SVENEBY KYRKA

SVENEBY KYRKA - Kyrkan är en korskyrka med grekisk korsplan. Koret är beläget i östra delen av östra korsarmen och långhuset i de övriga korsarmarna samt i korsmitten. Under koret finns en gravkammare. Norr om koret är en sakristia med källare.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom mittgångar, som är betydligt smalare i korsarmarna. Över västra partiet av västra korsarmen är en läktare med uppgång i sydväst. Östra partiet av läktaren, är delvis avskärmat mot långhuset. Mellanpartiet under läktaren (förlängningen av den breda mittgången), till vilken en dörr leder, tjänstgör som vindfång/vapenhus sedan 1979. Norra partiet utgör kapprum med kapphylla utmed nordväggen och sydväggen. Detta utrymme är i stort sett öppet mot kyrkorummet. Södra partiet under läktaren innehåller en trappa, avskärmad från kyrkorummet genom en skärmvägg nertill samt genom en spaljé upptill. Läktartrappan går upp från öster och är svängd nedtill. Trappan har inbyggda, oljade steg , medan handledaren och spaljén mot kyrkorummet är av vitlaserat trä. Bänkarna når i öster ända intill koret, men slutar i väster ca 70 cm från skärmväggen.
I södra korsarmens nordvästra hörn är en kororgel med spelbordet mot korsmitten. Utmed södra gaveln står en omålad furukista. I norra korsarmens östvägg hänger ett krucifix och på södra korsarmens östvägg ett annat krucifix. Predikstolen är placerad i hörnet mellan norra och östra korsarmen.
GOLV - Golvet utgörs av gråbruna, smala plankor i respektive korsarms längdriktning. I mittgången framför koret ligger en grön heltäckningsmatta/gångmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Utmed bänkarna går en bröstpanel/bänkskärm, ådrad i gulbrunt med mörkgrå överliggare. Väggarna avslutas upptill av en smal taklist, målad som taket. Västväggen är en slät vitlaserad trävägg från 1979. Bakom kororgeln i söder hänger ett huvudbaner med stång. Enligt en oval plåttavla på väggytan under baneret är detta tillägnat Tord Rytterberg, död 1667.
INNERDÖRR- Dörren mot vindfånget/vapenhuset i väster utgörs av en pardörr av svängdörrstyp från 1979. Dörren är ljust laserad. Varje dörrblad har vertikalt handtag samt tre rader med vardera två rektangulära glasrutor.
FÖNSTER - Långhuset har i två fönster mot norr och två mot söder, varav ett i den norra korsarmens gavel, ett i södra korsarmens gavel och två i västra korsarmen. Gavelfönstren är betydligt högre placerade än de övriga två. Samtliga sitter i segmentbågade, putsade och vitmålade smygar. Västra korsarmens smygar är betydligt djupare än de övriga och fönsterbänken är inskjuten ca 30 cm innanför väggen. I den nisch som bildas mellan fönsterbänken och bröstpanelen sitter elelement. De vitmålade, segmentbågade innerbågarna med korspost är troligen från 1979. Över läktaren finns i väster ett litet, högt placerat , rektangulärt horisontellt fönster. Det sitter överst i en hög, rektangulär smyg i vars nedre del satts in en hylla. Det vitmålade fönstret har korspost. Det är placerat i en mycket djup nisch, avtrappad i två nivåer. Ett högt fönster på södra sidan, över läktaren, är mycket litet, segmentbågat och genom blyspröjs indelat i åtta rutor. Fönstret sitter i en djup, rundbågig nisch, nedtill med trappsteg som leder upp till fönstret.
TAK - Det plana trätaket i korsform, troligen från 1750-talet, är gråvitt och utgörs av äldre plankor av varierande bredd och längd. Över mittgångarna hänger fem mässingsljuskronor av barockmodell. Över läktaren hänger en tvåvånings kristallkrona i emirmodell med nedhängande löv.
KOR - Koret är fullbrett och rakt avslutat i öster. Det avskärmas från långhuset genom bänkskärmar samt genom ett trappstegs högre nivå. Altaret är placerat utmed östväggen och på altaret vilar en hög altaruppsats. Den halvrunda altarringen är placerad ca en meter från östväggen. I nordväggen är en dörr till sakristan och väster om denna en predikstolstrappa med uppgång från öster. Vid korets södra sida är en dopfunt och över denna hänger en äldre altaruppsats. Utmed södra bänkskärmen är ett piano. Utmed norra bänkskärmen står en kista helt av järn. På södra korväggen respektive predikstolens skrank är en nummertavla utvinklad från väggen.
GOLV - Trägolvet är schackrutigt i två grå nyanser. Framför altarringen ligger en rektangulär yllematta i geometriska blå, gröna och röda med flera mönster. Framför altaret är ett litet, ytterligare upphöjt golv med en matta i liknande utförande.
VÄGG - Se långhus.
DÖRR - Sakristidörren från 1979 är enkel och gråmålad med två stora kvadratiska speglar och i mitten en liten rektangulär spegel, alla ådrade i gråbrunt. Dörren är placerad i en rektangulär, vit putsad nisch.
FÖNSTER - Koret har i norr respektive söder ett likadant fönster som i långhuset. Glasen är dock spröjsade genom blyspröjs med ofärgat antikglas. I öster, på vardera sidan av altaret, är ett smalt, segmentbågat fönster i en segmentbågad smyg. De vita fönstren har tvärpost samt blyspröjs med ofärgade antikglas.
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är ett gråmålat träaltare.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1936 består av två kvarter med åtta bänkar i västra korsarmen och västra delen av korsmitten, två kvarter med vardera tre bänkar i östra delen av korsmitten, två kvarter med vardera fyra bänkar i norra korsarmen och två kvarter med fyra respektive två bänkar i södra korsarmen. I södra korsarmens västra kvarter har två bänkar avlägsnas för att bereda plats för orgeln.
Bänkarna är öppna mot mittgångarna, men slutna utmed ytterväggarna genom bröstpanel - se ovan. Mot koret och mot mittgångarna finns bänkskärmar, ådrade i ljust grågrönt och med stora, nästan kvadratiska, utsparade speglar marmorerade i ljusgrönt och grått. De rektangulära gavlarna pryds av höga, rektangulära, upptill trappstegsformade speglar, marmorerade som skärmarna. Överliggarna och gavlarnas socklar är mörkt grå. Ryggarna är av pärlspont. Invändigt är bänkarna ådrade i ljusbrunt, även bokbräden och fotstöd.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen från 1700-talets början har ljust grå bottenfärg med svarta och förgyllda detaljer. Den indelas i fält genom svarta spiralkolonnetter med joniska, förgyllda kapitäl. Över kolonnetterna, på den profilerade, övre sargen finns skulpterade änglahuvuden och i fälten skulpterade figurer i samma färger; Matteus med en bok, Johannes med en kalk, Kristus samt Petrus med nyckeln. Under den nedre, brutna och profilerade, svarta sargen finns snidad och förgylld akantus samt karyatider. Korgen är nedtill avsmalnande och avslutas med en fruktklase.Korgen saknar fot, men vilar mot en av bänkarna. Trappan från öster utgörs av inbyggda, gråmålade steg. Mot kyrkorummet har den ett skrank med samma spegelindelning som korgen. I den östra spegeln är en skulpterad figur, troligen en apostel.
Predikstolen har ett polygonalt ljudtak i samma färger. I varje hörn är ett skulpterat änglahuvud och ovanpå taket genombrutna och skulpterade konsoler. På takets undersida finns en skulpterad duva.
ORGEL - Läktarorgeln utgörs av ett orgelharmonium. Kororgeln från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping, byggd 1983, har en manual och pedal med 6 stämmor. Den enkla furufasaden har rakt krön.
LÄKTARE - Läktaren, troligen från 1890-talet, har rakt utskjutande mittparti. Den vilar på sex stycken fyrsidiga, skulpterade pelare, marmorerade i grågrönt. Det grå läktarbröstet utgörs av ljust grå, profilerade balusterdockor mellan profilerade sarger i mörkare grått. Bakom/innanför blustraden har sekundärt satts en mörkt grå träskiva. Läktargolvet utgörs av mörkgrå bräder. Vid varje sida är en ligen gradäng och på den norra står en bänk från tidigt 1900-tal med svängda gavlar.
SPECIFIKA INVENTARIER - korgolv äldre än långhusgolv.
ALTARTAVLA - Den rektangulära altartavlan från 1740-talet skildrar "Jesus i Getsemane". Tavlan, som troligen är målad av Jean-Baptiste Oudry (1686 - 1755), omges av en profilerad, förgylld ram med utanpåliggande löv.
ALTARUPPSATS - Den arkitektoniskt uppbyggda altaruppsatsen från 1740-talet utgörs av ett gråmålat tak, uppburet av två rader med korintiska kolonner. Kolonnerna har förgyllda kannelyrer och kapitäl och vilar på fyrsidiga baser. Taket är brutet och profilerat samt uppbär mot kyrkorummet ett rundat överstycke med målade sidovoluter i guld, en målad sol i mitten samt överst ett bibelcitat i guld.
ÄLDRE ALTARUPPSATS - Den äldre altaruppsatsen utgörs av en skulpterad polykrom calvariegrupp mot blå botten. Gruppen omges vid varje sida av en spiralvriden, korintisk röd kolonn med växreliefer. På varje flygel är en skulpterad figur under en blomma. Krönet består av en skulpterad Kristusfigur, stående på jordklotet framför en medaljong med skulpterad och genombruten ram. Vid varje sida är en skulpterad putto med en trumpet. Under calvariegruppen är ett målat bibelcitat i svart på grå botten samt årtalet 1696.
ALTARRING - Den breda, halvrunda altarringen, troligen från 1890-talet, utgörs av profilerade gråmarmorerade balusterdockor. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med grön tyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten har tärningsformad cuppa med nedåt rundade sidor, prydda av en ristad konturlinje. Den uppåt konande, cylindriska foten pryds av en vulst. Cuppan, som har uttömningshål.
NUMMERTAVLA- De nytillverkade nummertavlorna är vita med grå ramar och utvinklade från väggen.
KRUCIFIX - Norra korsarmens mycket tidiga krucifix av lövträ är daterat till 1120-talet. Kristus har Kristus har upprätt, ovalt huvud utan krona och fint utmejslat ansikte. Enligt "Skara stift i ord och bild"(1949), har tidigare funnits en metallkrona. Han bär prästdräkt i form av en tunika med veck och ett nedhängande band. De långa armarna är utbredda och fötterna placerade på en fyrsidig sockel i solfjädersform, fäst på korset. Korsets armar avslutas av rektangulära plattor. Kristus högra hand har något skadade fingrar. Korset är troligen något senare.
Södra korsarmens krucifix är från 1200-talet. Kristi bär skägg och är klädd i en tunika. Händer och fötter är spikade var för sig på korset, vilket har profilsågade, vågade kanter och rektangulärt avslutade korsarmar. Kristus har skepparkrans samt en krona på hjässan. Krucifixen saknar färg.
VAPENHUS/VINDFÅNG - Vapenhuset/vindfånget har mot norr och söder förvaringsutrymmen bakom skärmväggar.
VÄGG - Innerväggarna är slätputsade och målade i vitt. Skärmväggarna i norr och söder är av vitlaserad träpanel deån 1979.
PORT - Den enkla, svagt segmentbågade dörren är av mörkt brunbetsad och profilerad panel. Dörren är placerad i en djup, putsad, vitmålad och något segmentbågad nisch.
TAK - Det plana taket består i östra delen av gråvit pärlspont och i västra delen av vit slätputs.
GOLV - På golvet ligger samma gröna heltäckningsmatta som i långhuset.
SAKRISTIA - Utmed sakristians östvägg är ett litet altare och söder om detta en innerdörr framför en port. Utmed västväggen är ett mycket stort, brunbetsat skåp och norr om detta, på ett skåp, en mycket maskangripen biskopsskulptur och en skulpterad Kristusfigur utan armar, troligen 1600-tal. Framför fönstret i norr är ett bockbord och en 1800-talsstol.
GOLV - Golvet består av tegelstenar, parvis lagda åt olika håll.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad.
DÖRR - Dörren från 1979 i öster är av samma typ som mellan kor och sakristia.
FÖNSTER - Det vita fönstret är kvadratiskt med mittpost och placerat i en hög, rektangulär smyg.
TAK - Taket utgörs av ljusblå byggskiva.

SVENEBY KYRKA - Sveneby kyrka uppfördes under 1100-talet. Från medeltiden har bevarats västra delen av långhuset, möjligen medeltida takstolar, ett triumfkrucifix från 1120-talet, ett 1200-talskrucifix, en dopfunt, en skulptur av biskop Erasmus i en tjärgryta . Kyrkans korsarmar är troligen uppförda under 1600-talet. Enligt Peringskiölds Monumenta hade kyrkan på 1670-talet ett rakslutet kor, korsarmar i norr och söder, ett litet vapenhus i väster och ett centralt klocktorn. Från tidig barocktid har bevarats predikstol och en altaruppsats från 1696 (nu utmed sydväggen). 1746 skall koret ha breddats och förhöjts till salkyrka och sakristian ha uppförts.Troligen breddades vapenhuset i väster vid samma tid till långhusets bredd och förvandlades till korsarm. Från 1700-talets mitt finns kvar en altaruppsats (med altartavlan troligen målad av Jean-Baptiste Oudry, 1686 - 1755), Tord Rytterbergs huvudbanér från 1754 och nuvarande innertak. En klockstapel byggdes på 1750-talet. Kyrkan målades troligen 1752 och 1817, då nya fönster insattes och det dåvarande spåntaket omtäcktes. På 1890-talet kläddes innertaket med väv och försågs med breda lister. Förmodligen tillkom nu nuvarande altarring, läktarbröst och en numera avlägsnad bänkinredning. 1936 genomfördes en renovering under ledning av Axel Forssén. I arbetena ingick nya innerfönster med antikglas och dörrar, ny färgsättning, ny bänkinredning och ett pannrum för lågtrycksånga under sakristian istället för de gamla kaminerna. De två krucifixen flyttades från vinden och placerades i kyrkorummet. Konserveringsarbeten, bland annat av 1750-talets altaruppsats, krucifix, huvudbanér och framtagning av äldre färglager på predikstolen, utfördes genom KJR Johansson. I golvet hittades en ask med ett finger, som placerades i Thord Rytterbergs gravkammare!
Vid E Haasums renovering, som påbörjades redan 1966 och pågick till 1979, revs ett vapenhus i söder, som då var i dåligt skick och ersattes av ny entre i väster med port, fönster och med invändigt vindfång. Fasaden omputsades och målades. Fönster och yttertak renoverades. En skottglugg man fann i sydfasadens läktarvåning återupptogs. Träet i fönsterramen daterades genom C-14 - metoden och visade sig ha vuxit år 1005. Ett gravvalv iakttogs under arbetena. I södra korsarmen igensattes en port och istället upptogs en fönsteröppning där ett fönster från det rivna vapenhuset insattes. Textilskåp insattes. 1979 konserverades altaruppsatsen av Christer Wildenstam, Vänersborg. Altare, tak, bänkar, väggar mm målades genom målarmästare Arvid Oskarsson, Lugnås. I arbetena deltog murarmästare Erik Lilja, Jula. 1979 invigdes kyrkan och klockstapeln efter att renoveringsarbeten pågått i 13 år. En orgel inköptes 1983 från Smedmans orgelbyggeri som ersättning för ett harmonium och placerades i södra korsarmen. 1993 installerades en ny värmeanläggning.

SVENEBY KYRKA - Kyrkan är tornlös, med grekisk korsplan: Den har en kvadratisk sakristia mellan norra och östra korsarmen. Norra och södra korsarmen är smalare än de östra och västra korsarmarna. Under sakristian är en källare.
FASAD - Kyrkan är uppförd av natursten och fasaden täcks av tunn, gråvit slätputs. Under takfoten är en rödbrun trälist. Lister går i väster horisontellt in ca 50 cm över gavelfasaden. Kyrkans har en låg, något skrånande putsad och gråmålad sockel, .
PORT - Huvudentrén i väster är svagt segmentbågad, brunbetsad med horisontella, profilerade bräder lagda i sicksack och äldre, smidd dragbygel och nyckelskylt. Dörren, troligen från1979, är placerad i en grund, segmentbågad nisch. Framför är ett trappsteg och ett viloplan av granit. I sakristians östra fasad finns en port bestående av en enkel rektangulär trädörr med vertikal träpanel och metallhandtag. Dörren är sannolikt från 1936. Framför dörren är en trappa med två steg och viloplan.
FÖNSTER - Kyrkan har ett segmentbågigt, brunmålat fönster i norra respektive södra korsarmens gavel, ett i östra respektive västra korsarmens nordfasad och sydfasad. Fönstren har korspost och varje luft indelas genom träspröjs i sex rutor. Fönstren, troligen från ca 1936, är placerade i segmentbågiga nischer med bruna fönsterbleck under. Över södra korsarmens gavelfönster finns en inpressad segmentbåge. Detta beror på att fönstret 1979 ersatte en igensatt port. Det satt tidigare i ett vapenhus, som revs samtidigt. I östra korsarmens östfasad finns två liknande fönster, men smalare och försedda med tvärpost. I västra gaveln finns, i läktarvåning, ett mycket litet, vitmålat, kvadratiskt fönster i en kvadratisk nisch. Sakristian har mot norr ett brunmålat, kvadratiskt fönster med mittpost, indelat i 6x2 rutor. I öster och i norr finns vardera ett brunmålat, kvadratiskt källarfönster. I västra korsarmens sydfasad finns även en mycket litet, vitmålat rundbågigt fönster i en djup, konande, rundbågig nisch från tidig medeltid - en "skottglugg" som återupptogs 1979.
TAK - Kyrkan har ett något svängt korstak, valmat över östra, södra och norra korsarmen. På västra gavelspetsen är ett profilerat, brunt träkors. Sakristian har valmat sadeltak. Alla tak är täckta med svart plåt. Under 1800-talets förra del var taken täckta med spån. På sakristian är en hög, murad skorsten.