ALGUTSTORPS KYRKA

Kyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 1850 togs nordväggens fönster upp. Följande år ommålades kyrkan. Interiör och inredning tycks ha vitmålats. Det är troligen vid detta tillfälle som predikstolen placerades över altaret istället för altaruppsatsen i barock. Som fot användes den medeltida dopfunten. Under dessa år gavs interiören således en viss nyklassicistisk prägel.
1910 genomfördes en stor renovering av kyrkan. Arkitekt var Ch. Lindholm. För målning och dekor svarade målarmästare M B Wallström, Lödöse. Kyrkorum och vapenhus försågs med nya golv. Väggarna bilades jämna och slätputsades. Ny trappa anordnades i vapenhuset. Predikstolen flyttades till nordväggen och altaruppsatsen ställdes åter upp ovanför altaret. Deras vita övermålning togs bort. Altaruppsatsen försågs med en ny färgsättning utan äldre förankring, vilket kritiserades vid inspektionen 1917. På predellan målades en kopia av da Vincis Nattvarden. Försvunna sidoornament nytillverkades. Predikstolen fick nytt underrede och trappa. I fyllningarna målades evangelisterna. En på väggen placerad tavla från 1800-talet flyttades med predikstolen och fick en inramning målad på väggen. Den nya läktaren gavs liksom predikstolstrappan en bröstning som med sina rundbågsfyllningar (med figurmålningar) och lövsågade dockor anspelade på såväl predikstolskorg som altarring. Även den nya öppna bänkinredningen fick gavlar i samma stil. Altaret nytillverkades. Den medeltida dopfunten togs åter i bruk. Korporten igenmurades och i dess smyg placerades en kamin med rökrör, en tämligen brandfarlig konstruktion. Innertaket kläddes med pärlspont. Den nya färgsättningen var ljust hållen. Väggarna kalkades vita med oljemålad bröstning. Taklisten målades brun med blomsterbård. Predikstol och läktare fick sitt ramverk målat i ljusgrönt med inslag av rött och blått. Altarringen försågs med gulduppläggningar på kanterna. Exteriört tycks torntakets spåntäckning ha ersatts av plåttäckning. Efter inspektionen ålades församlingen att bygga en riktig skorsten till kaminen, vilket skedde 1920. 1934 installerades åskledare. 1937 insattes innanfönster med antikglas. 1941 ombyggdes trappan i vapenhuset.
1950 restaurerades kyrkan i enlighet med ett program upprättat av arkitekt Axel Forssén. För konservatorsarbetena svarade Thorbjörn Engblad. Elektricitet drogs in för uppvärmning och belysning efter ritningar av Elektroskandia. Kamin och skorsten revs och yttertaket reparerades. Fasadernas puts lagades och avfärgades. Vapenhusporten kläddes med ekpanel. Korporten återupptogs. Innertakets pärlspont togs bort. Takmålningen rengjordes och bättrades partiellt. Partiet över läktaren lämnades orört p.g.a. att det var alltför ombyggt. Taklistens sentida övermålningar togs bort. Bänkarna kortades och fick nya gavlar samt mot väggen en bröstning. Träfiberskivor sattes för baksidan av läktarbröstets balustrad. Den oljemålade putsen i sakristian höggs ned och ersattes av kalkad. Hela interiören ommålades i ny färgsättning. Inredningen ytornerades på lämpliga ytor. Golven fernissades och väggarna kalkades. 1951 färdigställdes en orgel av Nordfors & Co, Lidköping, med pneumatiskt verk. 1953 konserverades predikstolen av Thorbjörn Engblad. De sentida övermålningarna och dekoren togs bort. Den välbevarade äldre färgsättningen med akantusdekor togs fram. Även sentida listverk slopades. Trappskärmen fick ny över- och underliggare samt slutet bakstycke. Den äldre färgsättningen på altaruppsatsen togs fram. Överdelen till en drapering togs fram i taket och kompletterades på väggen bakom altaruppsatsen. Två år senare ersattes predellans Nattvardskopia av en ny kartusch. 1959 ombyggdes orgeln av Nordfors & Co, Lidköping. Det nya verket fick sju stämmor, varav tre var från det gamla. 1990 byggdes ett nytt orgelverk med fasad ritad av arkitekt Arne Nygård. I det nya verkets 14 stämmor ingick fyra från det gamla. I samband med bygget försågs läktaren med en ny trappa, vilket skulle ge mer utrymme åt kören. Läktarbänkar slopades.

ALGUTSTORPS KYRKA - Salkyrkan utgörs av ett långhus, sannolikt uppfört under 1200-talet, med förlängning och fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster från 1748. En sakristia norr om koret härrör från samma år och ett vapenhus framför sydporten från 1766. På långhusgaveln sitter ett gaveltorn från 1770.
FASAD - Någon egentlig sockel finns ej, dock är den ojämna och utkragande grundmuren bitvis väl synlig. De något ojämna gråstensmurarna är spritputsade och vitkalkade. Putsen går ända ned till marken och täcker även grunden. Över grunden finns små gluggar i murverket. I korets östra vägg sitter en brynsten "på vilket knektarna skola vässa sina bajonetter innan de drogo ut i krig", enligt Evald för att få krigslycka. Sakristian har en liten smal glugg i sitt röste. Långhusets och vapenhusets gavelrösten är timrade och klädda med vit locklistpanel, liksom det lilla gaveltornets stolpkonstruktion. I varje sida av det fyrkantiga tornet sitter två rektangulära ljudgluggar med sentida, svarta träjalusier. Över vapenhusporten sitter en råglasarmatur från 1950-talet.
FÖNSTER - Alla fönster har karmar, bågar och spröjs av grått trä. De rundbågiga långhusfönstren har korspost och fyra lufter från tidigt 1800-tal. Somliga av dessa har varit öppningsbara och har hörnbeslag. Varje luft har åtta rutor med undantag för lunettens fyra. Merparten av rutorna är av handblåst glas. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av tuktad granit. Korgavelns båda fönster har rektangulär form med fasade krön. De enkla lufterna från tidigt 1900-tal har tolv rutor. Smygarna har rundbågiga krön och fönsterbleck av kopparplåt. Sakristians gavel har ett rektangulärt fönster med enkel luft från tidigt 1900-tal, vilken har tolv rutor. Smygen har stickbågigt krön och fönsterbleck av kopparplåt. Långhusets gavelröste har en lunett med enkel luft från tidigt 1900-tal och åtta rutor. I vapenhusets gavelröste är ett litet rektangulärt fönster med enkel luft från tidigt 1900-tal, vilken har fyra rutor. PORT - Vapenhusporten utgörs av en rak pardörr från 1910, utåt klädd med stående, mörkbrunt fernissad spontpanel från 1950. Smygen har stickbågigt krön och framför den är en sentida granittrappa. Korporten från 1950 är rundbågig med samma panel som ovan. Smygen har rundbågigt krön och framför ligger en granithäll.
TAK - Långhus och kor bär ett gemensamt sadeltak, vilket är valmat över korgaveln och har valmad spets med gaveltorn över långhusgaveln. Vapenhus och sakristia bär sadeltak, varav det förra med en smidesflöjel från 1766. Nämnda byggnadskroppars takfall är täckta med enkupigt lertegel och har hängrännor samt stuprör av kopparplåt. Vindskidorna är av vitt trä och avtäckta med kopparplåt. Tornet kröns av ett torntak, täckt med svart, falsad plåt av storplåtsformat och med förgylld tupp på kula i toppen. Tornets profilerade takfot är av vitt trä.