lister. Porten är en pardörr med två dörrblad med raka överstycken som är beklädda med stående, brunbetsad panel. Kring dörren finns en något utkragande dörromfattning av vitmålat trä. Ovan porten finns ett svagt stickbågsformat överljusfönster. Det gula glaset är indelat i spröjsar likt rundbågiga valvbågar.
INNERDÖRRAR - Långhusets innerdörrar, sannolikt original men klädda med skivor vid renoveringen 1950-52, sitter indragna i murlivet. Dörrbladen, med stickbågsformade överstycken, är klädda med stående, spåntad panel som laserats svagt i grönt.
FÖNSTER - Kyrkan har i den nedre delen små, spetsbågiga fönster med ursprungliga fönsterbågar av svartmålat gjutjärn och katedralglas. På den övre delen av vägglivet finns stora, spetsbågiga fönsteröppningar. De brunmålade fönsterkarmarna sitter indragna i fasadlivet. Nedtill i fönstersmygen finns brant sluttande fönsterbänkar av kalksten. De små fönstren har blyinfattade fönsterrutor av frostat antikglas, gult och ofärgat, i rombisk form. De större fönstren har gult och grönblått glas och rombiska rutor som är innefattade på samma sätt. Dessa fönster inramas av en kantbård av polykroma glasrutor bemålade med olika gotiserande bladmönster. Fönstret i det norra tvärskeppets nordöstra vägg är en polykrom och kraftigt dekorerad glasmålning föreställande Petrus. I det södra tvärskeppets sydöstra vägg finns ett likadant fönster föreställande Paulus. Dessa två fönster flankerade ursprungligen ett större korfönster föreställande Jesus, i korets östra vägg.
TAK - Över kyrkorummet och tvärskeppen välver sig höga, vitputsade, relativt grunda takvalv; ett större stjärnvalv över korsmitten och tre mindre, nästan rektangulära kryssvalv över den västra delen av långhuset. Tvärskeppen täcks av ett halvt kryssvalv där valvribborna övergår i smäckra, trekopplade hängkolonnetter försedda med skaftring. Kapitälen, huggna i vit fransk kalksten, har senromansk form. Valvkapporna är vitputsade och valvribborna är av rött tegel. Läktarens undertak består av ett grönlaserat "kassettak" där fyllningarna består av pärlspånt.

KOR - Litet, rektangulärt kor med rak östvägg. Väggarna är bemålade med monumentalmåleri föreställande tre bibliska scener. Upp till altaret finns tre trappsteg åt väster. Ingång till bönerummet finns i den norra väggen. En bit från östväggen står det ursprungliga altaret på vilket altarskåpet är placerat. Runt om altaret finns ett förhöjt golv.
GOLV - Korgolvet, som är upphöjt två trappsteg från långhusets golvnivå, är belagt med rektangulära kalkstensplattor. Mellan altarring och altare är ett lackat trägolv täckt med heltäckningsmatta.
VÄGG - På den rakt avslutade östväggen och de två sidoväggarna upptas hela murytan av en monumental, figurativ freskotriptyk. Målningen i al frescoteknik är utförd av konstnären Pär Siegård och hans medhjälpare Kaj Siesjö vid renoveringen 1950-52. Färgskalan är stark med ljusa pastellfärger som står i bjärt kontrast till varandra. Östväggen upptas av huvudmotivet "Den stora måltiden", på den norra korväggen är motivet "Den förlorade sonen" och på södra korväggen "Den barmhärtige samariten". Nedtill på de tre väggarna finns ett något utskjutande väggparti i kalksten. I rektangulära öppningar finns ett glest, gråmålat trägaller som döljer de bakomvarande radiatorerna.
PORT - Saknas
INNERDÖRRAR - En öppning till bönerummet och sakristian sitter i den norra väggen. Öppningen, med ett svagt spetsbågigt överstycke, har en enkel omfattning i kalksten.
FÖNSTER - Högt uppe på den norra respektive den södra väggen finns ett spetsbågigt fönster som är något mindre än de större fönstren i långhuset. Fönsterrutorna, även här blyinfattade romber, har grön och gul kulör.
TAK - Koret täcks av ett rektangulärt kryssvalv vars kappor är putsade i ljust blått, ribborna är av rött tegel.

FAST INREDNING
ALTARE - Det stora altaret är ritat av arkitekt Carl Bern till den ursprungliga kyrkoinredningen. Altarskivan är av vit Carraramarmor. Altarets front utgörs av ett "ramverk" i huggen, vit sandsten med fyllningar av gulröd marmor från Ekeberg. Altarskivan, som skjuter fram cirka en halv meter framför fronten, vilar på fyra kolonnetter av rosaröd marmor med dekorerade kapitäl av senromansk utformning och baser huggna i sandsten.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen, skuren i ofärgat polskt ekträ, har formen av en rektangulär triptyk där höjden är proportionerad i förhållande till kormålningen på östväggen. Uppsatsen är tillverkad av skulptören Christian Berg 1950-52. I mittfältet, som har formen av en grund nisch, har ett gyllene krucifix av samme skulptör fått sin plats. Kristusbilden är ursprungligen i brons som överdragits med koppar, silver och slutligen med guld. I sidopartierna finns utskurna bilder av evangelisternas symboler, på vänstra sidan av Matteus och Markus, på höger sida av Johannes och Lukas. Evangelisternas glorior är förgyllda.
ALTARRING - Den polygonala altarringen med öppning mitt fram, är skuren av skulptören Christian Berg 1950-52. Ringen, av furu laserad i två grågröna kulörer, består av ett panelskrank med rektangulära fyllningar. Mellan dessa finns mindre, vertikala fyllningar som har utskurna, dekorativa element i form av omväxlande sädesaxet och vinrankan, symboler för nattvarden.
BÄNKINREDNING - Den fristående, öppna bänkinredningen är original från kyrkans uppförande. Gavlarna kröns av en rundel med ett utskuret rutmönster med nationalromantiska förtecken och en mindre rundel sitter på armstödet. Gaveln övergår i två låga ben. Ryggstödet är av stående pärlspåntspanel. Hela bänkinredningen är laserad i två gröna nyanser.
PREDIKSTOL - Kyrkans polygonala predikstol i sparsmakad utformning är ritad av arkitekt Otar Hökerberg 1949-50. Korgen, vars ramverk är laserat i grågrön kulör, vilar på en intill väggen murad, sexkantig tegelpelare. En trappa leder upp från koret i öster och bakom korgen är en spetsbågad nisch. Korgen har rektangulära bildfält med omålade träreliefer snidade av Torolf Engström. Relieferna föreställer bilder av kyrkoåret. Under varje bildfält finns en snidad platta med ett utdrag av den använda texten som föregår bilden. Ovanför predikstolen hänger, från väggen, ett mycket stort, polygonalt ljudtak av samma träslag som predikstolen. Ljudtaket kröns av en uppspringande, utskuren trälist. Undertaket är välvt, dekorerat och slutar i en oktogonal ring.
ORGEL - Kyrkans stora orgel är uppförd 1975-76 av orgelbyggare Marcussen & Sön, och har 5 stämmor kvar från kyrkans gamla orgel. Fasaden av omålat trä är uppdelad i en bredare och högre mittdel och två smalare sidopartier. Varje parti är uppdelat i rektangulära fack som är fyllda med blottlagda pipor och upptill av ett utskuret, vertikalt vågmönster. Under mittdelens pipor sticker olika långa "metalltrumpeter" ut mot öster, en stämma kallad spansk trumpet. Spelbordet är indraget i orgelfasadens mittdel. Cirka tre meter framför mittdelen finns ett ryggpositiv, en fristående, lägre orgeldel, med fasad lika de övriga. Utformningen av orgelns fasad präglas av ett sparsmakat, modernistiskt formspråk.
LÄKTARE - Läktaren är sedan renoveringen 1950-1952 sammanhängande med två snedställda läktare i vardera tvärskeppet. Läktardelarna har en sammanhängande läktarbröstning som skjuter ut cirka en meter från läktargolvet. Bröstningen i grönlaserad furu, har en enkel, odekorerad utformning med rektangulära fyllningar bestående av vertikala lister. Nedtill har bröstningen en skuren spetsbågslist. I nord- och sydöst finns enkla spiraltrappor med räcken av grålaserad furu som tillkom 1950-52. Bas och kapitäl är huggna av vit, fransk sandsten.
Läktaren har ett mörklackat trägolv. Västläktaren har åtta gradänger på vilka de ursprungliga bänkarna är placerade, lika långhusets men något enklare, utan de urskurna dekorerna på gavlarna. Mot långsidorna begränsas bänkutrymmena av recenta, gråmålade sidobarriärer av trä. Även sidoläktarna har kvar bänkinredning. De snedställda sidoläktarna i tvärskeppen har tre gradänger med fyra rader bänkar. Framför orgeln finns ett utrymme med rakt golv, belagt med korkimiterande plastmatta och lösa stolar för kören. Detta utrymme begränsas mot den övriga västläktaren med en barriär likt sidobarriären.
KORORGEL - Kororgeln i södra tvärskeppet, med en enkel, ofärgad träfasad, tillkom 1966 och byggdes av Grönlunds orgelbyggeri. Orgeln kröns av en skulpturrelief i trä av S:ta Cecilia, skuren av Torolf Engström. Den mindre kororgeln i norra tvärskeppet, med en enkel, ofärgad träfasad, tillkom 1996 och byggdes av Magnussons Orgelbyggeri.

SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten, placerad invid en grund nisch i triumfbågens södra sida, är huggen i vit sandsten av Liss Eriksson 1951-1952. Dopfunten, som är huggen av den ursprungliga predikstolsfoten av vit, fransk sandsten, är utförd av tre sammanfogade delar: fot, mellanstycke och cuppa. Alla delarna är fyrsidiga och präglas av en mjukt huggen, odekorerad stenyta.
DOPALTARE - På väggen bakom dopfunten finns en i tegelmuren inmurad altarskiva i vit sandsten. I tegelväggsnischen finns ett dekorativt järnsmide från 1951-52 av Liss Eriksson med medhjälpare Ragnar Myrsmeden. Skulpturen föreställer en schematisk bild av en kvinna med betoning lagd på moderlivet omslutande ett barn, vilket är uthamrat i järnplåt. Motivet har en mångtydig symbolik, där undret att Gud ger sig själv till människorna som ett barn och att den som inte omvänder sig och genom dopet blir som ett barn inte kan komma in i Guds rike. Moderns siluett antar också formen av en kyrkogavel, likt en metafor för kyrkan såsom modern som fostrar sina barn, vilka upptas i dess famn vid dopet.

VAPENHUS - Vapenhuset innanför västportalen har en rektangulär planform och flankeras av två biutrymmen, belägna i trapphusens första våning. Ingång från vapenhuset till kyrkorummet finns i öster. I söder- och norrväggen sitter ett litet, spetsbågigt fönster samt en hög, spetsbågig dörrnisch. I nischens nedre del finns en mindre dörr, lik långhusets innerdörrar, som leder in till de flankerande sidoutrymmena. Utmed norra och södra väggen finns enkla, golvfasta bänkar med ben av kalksten och sittbräda av trä som laserats grön.
Biutrymmet åt norr har en vinkelformad planlösning där det nordöstra hörnet upptas av en trappa till tornet. Taket är ett vitputsat tredingstak som bärs upp av en kolonn av granit med kapitäl och bas i vit, fransk sandsten. I väster finns två rektangulära fönster, med karm och spröjs likt övriga fönster i långhuset. Omfattning av rött tegel. Trappan har steg av granit och ett sannolikt ursprungligt trappräcke i smide med handledare av trä. Under trappan finns en toalett ett steg ned. I norr finns en port ut som används som handikappingång. I den östra väggen, norr om trappan, finns en dörr till kyrkorummet. I den södra väggen finns en ursprunglig dörr in till vapenhuset. Dörrbladet, som likt nischens överstycke är stickbågsformat, är målad i en svart kulör och har dekorativa gångjärnsbeslag i smide. Fyllningar av pärlspånt. Det södra sidoutrymmet är sedan år 2000 inrett till kök och har likadan planlösning, fönster och dörrar som det norra men spegelvänt.
GOLV - Kvadratiska kalkstensplattor.
VÄGG - Väggarna är av rött tegel, vissa väggytor är slätputsade i tegelröd eller vit kulör.
PORT - Den utvändiga porten i västväggen och porten in till kyrkorummet har samma utformning: en pardörr som består av två svängdörrar med rakt överstycke, beklädda med stående, brunbetsad panel. Runda dörrtryck i metall. Porten åt väster sitter i ett något utkragande dörrparti av trä. Porten åt öster sitter i en stickbågsformad dörrnisch med ett tympanon i trä som är målat brunt.
FÖNSTER - I västfasaden, ovan porten, finns ett rosettfönster som är blyspröjsat likt en blomma med smårutor i gul, vit och blå kulör. De små, spetsbågiga fönstren åt norr och söder är lika dem i kyrkorummet.
TAK - Kryssvalv som är vitputsat med dekorativ målning av kurbitskaraktär från 1950-52 i blått och rött. Valvribbor av rött tegel. I valvets mitt finns en rundel med en platt, vitputsad mittdel som omges av en krans av tegel.

SAKRISTIA - Den del som byggdes till 1950-52 norrut från den dåvarande sakristian, öster om koret, består av flera mindre delar; sakristia i norr, meditationsgång och bönekammare i anslutning till koret. Gamla sakristian används idag som skrudkammare. Bönekammarens väggar är slätputsade och ofärgade, taket består av ett kryssvalv med putsade valvribbor. I den norra valvkappan finns en spetsbågig, djup fönsternisch. Fönstret är triangulärt med spröjs i form av ett allseende gudsöga. På väggen under fönstret finns en polykrom trärelief av Torolf Engström benämnd "Kristus i bön på berget". Utmed västra väggen finns ett glasat, recent textilskåp. Via en dörr i bönekammarens östra vägg kommer man in i en så kallad meditationsgång med en fönsterrad åt öster. Denna gång leder via en skrudkammare, till ett litet pentry och toalett i södra änden. Skrudkammaren har en rektangulär plan med tre blyspröjsade trepassfönster åt öster. Golvet består av en mörk, recent stavparkett med matta av Agda Österberg, väggarna är vitputsade och taket är ett tunnvälvt, mörkbetsat pärlspåntstak. Södra och norra väggen upptas av glasade, stora textilförvaringsskåp. I västra väggen finns väggfasta skåp och lådor i ljuslaserad träpanel. Meditationsgången leder åt norr till den nuvarande sakristian och har ett fönsterparti åt väster med fyra höga, smala spetsbågsfönster med tre lufter.
Sakristian har en sexsidig plan. Åt nordväst finns ett grålaserat altare i trä med knäpall. I sydväggen finns en rektangulär, putsad väggnisch i vilken ett Kristushuvud i terrakotta har placerats. Skulpturen är tillverkad av Åke Holm från Höganäs.
GOLV - Mörkbetsad stavparkett som enligt uppgift är återanvänd från korgolvet.
VÄGG - Upp till fönsterhöjd en utskjutande väggbröstning i brunlaserat trä med fackindelning. Ovanför bröstningen vitkalkad slätputs.
PORT - Saknas
INNERDÖRRAR - Sakristians innerdörrar är original med pärlspåntsfyllningar, Lika kyrkorummets.
FÖNSTER - Spetsbågiga fönster åt fyra håll i spetsbågiga smygar med fönsterbänk i trä. Den kopplade fönsterbågen har en tvärpost som delar bågen i två lufter. Innerglaset är blyspröjsat antikglas.
TAK - Kupoltak i ljusbetsad träpanel. Kupolens bas har försetts med stiliserat blommotiv av Gösta Dahlström.

TORN -
TORNVÅNINGAR - I tornets första våning finns kyrkans vapenhus. Tornkroppen flankeras av tre våningar höga trapphus. I tornets andra våning finns inredda rum för kören (låst, ej besökt). Via en brant betongtrappa i de båda trapphusen kommer man upp från söder respektive norr till tornets tredje våning där det är mycket högt i tak. En enkel trätrappa leder utmed östväggen först upp till en avsats, från vilken man når en metalldörr som leder in till kyrkvinden. Trappan fortsätter sedan upp till fjärde våningen där man kommer upp till klockportiken. Golvet är av träplank, väggarna är putsade och delvis färgade vita. Högt belägna fönster åt tre väderstreck, strax under taket. Betonggjutet tak med delvis synligt bjälklag av metall. Ytterligare tornvåningar besöktes ej.
Observerat på fjärde våningen: På grund av fuktproblem och eftersatt underhåll finns dock stora putsskador och drivor med putsnedfall på golvet.

Borås Gustav Adolfs kyrka byggdes 1903-06. 1896 tillsattes en kommitté för att uppföra en ny stadskyrka. Arkitekten Adrian Crispin Peterson bemyndigades att utse en lämplig plats för den nya kyrkan, och man fastnade för ett område på landeriet Lugnets ägor. Efter en arkitekttävling 1897 utsågs arkitekten Carl Bern, svenskfödd men verksam i Berlin, som den som fick framlägga de slutgiltiga ritningarna. Att en utomlands verksam arkitekt anlitades var ovanligt. Den kyrka som invigdes 1906 hade en arkitektonisk utformning som till största del följde den sedan länge rådande, nygotiska traditionen. Det finns dock anslag som pekar framåt, bland annat användandet av äkta material. De nygotiska ambitionerna accentuerades interiört av det dekorationsmåleri som utfördes av målaren Edvard August Bergh och de polykroma, figurativa korfönstren från Neuman & Vogel. Arkitekten Carl Bern ritade många av de fasta inventarierna, bland annat altaruppsats, predikstol och dopfunt, idag förvarade i Borås Caroli kyrkas tornvind.
1950-52 genomfördes av arkitekten Otar Hökerberg en större renovering som kom att ha en stor inverkan på Gustav Adolfs invändiga karaktär. Utvändigt tillkom en sexsidig sakristia som uppfördes norr om kyrkan, anslutande till kyrkorummet via en bönekammare och meditationsgång. Den före detta sakristian, bakom koret, gjordes om till textilkammare med ingång från den nya meditationsgången. De två dörrarna till sakristian som flankerade altaret murades igen. Ett av renoveringens huvudsyften var att skapa ett enhetligare kyrkorum genom att tona ned det kontrastrika färgspelet och skiftande materialeffekter. Därigenom togs det ursprungliga dekorationsmåleriet bort, fasadteglets glaserade yta blästrades bort, fogarna tonades ned och kolonnetternas förut polerade skaft höggs om. De putsytor som fanns på väggarna murades igen med fasadtegel som sågats i skivor. Den nya färgsättningen komponerades av arkitekten i samarbete med konstnären Yngve Lundström. Att begränsa ljusinsläppet ansågs också viktigt. I koret togs de tre korfönstren bort, öppningarna murades igen och korväggarna dekorerades med färgstarkt, figurativt freskomåleri av konstnären Pär Siegård. Två korfönster återanvändes i tvärskeppens östra väggar. De ursprungliga tvärskeppsläktarna togs bort och nya, diagonalriktade byggdes upp i anslutning till långhusets sidoläktare. De ursprungliga läktaringångarna i östväggen gjordes om till burspråksliknande psalmnummertavlor. I väster, under orgelläktaren, togs bänkinredningen bort och utrymmena kom att fungera som "förrum" med lösa stolar. Även i långhuset togs bänkar bort för att öka avståendet mellan första bänkraden och koret. För att ge en "lugnare" prägel på interiören ersattes nästan all ursprunglig, fast inredning, med undantag av altaret och bänkinredningen. En ny altaruppsats, i form av en rektangulär triptyk, tillverkades av Christian Berg som också skar den nya altarringen. Den nya, polygonala predikstolen ritades av arkitekt Otar Hökerberg, fyllningsrelieferna skars av skulptören Torolf Engström. Skulptören Liss Eriksson nyttjade den ursprungliga predikstolsfoten i vit, fransk sandsten för att tillverka den nya dopfunten. Denna placerades invid ett nytt dopaltare vid triumfbågens södra tegelvägg. Platsen för dopet markerades med en smidesskulptur som tillverkades av samme konstnär. Såväl västläktare som sidoläktare och de nya läktarna i tvärskeppen fick nya läktarbröstningar. Konstnären Torolf Engström skar två konsolskulpturer som placerades på västläktarens bröstvärn. Kyrkan fick samtidigt en ny orgel med betydligt större orgelfasad som skymde rosettfönstret i västväggen. Bakom orgeln inreddes, i två plan, kapprum för kören, organistrum, instrumentförråd i trapprummet ett repetitionsrum för kören. Vapenhusets takvalv dekorationsmålades med bladslingor i en slags medeltidsinspirerad stil. Runt om i långhuset och till sakristia, bönerum och meditationsgång införskaffades nya konstverk av olika konstnärer, allt från gobelänger, broderier till träskulptur och inramat oljemåleri av hög kvalitet. Även tekniskt innebar renoveringen genomgripande förändringar. Ett nytt betonggolv ersatte ett uppruttet träbjälklag, värmeledningen kompletterades med uppvärmning av kyrkgolvet och riklig uppvärmning i koret sattes in för att häva ett tidigare besvärande drag. Väggar, främst i tvärskeppen, och läktarbröstningar bekläddes med "akustikplattor" för att dämpa ljudet i kyrkan. Ny, modernistiskt inspirerad armatur ritad av renoveringsarkitekten, införskaffades till hela kyrkorummet och fick delvis ny placering.
Senare större förändringar i kyrkorummet har varit införskaffandet av kororgel 1964, tillbyggnaden av en handikappramp invid den norra ingången i vapenhuset 1967, samt den nya orgeln på västläktaren som installerades 1975-76. 1981 inreddes ett "Petruskapell" i norra tvärskeppet. Kapellet fick en orgel 1996. År 2000 installerades serveringskök i södra trapphusets bottenvåning vilket föranledde en ommöblering med cafébord under södra delen av orgelläktaren.