HJÄLSTADS KYRKA

HJÄLSTADS KYRKA - Kyrkan består av ett stort och högt långhus, ett åttasidigt, något bredare kor i öster, vapenhus i tornets bottenvåning och sakristia norr om koret. Under kyrkans golv finns flera gravkammare. Långhuset är inte helt rektangulärt, utan utvidgar sig något i östra partiet. Koret vidgas i västra delen genom korta, tvärställda väggar mot sydöst respektive nordöst.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång och en tvärgång i söder Förutom en dörr till vapenhuset finns en port med innerdörr mitt i sydväggen. Över långhusets västra del är en läktare. Utmed västra gaveln är en läktartrappa på varje sida av mittgången. De upptill svängda trapporna har inbyggda, lackade steg samt handledare av furu. Under trapporna finns förvaringsutrymmen, avskilda från kyrkorummet i öster genom skärmväggar med en dörr vid varje sida. Under läktaren är även en klädstång i norr, och i söder, utmed västväggen, ett bokbord.
Utmed nordväggen, närmast koret, är en predikstol med trappa från öster. Bänkarna är avkortade i anslutning till predikstolen. Vid bänkskärmarna mot koret är en nummertavla vid varje sida.
GOLV - Golvet utgörs av lackade, längsgående, smala granplankor, troligen inlagda 1901. I gångarna ligger gråmelerade gångmattor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. På varje långsida sitter två ljusplåtar/lampetter av mässing. Utmed bänkarna är en bröstpanel av trä, ådrad i samma ljusbruna färgs som bänkarna och med mörkgrå överliggare. Väggarna avslutas upptill av en taklist med marmoreringar i olika grå toner. Väggen framför läktartrappan är av släta, vitmålade bräder, möjligen från 1989.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren i väster utgörs av en träfärgad, pardörr från 1989. Dörren har två horisontella trähandtag och snidad dekor av Harryn W Svensson, Fägre. I en spegel upptill i det södra dörrbladet är en snidad båt i relief samt på motsvarande plats i norr är ett reliefträd. Dörren är placerad i en djup, rektangulär, putsad och vitmålad nisch med kalkstenströskel. I sen segmentbågad, putsad och vitmålad nisch på sydsidan finns en slät, gråvit och segmentbågad innerdörr med svängt mässingshandtag. Utanför denna, i en grund nisch, sitter sydporten som har samma utformning.
Dörrarna under läktartrapporna, en vid varje sida av mittgången, utgörs av mörkt grå enkla dörrar med fyra nästan kvadratiska speglar i ljusare grått på varje sida och vertikala dragbyglar av metall, troligen från 1989.
FÖNSTER - Långhuset har fyra höga spetsbågade fönster på nordsidan och tre stycken på sydsidan. De grå fönstren har träposter samt vid varje sida tre kvadratiska lufter och över dessa en spetsbågad luft vid varje sida. Överst är en rund ruta. Denna är i sin tur indelad i smårutor genom blyspröjs med antikglas från 1949. Fönstren är placerade i spetsbågade putsade och vitmålade smygar. I varje fönsterbänk är ett inpressat V.
TAK - Taket från 1949 utgörs av ett ljusblått trätunnvalv av skivor. Taket indelas i rektangulära fält/kassetter genom inpressade linjer. Utmed väggarna är en ca en meter bred, gråmålad bård. Över mittgången hänger två stora ljuskronor av mässing i barockmodell. Taket under läktaren är av grå pärlspont.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Se långhus.
KOR - Koret är åttasidigt och något bredare än långhuset - se ovan. Det avskiljs från långhuset genom bänkskärmar samt genom ett trappstegs högre nivå. Altaret är placerat mot östra korväggen och den halvrunda altarringen en dryg meter från väggen. Ovanpå altaret är en hög altaruppsats. På varje sida av altaret, innanför altarringen, är en hög, brunmarmorerad piedestal utformad som en jonisk kolonn med förgyllt kapitäl. På varje piedestal står en mässingskandelaber. I nordväggen är en dörr till sakristian och över denna ett huvudbanér. Väster om dörren är ett anvapen. På norra sidan om altaret hänger tre ovala tavlor och på den södra fyra stycken. Vid korets norra sida finns även ett piano, utmed bänkskärmen. Vid södra sidan finns en dopfunt och öster om den en smidd ljusglob.
GOLV - Korgolvet utgörs av längsgående, lackade granbräder. I korgolvets mitt är en infälld gravhäll av kalksten över Anton Adolph av Wasaborg, död 1759, och som ligger begravd under golvet. Vid varje sida är en ljusblå matta. Framför altaret är två trappsteg förhöjt övergolv och här ligger en gulmönstrad matta. Under dopfunten är ett ca en dm högt, kvadratsikt kalkstensgolv med avskurna hög mot kyrkorummet.
VÄGG - Den putsade och vitmålade väggen avslutas upptill med en gråmarmorerad taklist. De ovala oljemålningarna som omger altaret, avbildar från nordväst till sydväst räknat, evangelisten/aposteln Johannes, evangelisten Lukas, Kristus, Maria, Simeon (?) med Jesusbarnet, evangelisten Markus och evangelisten Matteus. Målningarna från 1694 omges av en målad bård/ram i ljusbrunt, nederst signerade CSF. Det polykroma huvudbaneret i sakristidörrens tympanon innehåller en krans med snidade rosor, härinnanför ett målat svärd och överst en skulpterad hjälm och ett svärd. Anvapnet väster om detta har ett skaft och liknande innehåll.
DÖRR - Till sakristian leder en grå enkeldörr med tre nästan kvadratiska, profilerade speglar och metallhandtag. Dörren är placerad i en rumshög, spetsbågad nisch.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder, ett i sydöst och ett i nordöst. Fönstren har samma utformning som långhusfönstren. I vart och ett av de östliga fönstren står, på en träkloss, en trearmad mässingskandelaber och i det södra fönstret står en utsirad jugendljusstake av vitmetall.
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket. Det är valmat över koret. Tvärs över kortaket, i nord-sydlig riktning finns en balk där en högtalare är fäst. Över koret hänger en malmkrona med nedhängande inskriptionstavla.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret, troligen ursprungligt, har en vit träskiva, uppburen av ett träunderrede, ådrat i gulbrunt. På framsidan finns två stora, kvadratiska speglar. På varje gavel är en spegeldörr.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består ett kvarter i norr och två i söder. Det norra kvarteret innehåller 19 bänkar, det sydöstra 14 och det sydvästra tre stycken.
De ljust brunådrade bänkarna med mörkgrå överliggare har bänkskärmar mot koret och tvärgången. Bänkarna är öppna mot mittgången men slutna mot väggarna genom en bröstpanel i samma färger. De grå gavlarna är rektangulära. Enda dekoren är en horisontell, timglasformad, vit reliefplatta med svart bänknumrering framifrån ("No 1" t ex). Bänkarna är invändigt ådrade i ljusbrunt, även fotstöd och bokbräden. De svagt lutande ryggarna är av pärlspont. Under sitsarna, som är stoppade och klädda med gult tyg, finns bänkvärmare. Bänkarna är ursprungligen från 1901, men ombyggda med nya gavlar 1949.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen från 1600-talets slut är marmorerad i ljust gulbrunt och indelad i fält genom brunmarmorerade kolonnetter med förgyllda, doriska kapitäl. I varje fält är en spegel, marmorerad i mörkbrunt och med förgylld kantlist. Kolonnetterna vilar på mörkbruna fyrsidiga baser och mellan dessa finns smala, rektangulära, horisontella bruna speglar. Sargen upptill och nedtill är bruten och profilerad, upptill prydd av en tandsnittsbård och nedtill med mörkbruna kulor under varje kolonnett. Predikstolen har ett åttkantigt ljusbrunt tak med profilerad kant, prydd av förgyllda festonger i relief. Taket har en rund mittkupol samt undertill en skulpterad, nedhängande vit duva. Ljudtaket är från 1949.
ORGEL - Den grå orgelfasaden med förgyllda lister är genom pilastrar indelad i fem pipfält. Över det mellersta fältet är en spegel med målade bibelcitat i svart. Fasadens överstycke utgörs av en central, uppskjutande fronton mellan två raka och lägre sidostycken. Frontonen inramas av förgyllda lister, nedtill av förgyllda reliefblommor och överst av två korslagda trumpeter och en växtranka i förgylld relief. Ovanpå varje sidostycke är en skulpterad palmett. Orgelverket är från Smedmans orgelbyggeri och byggt 1966. Spelbordet är vänt mot öster. Orgeln har två manualer, pedal och 14 stämmor. Fasaden är från 1884.
LÄKTARE - Läktaren från 1878 vilar på åtta gråmålade, fyrsidiga pelare, varav sex stycken utmed mittgången. Pelarna avslutas överst av ett enkelt snidat, tärningsformat kapitäl. Det raka läktarbröstet är vitmålat och utgörs av profilerade balusterdockor, sekundärt med en träskiva bakom. Mitt i läktarbröstet är en träskiva med tre profilsågade och polykroma änglar, som håller upp en ridå med bibelcitat samt årtalet "1689". Sargen upptill och nedtill är profilerad. Läktargolvet har grön heltäckningsmatta. Utmed norra orespektive södra väggen står en lång, gul kyrkbänk från ca 1900 med svängda gavlar, dekorerade med fyrpass.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Den mycket mörka altartavlan med några röda inslag, utgörs av en rektangulär oljemålning med en korsfästelsescen från sent 1600-tal.
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges av en arkitektoniskt uppbyggd altaruppsats. På varje sida av altartavlan är en brunmarmorerad, kolonn med förgyllt, doriskt kapitäl. Kolonnerna vilar på fyrsidiga baser i samma färg. De uppbär en bruten och profilerad fronton med snidad dekor i form av tandsnittsbårder. I frontonens mitt är en profilsågad medaljong med utsirad ram och svart, målad latinsk inskription.
ALTARRING - Den halvrunda, ljusbruna altarringen, troligen från 1878, utgörs av profilerade balusterdockor. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med gult tyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten av sandsten och med uttömningshål har cylindrisk, nedtill konande cuppa. Cuppan vilar på en uppåt konande, cylindrisk och profilerad fot. Invändigt är cuppan delvis röd.
NUMMERTAVLA- De två rektangulära, nytillverkade nummertavlorna är svarta och försedda med svängda och profilerade ramar. Ramarna är bruna med röda och förgyllda lister samt runtom med löpande hund. Ovanpå överstycket är en skulpterad lyra i rött mellan dubbla kors i bland annat blått.
VAPENHUS - Vapenhuset ligger ett trappsteg lägre än koret. Utmed nordväggen är en hög, nedtill svängd trappa av öppna, lackade furusteg och med dubbla trähandledare och spaljé. Utmed nordväggen står bland annat en järnbeslagen kista. Utmed sydväggen finns två bord med stolar samt, i det sydöstra hörnet, ännu en järnbeslagen kista.
VÄGG - Innerväggarna är slätputsade och vitmålade. Utmed södra väggen finns två stora porträttgravhällar.
PORT/DÖRR - Den rektangulära pardörren, möjligen från 1700-talet, är gråmålad med stocklås och järnbeslag. Över dörren, i den rundbågiga nischen, är ett ljusinsläpp.
Harry W Svenssons långhusdörr har halvrunda dragbyglar av trä och snidad växtdekor i relief med förgyllda, bågformade partier. Dörren omges av en upptill spetsvinklad stenportal med reliefer från 1600-talet, bland annat ett band med texten "SOL DEO GLORIA" över dörren och vid varje sida en pilaster med palmetterornament i relief.
FÖNSTER - Ljusinsläppet utgörs av ett gråmålat lunettfönster.
TAK - Det plana taket består av vit pärlspåntspanel.
GOLV - Golvet utgörs av breda, lackade furuplankor. Här ligger även en grå gångmatta.
TAK - Taket är ett plant tak av vitmålade, breda bräder.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen ett trappsteg under långhusets golvnivå. I södra delen av östväggen är en dörr samt utanför denna en port. Norr om dörrarna står, utmed östväggen, ett bockbord och en stol med ryggbricka från 1800-talet. I det sydvästra hörnet står ett rumshögt skåp med grå, släta luckor mot norr, troligen från 1949. I det nordvästra hörnet står ett likadant skåp med luckor mot öster. Mellan skåpet är en brun, järnbeslagen kista. I nordväggen är ett fönster. Fönsterbänken tjänstgör som altare.
GOLV - Golvet består av smala, lackade bräder. På golvet ligger en grön matta.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad
FÖNSTER - Det spetsbågiga, grå fönstret består av två lufter nedtill och en upptill. det indelas genom blyspröjs i smårutor med antikglas, den övre delen i ett masverksliknande utformning. Fönstret är placerat i en putsad, spetsbågig smyg, blå med akantusmåleri i grisaille, troligen från 1949.
DÖRR - Innerdörren från 1901 är grå och slät med ovalt handtag. Porten, troligen från 1949, är en brunmålad spegeldörr med svart metallhandtag.
TAK - Taket utgörs av blå byggskivor med grått ramverk.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Via en trappa från vapenhuset och en slät, träfärgad dörr når man våning 2. Golvet utgörs av mycket kraftiga, inte fullt plana stockar och i taket ligger plankor. Väggarna är putsade. Via en öppen, rak trappa når man våning 3 med de två kockorna. Även här är ett golv samt ett plant innertak av plankor. Väggarna är putsade.

HJÄLSTADS KYRKA - Kyrkan är uppförd under tidig medeltid. Från 1000-talet stammar en runsten på kyrkogården och från 1200-talet en dopfunt. Långhuset har till stor del medeltida murverk. På en avbildning av Peringskiöld från 1670-talet hade kyrkan ett smalare, rakt avslutat kor i öster, takryttare av trä, vapenhus i söder och en fristående klockstapel av trä. Kyrkan förlängdes åt öster och fick 1689 ett nytt, åttkantigt kor. Under kyrkans kor byggdes gravkammare för ätten Krabbe av Sväneby och ätten Sparre av Moholm samt Anton Adolf av Wasaborg, död 1748 (fem kistor). I samband med 1689 års tillbyggnad eller kort tid senare skänkes altaruppsats och predikstol av friherre Carl Axelsson Sparre. Från 1600-talet är även porträttgravstenar, en portalomfattning (nu i vapenhuset), kontursågade änglar (nu på läktaren) från 1669, två vapensköldar och 6 oljemålningar från 1694. En sakristia tillkom i väster 1707 på förslag av biskop Jesper Svedberg och nuvarande torn av sten byggdes 1725. Murarmästare Jan Larsson, Hova, anlitades. 1753 reparerades tornet och förstärktes med strävpelare. Den första orgeln anskaffades 1759 och var byggd av Carl Holm, Uppsala. 1760 skänkte greve Ad Otto Lagerberg, ett tornur.
I början av 1800-talet uppbröts nya fönster. På 1830-talet revs det gamla vapenhuset på sydsidan, under vilket kyrkoherde Jonas Ottonus med hustru är begravda. Tornspiran ersattes, troligen 1849-1850, av en huv med åttkantig trälanternin. 1878 utbyttes orgeln mot en orgel med åtta stämmor från S Molander, Göteborg. Läktaren byggdes samtidigt. Altarringen är troligen från ungefär samma tid. 1881 flyttades predikstolen till koret. Troligen fick kyrkan vid detta tillfälle den kvadermålning som påtalas i handlingar från 1937 och även syns på äldre foton. Sakristian ersattes 1886 av den nuvarande sakristian, öster om föregångaren. En värmeapparat installerades 1891.
1897-1901 utfördes en renovering under ledning av arkitekt FA Wahlström, Skövde. Byggmästare var G W Jansson, Värsås. Väggarna höjdes tre skift "murtegel". Kyrkan fick tornspira istället för huv, nya ljudgluggar (två stycken istället för en på varje tornfasad) och nytt ytter- och innertak, (det tidigare tegeltaket utbyttes mot plåt). Nytt innergolv, ny bänkinredning (bänkar finns bevarade på läktaren) och nya fönster i norr var andra förändringar. 1933 renoverades gravkoret och dess minnessten över Anton Adolf av Wasaborg inlades. Renoveringen leddes av Allan Berglund.
1937 hittades en runsten i kyrkans murar och placerades på kyrkogården. Församlingshemmet byggdes 1942. En inre renovering genomfördes 1948-1949 enligt förslag av Knut Nordenskjöld. Denna innebar nytt innertak, isolering, total invändig ommålning, nya bänkgavlar, konservering och nedflyttning av begravningsvapen från vinden, innanfönster med antikglas, ljudtak till predikstolen, elektrisk uppvärmning, elektrisk belysning, insättande av innerdörr i sakristian och uppsättande av äldre portalomfattning i vapenhuset. Kaminer borttogs. Vid arbetena medverkade även konservator Olle Hellström, som framtog äldre färglager från altaruppsats och predikstol. Runstenen lagades 1964. Vissa inre arbeten, såsom slipning av korgolv och invändig målning, genomfördes 1973 genom Oskarssons målerifirma, Lugnås. troligen Nuvarande orgel är byggd 1971 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköpig. 1988 målades kyrkorummet om. 1989 fick kyrkan nya dörrar mellan långhus och vapenhus, snidade med motiv ur Nya Testamentet av Harry W Svensson. Kyrkans exteriör renoverades 2004. Taket isolerades och fick ny skivtäckning och nya rännor och rör.

HJÄLSTADS KYRKA består av ett stort, rektangulärt långhus, ett bredare, åttkantigt kor med två kraftiga strävpelare i öster, ett något smalare torn i väster, sakristia norr om koret.
FASAD - Den vitmålade kyrkan är spritputsad med slätputsade omfattningar och hörnlisener. Under takfoten har långhuset och sakristian en slätputsad taklist i relief. Nedanför tornets takfot är en slätputsad, spetsbågslist i relief. Sockeln är hög, grå, och slätputsad samt obetydligt bredare än fasaden. I nordväst är några utstickande stenar i grunden och i öster är en ventil i sockeln. Koret stöttas i östra och sydöstra hörnet av mycket kraftiga strävpelare med en bredare sockel och med plåttäckta pulpettak. Strävpelarna tillkom 1753. Under taken är breda, släta gesimser.
På tornets sydfasad står i läktarvåning "1725" i järnband och "1900" över ljudgluggarna. Vid vardera sidan av västporten hänger en 1800-talslykta av kopparplåt, krönt av ett kors. Söder om tornfasaden är en tumba över Anders Hagelbeck, död 1780. Utmed långhusets norra fasad står en sten med inristat kors samt överst med runor: "Göting reste denna sten efter sin broder Germund en god man Gud Hjälpe". Sydporten omges av två stenkors från 1700-talets början.
PORT - Den rektangulära, brunmålade västsydporten, troligen renoverad 1989, har fiskbensmönstrad fyllning samt smidd nyckelskylt. Över dörren är ett ljusinsläpp. Dörr och fönster är placerade i en rundbågig, slätputsad nisch och framför är en trappa med sju kalstenssteg och viloplan. Vid varje sida är en handledare utmed fasaden.
Den segmentbågade sydporten utgörs av bruna vertikala bräder med vegetativt utformade beslag och svängt metallhandtag. Porten, möjligen från 1949, är placerad i en segmentbågad nisch med slätputsad omfattning. Framför porten är en granittrappa med fem steg och vilplan. På varje sida av porten är ett rest stenkors, det östra daterat 1735. Sakristian har mot öster en brun, rektangulär dörr med fiskbensmönstrat foder. Dörren är placerad i en rektangulär nisch med slätputsad omfattning och framför finns en murad, smal stentrappa med sex steg och viloplan.
FÖNSTER - Långhuset har i söder tre fönster och i norr fyra stycken. De spetsbågiga, grågröna gjutjärnsfönstren, troligen från 1901, är försedda med masverk i form av 6 kvadratiska rutor nedtill och ett fyrpass mellan två trepass upptill.
Fönstren är placerade i spetsbågiga nischer med slätputsade omfattningar och solbänkar av kalksten. Ljusinsläppet över västporten utgörs av ett brunt lunettfönster. Sakristian har mot norr ett spetsbågigt gjutjärnsfönster med mittpost och överst masverk. Tornet har på varje sida två, parvis placerade spetsbågade gluggar med bruna jalusiluckor, slätputsade omfattningar och gemensam solbänk av kalksten. Luckorna i öster är betydligt lägre än de övriga. Gluggarna tillkom vid en ombyggnad 1901. Tidigare fanns en glugg på varje tornfasad. I tornets västfasad finns på andra våningen en rektangulär, vertikalt placerad glugg. På varje sida av torntaket är ett spetsbågat takfönster med spetsvinklad omfattning, krönt av spetsklot.
TAK - Långhuset och sakristian har sadeltak, medan koret har ett valmat tak. Samtliga tak täcks av galvad plåt av skivformat. Tornet har plåttäckt torntak, krönt av klot med ett utsirat kors. Före 1901 var tornet försett med lanternin.