HORLA KYRKA

Kyrkan är uppförd av gråsten, sannolikt under 1200-talet. 1684 eldhärjades kyrkan av vådeld som med vinden spridit sig från ett närliggande hus i byn. Endast murarna kvarstod efteråt. Först restes ett nytt tak och reparerades murarna. Omkring 1690 tillverkades en predikstol. Först 1699 kalkades kyrkan av murarmästare Sven Persson på Klinten, Bredared, och fick ny bänkinredning, tillverkad av snickaren Lars Jonsson i Mälltorp. 1715 färdigställdes en altaruppsats av Gustaf Kihlman, Borås, enligt inskriptionen "Af Samtelige Horla Sochns Gudälskande Hiertan Bekostad". Kihlman utförde även ett ljudtak till predikstolen och målade korgen. 1729-30 täcktes taken med ekspån. Samma år byggdes en läktare i väster. En mäster Levenborg målade dess tak med slingdekor och målade ljudtaket. Troligen i samband med dessa arbeten tillkom ett vapenhus av trä i väster. 1825 uppsattes en läktare i norr "att gagnas af fruntimmer" medan den västra gagnades "af karlar". Vid denna tid tjänade ett med brädskrank avskilt hörn av koret som sakristia. Inredningen hade ännu kvar sin ursprungliga bemålning, i den mån sådan fanns.
1845 försågs kyrkan med ytterligare ett fönster i söder och de två befintliga vidgades. Takens spåntäckning byttes mot tegel. Murarna putsades och kalkades på nytt och äldre målningar övermålades. Troligen igensattes nordporten vid detta tillfälle. Någon gång före 1893 ersattes den slutna bänkinredningen av en öppen. Den norra bänken i triumfbågen revs för att ge plats åt en kamin och dennas rökrör. Inredningen vitmålades till stor del. Altaruppsatsen miste sina utskjutande sidopartier med friskulpturer. Det plana innertaket kläddes med pärlspont, vilket någon gång under 1900-talet ersattes av slätspont.
Konservator Thorbjörn Engblad utförde diverse konserverings- och målningsarbeten 1942. Altaruppsatsens sentida övermålning togs bort och den välbevarade ursprungliga färgen kom fram. Friskulpturerna återbördades och deras färgsättning rekonstruerades. De två större figurerna placerades på nya konsoler på väggen, flankerande altaruppsatsen. Predikstolens sentida övermålning i vitt och guld togs bort, liksom ytterligare två påmålningar. De ursprungliga färgerna var välbevarade. De sentida krön- och baslisterna målades in i dessa färger. Ljudtaket hade aldrig övermålats (under ett antal år låg det på vinden i början av 1900-talet) och behövde endast rengöras. Även senare påmålningar på nummertavla och västläktare avlägsnades. Under läktaren togs 1730 års bladslingor fram. Nordläktaren målades i anslutning till rummets övriga färger. Bänkar, altarring och port ommålades.
1950 installerades elektrisk uppvärmning. Kaminen och rökröret slopades. Två år senare elektrifierades belysningen. Elskåp installerades i vapenhuset som renoverades. 1954 skedde takomläggning varvid ekspån åter kom till bruk istället för 1845 års tegel. 1958 framtogs medeltida dekor i triumfbågen av konservator Engblad. Cementlagningar efter rökröret åtgärdades och en ny bänk av cement hade utförts i triumfbågen. Det kunde konstateras att målningen hade överkalkats redan före branden 1684. Vidare påträffades en svårt skadad drapering bakom altaret. 1966 färdigställdes ett orgelverk av A Magnusson, Göteborg. Detta placerades mellan nordläktaren och korväggen och gavs en utformning i stil med läktarbröstet.
1989 skedde putslagning och ommålning av väggarna i koret. Därvid användes cementputs och organisk färg, vilket förvärrade de befintliga fuktproblemen. 1995 omputsades korets innerväggar och dränering anordnades. Arkitekt var Sölve Johansson. 2003 omtäcktes det läckande taket varvid ekspånen ersattes av enkupigt lertegel. Exteriörens medeltida karaktär försvagades därvid. Nya vindskivor utfördes. Entreprenör var Rydlers bygg, Asklanda.

HORLA KYRKA - Gråstenskyrkan består av ett långhus med smalare, rakslutet kor, sannolikt från 1200-talets förra hälft. I väster är ett timrat vapenhus från 1700-talet.
FASAD - Kyrkan saknar sockel. Den utkragande grundmuren av granithällar i upp till två skift är synlig utom på södra långsidan. De ojämna gråstensmurarna bär en vitkalkad spritputs med olika kornighet. Sannolikt finns delvis äldre putsskikt. Fönstersmygarna är slätputsade. Putsen går ända ned till marken. Norra långsidan saknar helt fönster. Långhusets västra gavelröste är klätt med kluven, vit spån, sågtandad mot murverket. Vapenhuset vilar på en sockel av granit och har en fasad av rödfärgad lockpanel av sent datum. Kring port och fönster är vita omfattningar.
FÖNSTER - De båda fönstren på långhusets södra sida är rundbågiga och härrör från 1845. De har mittpost och tre lufter, varav en öppningsbar. Antalet rutor är 24 och de flesta är handblåsta. Fönstret i korets södra vägg har tresidigt krön och mittpost. Av de två lufterna från sent 1800-tal är den ena öppningsbar. Nämnda fönster har karmar, bågar och spröjs av ljusgrått trä och sitter i rundbågssmygar med sluttande solbänkar av tuktad granit med putsrester. Vapenhuset har i gaveln ett kvadratiskt fönster med mittpost och två lufter från 1800-talet eller tidigt 1900-tal. Varje luft har sex rutor. Bågar, spröjs och vattenlister är av vitt trä.
PORT - Vapenhuset har en port åt söder från 1700-talet. Det är en rak bräddörr, klädd med vitt fiskbenspanel och mittlist. Vridet smideshandtag och hasp är ursprungliga medan låset är sentida. Framför porten ligger två granithällar.
TAK - Alla byggnadskroppar bär sadeltak med täckning av enkupigt lertegel från 2003 (tidigare spån). De samtida vindskidorna är av tjärat trä. Alla takfall har hängrännor av svart plåt och stuprör av vit plåt, med undantag för vapenhusets som är svarta.