VÄSTERLANDA KYRKA

VÄSTERLANDA kyrka är en slätputsad stenkyrka med vidbyggt torn i väst och tresidig avslutning i öst. Väggarna, vars putsade yta följer murstommens buktningar, genombryts av stora rundvälvda fönster. Långhuset täcks av ett sadeltak med valmad spets som belagts med skiffer, medan tornets spira är klätt i zinkplåt med fjälltäckning. Ingångar i väster, söder och öster.

FASAD - Långhuset har vita, slätputsade väggar med grunt utkragande omfattningar kring fönster och portar. Ytan följer murstommens buktningar och struktur. På norra och södra fasaderna syns enstaka ankarjärn som målats vita. Sockel saknas på långhuset medan tornet har en slät sockel av gråsten. Under denna skymtas den utskjutande grundmuren i gråsten. Tornet är spritputsat med smala, slätputsade omfattningar kring fönster, dörrar och ljudluckor. Två rundbågiga öppningar för ljudluckor åt varje väderstreck på tornets fjärde våning. Ljudluckorna är dubbla och har rakt överstycke samt kopparskoning. Även det rundbågiga partiet över dörrarna är kopparklätt med ett litet runt fönster. Under ljudluckorna skjuter en plåtklädd, kraftig gesims ut ovanför vilken tornet är smalare och mer utsmyckat. Här markeras tornets hörn genom grunt utkragande hörnkedjor som avslutas upptill med låga, endast antydda hörntorn. Ursprungligen har dessa hörn haft fialer, som togs bort 1954-55. Ett stycke över luckorna syns ett annat listverk med grund profil.

PORT - Samtliga portar kläddes i koppar i samband med 1954-55 års renovering. Porten i väster är en kopparklädd dubbeldörr och rakt överstycke. Dörren sitter i en slätputsad, utskjutande portal med koppartak, närmast kring dörren är öppningen klädd i slät gråsten. Tre trappsteg i natursten. Även södra porten, som är belägen mitt på södra långhusväggen, är en kopparklädd dubbeldörr med rakt överstycke. Över dörren sitter ett rundbågigt överljusfönster. Slätputsad, grunt utspringande portal med rundad form och slätputsad utspringande slutsten i valvets överdel. Nedtill en sockel i gråsten. Östra porten, som leder in till sakristian, består av en kopparklädd enkeldörr med rakt överstycke och rundat överljusfönster. Slätputsad rundbågig portal. Låg trappa i ett steg av natursten.

FÖNSTER - Fem stora rundbågiga fönsteröppningar åt norr och fyra åt söder med sex lufter och blyspröjsade rutor. De båda fönstren i sakristian har samma storlek fast endast fyra lufter och den nedersta sjättedelen är klädd i kopparplåt. Solbänkar av kraftigt sluttande, räfflad plåt, målad i en ljust grön kulör. Samtliga fönster på långhuset har en grunt utkragande, rundbågig omfattning med slätputsad utspringande slutsten, förutom södra fasadens mest östligt belägna fönster. Detta troligen för att markera att fönstret är senare tillkommet (1954-55). I tornets första våning finns ett rundbågigt fönster åt norr och ett åt söder, över dessa sitter ett något mindre stickbågigt fönster. På tredje våningen sitter två stickbågiga fönster åt söder, norr och väster, med ett dekorativt spröjsat mönster i överkant. Ett helt runt fönster med putsad omfattning sitter strax ovanför tornets takgesims, åt alla de fyra väderstrecken. Alla fönster i tornet har metallspröjs från sekelskiftet 1900 medan långhusets och sakristians bågar är av trä som nytillverkades vid 1954-55 års renovering. Kyrkans samtliga fönsterbågar är målade i en ljust grågrön kulör.

TAK - Det valmade sadeltaket är belagt med skiffer. Taket skjuter ut grunt över väggen och gesimsen är smal och profilerad samt målad i samma grågröna kulör som fönsterbågarna. Tornets låga huv övergår i en åttasidig spira som kröns av ett svartmålat kors på kula. Såväl huven som spiran är klädda i fjällagd zinkplåt.

Rektangulärt kyrkorum med rakt avslutat, fullbrett korparti i öster och orgelläktare i väster. Rummet är relativt stort och luftigt med vitmålade väggar och stora, rundvälvda fönster. Altaruppsats och predikstol i barockstil medan altaret, altarringen och den vägganslutna, öppna bänkinredningen tillkom vid renoveringen 1954-55. Ingång via västtornet, porten i söder samt via sakristian öster om koret.

LÅNGHUS
GOLV - Kalkstensgolv i gångarna och förhöjt, lackat brädgolv under bänkkvarteren. Golvet byttes ut i sin helhet i samband med 1954-55 års renovering.

VÄGG - Putsade, vitmålade väggar med kvastad yta. Murens ojämna struktur är väl synlig.

DÖRRAR - Porten i söder är en dubbeldörr med rakt överstycke. Dörrbladen liksom den släta omfattningslisten är målade i en ljust grön kulör med två marmoreringsmålade halvfranska fyllningar, placerade över varandra. Fyllningarna är stående, rektangulära till formen och omges av en list i en gråbrun kulör. Nedtill är dörrbladen klädda med kopparplåt. Västporten är helt lik sydporten men med tre kvadratiska fyllningar över varandra istället för två.

FÖNSTER - Fyra stora rundvälvda fönster åt söder och fyra åt norr med sex lufter och små blyinfattade antikglasrutor som tonats i lila, grönt och gult. Bågar och glas insattes 1954-55. Över södra portalen sitter ett rundbågigt överljusfönster med två lufter och blyspröjsade rutor. Fönstren är insatta i djupa nischer med fönsterbänkar av hyvlade kalkstensskivor.

TAK - Tunnvalv av trä, målat i en grön kulör. Taket blev enligt uppgift bemålat av Christian von Schönfelt under 1720-talet, men ett nytt innertak sattes in kring 1809. Längs långhusväggarna är taket något indraget, dessa partier har marmoreringar i grått liksom den karnisformade taklisten.

KOR
GOLV - Golv av kalksten, förhöjt i två steg framför första bänkraden. Förhöjt golv av trä med trapetsform framför altaret, klätt med grön heltäckningsmatta.

VÄGG - Lika långhus.

INNERDÖRR - På var sida om altaret i korets östra vägg sitter en helt slät enkeldörr från 1954-55, tunt laserad i en brun kulör.

FÖNSTER - Ett fönsterpar delas med långhuset och är beskrivet ovan. Ytterligare ett sitter i södra väggen nära östra korväggen, även detta är beskrivet under rubriken långhus.

TAK - Lika långhuset.

FAST INREDNING
ALTARE - Altaret tillverkades 1954-55. Altarets framsida är klätt i en mörkgrå marmor medan sidorna och skivan ovanpå består av slipad kalksten.

ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett barockverk från 1704, tillverkat av Marcus Jäger den äldre från Göteborg. Uppsatsen består av två våningar som avdelas med en marmoreringsmålad, förkroppad gesims. På predellan finns en skulpterad framställning av nattvarden, som flankeras på båda sidor av en stående ängel med textband. Änglarna omramas i sin tur av blomstergirlander och på sidorna sitter förgylld akantusornamentik samt ett änglahuvud. Delar av predellan nytillverkades år 1918 på grund av rötskador. Uppsatsens övre sektion består av en skulpterad Kristus på korset som omges av akantusornamentik i rött, blått och guld. I ytterkanterna, på gesimsens krön, står två änglar. En av dem håller korset och svärdet, den andra håller ett ankare och en stav. Över den korsfäste Kristus syns två putti som håller i ett textband och över dessa, på uppsatsens sidor, syns två änglar med basuner. Uppsatsen kröns av den uppståndne Kristus med en korsfana. Den ursprungliga bemålningen framtogs i samband med 1954-55 års renovering.

ALTARRING - Den femsidiga, öppna altarringen som inte ansluter till korväggen, tillkom vid renoveringen 1954-55. Mittstycket, som vetter mot kyrkans besökare, är öppet och består av beigemålade dockor med förgyllda lister samt krön och bas i en rödbrun kulör. Dessa dockor är återanvända från en tidigare altarring. De övriga sidorna är täckta och pryds av marmoreringsmålade, släta fyllningar i gråbrunt mot beige botten. Fyllningarna är utanpåliggande och sitter mot en brunmålad bakgrund. Överliggaren i ek är omålad, knäfallet är klätt med tyg i en rosabeige kulör. Sockeln är avfärgad i brunt.

BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen, som nästan ansluter till långhusväggarna, härstammar från 1954-55 års renovering. Bänkskärmarna är grönmålade med tre stora, utanpåliggande fyllningar, marmorerade i grönbrunt mot beige botten. Kring fyllningarna sitter en smal, slät list i en brun kulör. Bänkgavlarna har en enkel, rak form och är färgsatta i grönt med brun överliggare som fortsätter längs med ryggstödets krön. Mitt på gavlarna syns ett något utkragande parti, likt en mittrisalit, som är lika hög som själva gaveln. Bänkarna är numrerade med utanpåliggande förgyllda siffror, som placerats upptill på det risalitliknande stycket. Under siffrorna syns en slät, smal list, i samma kulör som överliggaren. Innandömet är målat i en rödbrun kulör. Fotbrädan är klädd i en gul och brun plastmatta och bokbrädan är avfärgad i grönt. Ryggstödet pryds av grunt utkragande fyllningar i samma kulör som ryggstödet i övrigt. Delar av ett par bänkar från den föregående bänkinredningen i nygotisk stil (1896-97) står i sakristian och har bevarats med sin ursprungliga färgsättning.

PREDIKSTOL - Predikstolen i barockstil inköptes till kyrkan 1751 och är troligen tillverkad av Michael Schmidt. År 1756 målades den av Lars Holm. Vid 1896-97 års renovering fick både korgen och ljudtaket ny färgsättning, men 1954-55 togs den ursprungliga bemålningen fram igen. Predikstolen är placerad intill södra korväggen och har rak trappa åt öster med gavelkrönt portal. På korgens fem sidor sitter skulpturer av Jesus och evangelisterna, insatta i förgyllda ramar mot svart botten. Under skulpturerna syns svartmålade fält med förgyllda inskriptioner där evangelisternas namn respektive Jesus finns återgivna. På korgens hörn sitter vridna kolonner, målade i en beige kulör. Korgen avdelas horisontellt av marmorerade listverk över och under skulpturerna. Korgens väggar är målade i en blå kulör mitt på samt en grön kulör på de översta och nedersta partierna. Strax under överliggaren över varje hörn sitter ett änglahuvud. I korgens underkant hänger röda hjärtan som omges av akantusornamentik och på hörnena hänger förgyllda vindruvsklasar. Korgens släta undersida vilar på en åttasidig brun fot med grön sockel, denna tillkom i samband med konserveringsåtgärderna 1954-55. Trappbarriärens sida är indelad i två fält med vridna kolonner på samma sätt som predikstolens sidor, men pryds istället av skulpturer av Johannes Döparen samt troligen Paulus, avbildad med den heliga skrift i handen. På mäklaren, vars sida pryds av en snidad blomstergirland, står en stor ängel med segerpalm. Trappans portal, som är marmorerad i mörkbrunt och ljusgrått mot brun botten, kröns av en tresidig gavel med blå botten där årtalet 1757 kan läsas. Korgens insida är brunmålad. Golvet är klätt i en plastmatta som går i gula och bruna färger.

På den sexsidiga, rikt dekorerade baldakinens hörn står snidade änglar med basun och olivkvist. Mellan änglarna syns svartmålade kartuscher omgivna av vegetativ ornamentik. På ljudtakets sidor sitter änglahuvuden vid varje hörn och från takets sidor hänger girlander. Runt taket syns en förgylld inskription. Taket kröns på ovansidan av en skulptur av den uppståndne Kristus. Från undertakets mitt hänger en snidad duva.

ORGEL - Orgeln byggdes i samband med 1896-97 års renovering och har ett verk tillverkat av A Magnussons Orgelbyggeri. Det reparerades 1955 och om- och tillbyggdes 1971 av Grönvalls orgelbyggeri i Lilla Edet. Fasaden i historiserande stil är målad i bruna kulörer med sparsam guldornering och flertalet dekormålade partier. Fasaden är mycket uppbruten med synliga pipor i de tre huvudsektionerna men också i de öppningar som finns i de högsmala sidorisaliterna ytterst, i små öppningar över den stora mittsektionen samt i de rundade formationer som flankerar mittsektionen. I de sistnämnda är piporna placerade i halvrunda knippen. De tre större sektionerna kröns av brutna, tresidiga gavlar medan mellan- och ytterpartierna har raka avslutningar upptill. Öppningarna är rundbågiga eller närmast rundbågiga och med delvis guldornerade ramar runt om. Mellan öppningarna är fasaden rikt bemålad med rutmönstrade partier, kymation, randade friser, rundbåge- och bladfriser och annan växtinspirerad bemålning.

LÄKTARE - Läktaren upptar hela kyrkans bredd och täcker delvis de mest västligt placerade fönstren. Den bärs upp av 16 pelare, fyra längs vardera långhusväggen och fyra på var sida om mittgången. Pelarna, där några av dem (huvudsakligen längs mittgången) är runda till formen och resten är kvadratiska med avfasade hörn, är stiliserat marmoreringsmålade i grågröna kulörer. De rundade pelarna avslutas upptill med senapsgula tärningskapitäl med utskurna dekorationer, där bland annat ett kors ingår. Rödbrunt målat band upptill och nedtill på pelarna. Det fältindelade, raka läktarbröstet härstammar från 1896-97 års renovering men ändrades något år 1955, då det fick sitt nuvarande utseende. Det dekoreras av ett utanpåliggande ramverk bestående av ett rundbågigt arkadmotiv. De rundbågiga fälten är målade i en blågrön kulör medan partierna ovanför rundbågarna är beige. Ramverket är målat i gula och mörkt rödbruna kulörer med marmoreringsmålade pilastrar mellan fälten. I barriärens överkant sitter ett skyddsräcke i trä. På läktaren ligger ett träimiterat plastgolv. Bänkarna borttogs 1984.

SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten i sandsten är daterad till 1200-talet. Den runda cuppan dekoreras upptill av en fris med ringkedjemönster samt överst en markerad försänkning längs kanten. Cuppans nederdel avslutas med en repstav. Foten, som saknar ornament, är rund med en något konisk form. Genomgående uttömningshål i funtens mitt. Dopfunten är placerad i korets norra del.

NUMMERTAVLA - Nummertavlan, som är uppsatt på korets norra vägg, anses härstamma från 1700-talets mitt. Den svartmålade tavlan har rektangulär form och omges runt om av förgylld akantusornamentik med blommor, snäckskal samt en blomsterurna på krönet.

VÄSTERLANDA kyrka är av medeltida ursprung och hade ett rektangulärt långhus med smalare, lägre kor till en början. Troligen stod kyrkan oförändrad fram till 1671 då den förlängdes åt väster omkring sju meter. 1704 genomfördes den för medeltidskyrkor vanliga förändringen att långhuset förlängdes åt öster och det gamla koret revs och ersattes med en tresidigt kor. 1728-33 bemålades innertaket av Christian von Schönfelt. Detta försvann emellertid redan omkring år 1809 i samband med en renovering då innertaket byttes ut i sin helhet.

Mellan 1782 och 1913 var Västerlanda kyrka tillsammans med närliggande Hjärtums kyrka patronatskyrkor till innehavaren av Ströms säteri (Hjärtums socken), som under den tiden var en av Bohusläns största jordegendomar. Patronen ansvarade då för underhåll av byggnaderna, men i praktiken kom det att innebära en period av förfall för kyrkorna.

Enligt uppgift fanns ett vapenhus i väst och ett i söder under 1700-talet och ända fram till 1896-97, då ett omfattande om- och byggnadsprojekt företogs under ledning av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Ett torn tillbyggdes i väster och långhusets västra mur revs och byggdes upp på nytt i tegel, i förband med tornet. Tre nya fönster togs upp och de befintliga fönstren förstorades väsentligt. Invändigt genomfördes en förvandling i historiserande stil. Kyrkorummets väggar kläddes med träpanel, trätunnvalvet försågs med kassettindelning, den gamla bänkinredningen ersattes med en ny och altaruppsats och predikstol målades om.

Kring 1932 installerades elektrisk belysning i kyrkan.

Interiören fick sin nuvarande utformning vid en genomgripande renovering 1954-55, som syftade till att delvis återställa kyrkorummet till det utseende det hade före den föregående renoveringen. Arkitekt Knut Nordensköld anlitades vid 1940-talets slut för att genomföra projektet. Arbetena kom emellertid att utföras först 1954-55 och då i regi av arkitekt Georg Rudner, eftersom Nordensköld avlidit. Väggpanelerna togs ner liksom kassetterna i taket och väggarna putsades. I koret uppfördes en vägg för att skilja sakristia och skrudkammare från kyrkorummet och i korets södra vägg upptogs ett nytt fönster. Utöver detta ombyggdes läktaren, äldre bemålning på altaruppsats och predikstol togs fram och ny bänkinredning tillkom, liksom nytt altare och ny altarring. Samtliga fönsterbågar av trä nytillverkades och elektrisk värme samt ringanordning installerades. Exteriört putsades väggarna om och kalkades och taket över långhuset, som var täckt med plåt, belades med skiffer. På tornet tog man bort fialerna.

År 1971 byggdes orgelverket om av John Grönvall. Någon gång under 1980-talet togs tre bänkrader bort på båda sidor om mittgången för att skapa utrymme för bokbord med mera. Alla elektriska installationer byttes ut år 2000 då även äldre radiatorer ersattes med bänkvärmare och en manöverpulpet tillkom bakom nedersta bänkraden på södra sidan.

År 2002 putsades tornet om och avfärgades med silikatfärg. Torntakets fjälltäckning lades om och rötskadade delar byttes ut.

Arkiv och litteratur: Antikvarisk-topografiska arkivet. Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv. Wadell, Maj-Brit (1968): "Hjärtum och Västerlanda. Sveriges kyrkor volym 122". Riksantikvarieämbetets byggnadsregister. Informationsblad från kyrkan. Muntlig källa.