EKESKOGS KYRKA

EKESKOGS KYRKA - Ekeskogs kyrka är uppförd under tidig medeltid. Från medeltiden har bevarats liljestenar,en järnbeslagen dörr, en dopfunt, en madonnaskulptur från 1200 - talet samt tre träskulpturer från 1400-talet (Andreas, Moses och en madonna). Medeltida murar är troligen bevarade i långhuset. På en teckning i Peringskiölds Monumenta utgjordes kyrkan vid denna tid av rektangulärt långhus och lägre och smalare, rakt avslutat kor i öster. Östra korväggen stöttas enligt bilden med snedsträvor. Till kyrkan hörde en klockstapel, påfallande lik dagens klockstapel. Redan 1695 skall ha funnits en mansläktare i väster. Kyrkan utvidgades i öster och fick nuvarande tresidiga kor med separat koringång 1698. I västgaveln togs upp två fönster över varandra. 1715 tillkom en delvis ännu bevarad altaruppsats av Börje Löfman. Från ungefär samma tid är ett begravningsvapen i kyrkan. 1729 dekormålades innertaket genom kyrkmålare Olof Collander. Predikstolen och ljudtaket övertogs 1767 från den då nyligen rivna kyrkan i Tiberg (Bällefors). Dessa var tillverkade 1742 av bildhuggare Johan Flodström. 1805 vidgades fönstren. Ett numera rivet vapenhus av timmer och nuvarande sakristia av sten uppfördes troligen 1843. 1862 och ännu 1918 förvarades de tre medeltida träskulpturerna på vinden. Enligt Säfve skall flera lass bilder mm försålts på auktion 1833! Den första orgeln var byggd 1868 av EA Setterquist, Örebro. Nuvarande bänkinredning och största delen av altarringen tillkom 1898.
1937 genomfördes en omfattande renovering, enligt förslag av arkitekt Axel Forssén. Byggmästare var Karl-Otto Gustafsson, Ek, och även kyrkmålare KJR Johansson medverkade. Ett pannrum grävdes troligen ut under sakristian. Grunden förstärktes, ett trägolv inlades över innergolvet av cement, en skorsten revs, elektricitet och värmeledning med lågtrycksånga installerades, kyrkans inre och yttre ommålades och nya, dubbla fönster med träbågar istället för järnbågar insattes. Sprickor i fasaden lagades. Nu tillkom även korfönstrens glasmålningar, ritade av Yngve Lundström. Nuvarande korbänkar tillkom. Predikstol och altaruppsats samt kyrkans takmålningar konserverades, varvid övermålning avlägsnades. Fyra medeltida skulpturer återhämtades från Västergötlands museum, konserverades och placerades i koret. Sakristian fick ny inredning och golv av tegel. Innertaket över läktaren sänktes till ursprungligt läge (?) och läktarens form förändrades och fick runda sidopartier. Väggarna rengjordes invändigt. Ytterväggarnas bänkgavlar utbyttes mot bröstpanel. Ett vapenhus av timmer i väster revs och ersattes av ett vindfång. Nya portar av ek insattes och ett fönster över denna förminskades. Klockstapeln fick delvis ny brädfordring. 1953 uppfördes ett bisättningsrum med columbarium på kyrkogården, enligt nitningar av Axel Forssén. Ny orgel från Nordfors och co insattes 1959. 1971 uppsattes två liljestenar utmed västfasaden.
Man ansökte samtidigt om att få byta ut skiffertaket mot kopparplåt. Riksantikvarieämbetet föreslog istället svart, galvaniserad plåt, vilket sedan valdes.
1980 ansökte man om att få bygga ut sakristian med en personaldel med dusch, men ansökan avslogs. 1982 skedde bekämpning mot skadeinsekter genom Anticimex.

EKESKOGS KYRKA - Kyrkan består av ett litet och relativt mörkt långhus i öster, lika högt, tresidigt avslutat kor i öster samt vidbyggd sakristia i norr. Under sajkristian är ett pannrum. Långhusets östra del och koret är invändigt något bredare än västra delen, möjligen beroende på att denna del är senare tillbyggd. I väster är ett litet vapenhus/vindfång från 1937 - se nedan.
LÅNGHUS - Över västra partiet av långhuset är en läktare. Partiet väster och sydväst om långhuset är avdelat till vapenhus. I söder går bänkarna ända intill den skärmvägg som här avdelar långhuset från vapenhuset. I norr saknas bänkar helt under läktaren. Här finns ett bokbord, två hatthängare mm. Långhuset indelas genom en mittgång. I nordöstra delen är predikstolen placerad med trappan från i öster. Utmed väggarna är bänkarna avkortade i höjd med predikstolen. Bänkarna når i väster ända intill koret.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående plankor, målade i ett schackmönster i två olika grå toner. Under bänkarna är ett ca en dm högt undergolv av tvärgående, lackade bräder, troligen från 1937. I mittgången ligger en röd gångmatta. I nordvästra hörnet är ett mörkt brunbetsat. undergolv.
VÄGG -Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Mitt på långhusväggen är denna vägg något utställd mot norr respektive söder. Kyrkan blir här något bredare. I sydvästra hörnet på läktaren hänger ett huvdbanér över Johan Gabriel Gyllengrip. Väggarna avslutas upptill av en bred, vinklad taklist av trä, och som utgör en fortsättning på taket. Listens nedre del är gråmålad med rött tandsnitt i trompe d`euille. Den övre delen av listen är engelskt röd med gråvita akantusblad. Se tak. Utmed bänkkvarteren är en slät bröstpanel från 1937, målad i engelskt rött och med likadan, grå överliggare som på bänkarna. Mellan vindfång/vapenhus i sydväst och kyrkorummets nordvästra hörn är en vägg av vit byggskiva mot söder. I denna är en kvadratisk glasruta, genom blyspröjs indelad i 3x3 smårutor.
INNERDÖRR - Dörren i väster utgörs av en gråmålad pardörr med metallhandtag, troligen från 1937. Varje dörrblad pryds av tre vertikala, rektangulära speglar, ådrade i grå toner samt med en profilerad, smal, mörkgrå list.
FÖNSTER - Långhuset har tre rundbågiga, parvis placerade rundbågiga fönster på varje sida. De gråmålade fönstren, troligen från 1937, är indelade i vardera sex kvadratiska rutor samt överst två halvcirkelformade rutor. Dessa indelas i sin tur genom blyspröjs i smårutor med färgat glas. Fönstren är placerade i putsade, vita, utåt konande smygar. Över läktaren finns i väster ett kvadratiskt, gråmålat fönster med blyspröjs, placerat i en djup, konande smyg.
TAK - Kyrkorummet täcks av ett plant tak av breda, längsgående bräder, helt täckt med Olof Collanders plafondmålningar i Läcköskolans anda, gjorda 1729. Över långhusets mellersta del är ett stort, kvadratiskt fält med en scen ur gamla testamentet (den apocalytiska kvinnan med en månghövdad drake och den stridande Sankt Göran). Målningen har svaga färger med bland annat rött och gult - troligen retuscherad. Bildfältet inramas av smala palmettbårder i grisaille på röd botten, språkband samt breda ramar med akantus i grisaille på blå botten. I varje hörn är en cirkel med akantus. Över orgeln är ett fält som inte syns och med likartad inramning. Denna skall dock avbilda Evas skapelse och syndafallet.
Över mittgångens västra del hänger en mässingskrona från 1700-talet i barockmodell och över dess östra del en lika gammal kristallkrona med korg och nedhängande prismor.
Taket under läktaren består i den västra delen av grisaillemålning inspirerad av plafondmålningarna. Under östra läktarpartiet är ett plant grått trätak från 1937. Talet sluttar mot öster.
KOR - Koret avskärmas från långhuset genom ett trappsteg och genom bänkskärmar. Det ovanligt djupa altaret är murat mot korets östvägg. Ca en meter från väggen är den rundade, breda altarringen placerad. I söder finns en port. Utmed sydväggen är också en rygglös, grå bänk från 1937, väster om denna en port med innerdörr och utmed bänkskärmen en järnbeslagen ekkista. Här finns även en dopfunt samt en fristående nummertavla. Vid norra sidan är en kortare, rygglös grå bänk, väster om denna en dörr till sakristian samt närmast långhuset en trappa till predikstolen. Utmed bänkskärmen står ett piano samt en tresidig ambo av furuplankor. Över bänken vid nordsidan hänger en madonnaskulptur och vid motsvarande plats i söder tre träskulpturer.
GOLV - Se långhus. Framför altarringen ligger en rektangulär, vävd ljus matta med polykroma geometriska mönster. Innanför altarringen är golvet förhöjt ett trappsteg och belagt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade.
DÖRR - Såväl den gulgröna innerdörren som själva porten i söder är rundbågiga med tre marmorerade speglar i samma färgskala, den övre rundbågig och med metallhandtag från 1900-talets början. Innerdörren är placerad i en rundbågig nisch. Mellan dörrarna är ett rundbågigt, nyare vindfång. Dörren till sakristian har samma utförande, men är rektangulär och placerad i en segmentbågad nisch.
FÖNSTER - Koret har i sydöst respektive nordöst ett fönster med samma utformning som långhusfönstren. Istället för antikglas är fönstren försedda med glasmålningar, ritade av Ynge Lundström 1937. Målningarna består av ornamentalt utformade ramar samt i mitten en bägare (det sydöstra fönstret) respektive en bokrulle (det nordöstra fönstret).
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket och försett med barockmålningar. I ett kvadratiskt bildfält skildras "Kristi förklaring". I taket hänger en kristallkrona med korg och nedhängande prismor.
FAST INREDNING
ALTARE - Det ovanligt djupa altaret har en kraftig kalkstensskiva och murat, putsat och vitmålat underrede.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1898 består av två kvarter, öppna mot mittgången och slutna mot ytterväggarna - se långhusvägg. Det norra kvarteret innehåller elva bänkar och det södra kvarteret tretton bänkar. Bänkarna avskärmas mot koret genom gråbruna skärmar, dekorerade genom vardera fem stora nedsänkta speglar med blå marmoreringar. De i höjd med sitsen svängda bänkgavlarna är ådringsmålade i gråbrunt med rundade, jugendartade grå krön. De pryds av tre vertikala kannelyrer. De svagt lutande ryggarna utgörs av pärlspont. Bänkarna är invändigt målade i engelskt rött, förutom bokbräderna som är gråbruna. Under sitsarna finns värmare.
PREDIKSTOL - Predikstolen är tillverkad 1742 av Johan Flodström från Skövde. Den polygonala, grå predikstolen indelas i fält genom korintiska svarta kolonnetter med ljusare kapitäl och växtdekor i relief. Varje kolonnett vilar på en fyrsidig bas med en blomma i relief. Sargerna är såväl upp- som nedtill brutna och marmorerade i blått på grå botten. I varje fält är en blå, rundbågig spegel och ett skulpterat motiv ur bibeln: Guds ord (en uppslagen bok), Kristi dop, Kopparormen och Syndafallet. Undertill hänger snidade festonger och pinjekottar. Predikstolen vilar på en enkel, gråbrun, nedåt smalande fot.
Trappan är rak med inbyggda, grå steg. Mot kyrkorummet är en balustrad med kolonnetter som uppbär rundbågar. Ljudtaket är åttkantigt med bred, profilerad kant, marmorerad i blått på vit botten. Runt kanten står änglar med palmkvistar och trumpeter och mellan dessa snäckor och medaljonger med genombrutna akantusramar. Under kanten hänger snidade festonger i bland annat grönt. Undersidan är blå med en skulpterad, nedhängande vit duva.
ORGEL - Den rektangulära, mörkgrå orgelfasaden uppdelas genom pilastrar. De fyra pipfälten är upptill trepassformade. Överst har fasaden dekor i form av fyrpass i relief samt genombrutna spetsbågar. Orgeln har spelbordet mot öster. Den pneumatiska orgeln har 8 stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Orgeln är tillverkad 1959 av Nordfors och co, Lidköping.
LÄKTARE -Läktaren vilar på fyra fyrsidiga, brunmarmorerade pelare, varav två är placerade utmed mittgången och två utmed väggarna. Östra delen av läktaren är troligen påbyggd 1937. Mittpartiet är utskjutande och försett med extra stöd i form av två smalare kolonner i samma färger. Mittpartiet är rakt medan sidopartierna är något bågformade/konkvava. Läktarbröstet utgörs av ett skrank. Det gråmålade skranket indelas genom profilerade pilastrar i rektangulära fält/speglar med marmoreringar i ljusare grått. Läktarbröstet är något förhöjt genom ett järnräcke.
Läktargolvet täcks av röd heltäckningsmatta. På varje sida av orgeln är fem gradänger. I söder finns en grå bänk med svängda gavlar och i norr tre bänkar.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Börje Löfmans altartavla från 1715 utgörs av ett skulpterat krucifix. Kristus har korslagda ben och törnekrona och vid korsets fot är en skalle och korslagda benknotor. Såväl figuren och korset som den rundbågade bakgrunden är målad i gulbrunt.
ALTARUPPSATS- Den bruna och gulvita altaruppsatsen utgörs troligen av senare sammanfogade 1700-talsfigurer. Altartavlan omges vid båda sidor av ljusa, joniska kolonner med målad polykrom växtdekor. Flyglarna är volutformade och målade i rött på grön botten. På den norra flygeln står en skulptur av Matteus och på den södra av Johannes. Över altartavlan är en bruten list samt ett skulpterat änglahuvud. Uppsatsens andra våning är tresidig. Den kröns av ett skulpterat lamm med jordklotet och segerfana samt vid norra sidan Markus och den vid södra Lukas.
ALTARRING - Den rundade, genombrutna och gulbruna altarringen utgörs av en barriär med fyrsidiga pelare. Pelarna har reliefdekor i form av nedsänkta, gröna speglar med utsparade gulbruna romber samt överst tandsnitt. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med rödbrunt ylletyg. Altarringen är från 1898.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten har cylindrisk cuppa och nedåt konande fot. Runt fotens övre del är en kraftig vulst. Cuppan har uttömningshål samt runt mynningen dekor av ett band med ristade, parallella räfflor.
NUMMERTAVLA- Den rektangulära, höga och smala vita nummertavlan från 1900-talets början har en grå, spetsvinklad ram och uppbärs av ett profilerat, grått trästativ.
SKULPTURER - Den lilla, tronande 1200-talsmadonnan av ek på norra korväggen (Ekeskogsmadonnan) sitter med barnet på vänster knä. Hon har krona, dok och under detta vackert utmejslat, flätat hår. Kristi huvud är något skadat, men även han bär krona samt håller vänsterhanden på en bok. Maria är något böjd/krokig. Kristus och Maria är skurna tillsammans.
Den östligaste av sydväggens tre skulpturer är från 1400-talet och föreställer Moses med skägg och uppslagen bok. Bakom figuren är en kraftig planka och fötterna står på ett fyrsidig podium - troligen från tiden.
I mitten är en stående madonna från 1400-talet med långa flätor. Maria och Jesus är skurna i samma lövträstycke. I vänster arm håller Maria ett sittande Jesusbarn, medan höger arm saknas. Jesus håller jordklotet i vänster hand. Madonnan är fäst på en kraftig planka
Över Marias krona, på samma planka, är två mindre, skulpterade änglar/kvinnor. Under hennes fotplatta, på samma planka, är två små, skulpterade figurer, en man och en kvinna, båda med långt hår och kvinnan med krona, mannen med skägg, på vilka Maria bokstavligen trampar.
Den västra figuren på sydväggen avbildar Andreas upphängd på ett kors/kryss (Andreaskors) med armarna snett uppåt och benen snett utåt. Även denna figur är fäst på en planka. Över figuren är en snidad baldakin med reliefer. Baldakinens nedre del saknas.
VAPENHUS/VINDFÅNG - I söder går läktartrappan upp. Den upptil svängda trappan har inbyggda, grå steg samt ledstång av trä.
TAK - Taket utgörs av grisaillemålning, inspirerad av långhusets plafondmålningar.
VÄGG - Innerväggarna utgörs av vitmålad byggskiva samt i väster av vitmålad puts.
PORT/DÖRR - Porten mot väster är en rektangulär pardörr från 1900-talets slut. Dörren av omålad bok pryds av grunda, utsparade, horisontella speglar. Mot kyrkorummet är dels en grå pardörr - se långhus - och dels en medeltida, järnbeslagen ekport utanför denna. Porten är rektangulär med lameller, dragring av smide och kraftigt stocklås.
FÖNSTER - Mot väster är ett nytt, gråmålat rektangulärt fönster. Fönstret, som är placerat i en rektangulär, putsad smyg, är korsspröjsat i fyra rutor. Varje ruta är i sin tur indelad i smårutor genom blyspröjs med ofärgat antikglas.
GOLV - Golvet består av grå, längsgående bräder. Här finns en röd gångmatta.
SAKRISTIA - Utmed nordväggen finns bl.a. två rumshöga skåp med gulbruna, marmorerade spegeldörrar. Utmed östväggen är ett 1900-talsbord samt tre 1800-talsstolar med benombrutna ryggbrickor. På sydväggen hänger ett träkors från 1900-talet. I väster är en dörr till ett vindfång med port.
GOLV - Golvet från 1937 består av röda tegelstenar lagda parvis i längd - respektive tvärriktning. Framför fönstret är en röd matta.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad.
DÖRR/PORT - Dörren och även porten utgörs av gulbruna rektangulära dörrar från sent 1900-tal, försedda med tre marmorerade speglar. I porten är ett högt placerat runt, litet fönster.
FÖNSTER - Det gråmålade fönstret från 1937 är kvadratiskt och genom blyspröjs indelat i smårutor. Det är placerat i en kvadratisk putsad smyg. Inuti smygen är en segmentbågad inre nisch.
TAK -Det vitmålade taket är av byggplatta.

EKESKOGS KYRKA - Kyrkan utgörs av ett närmast rektangulärt långhus, ett fullbrett och lika högt, tresidigt avslutat kor i öster, samt norr om koret en vidbyggd sakristia . Kyrkans östra del är något bredare än den västra.
FASAD - Kyrkan är troligen uppförd av sandsten med vitmålad spritputs och slätputsade omfattningar. I västra gavelröstet sitter en ventil med galler, högt placerad. Långhus och kor har en gråmålad, i stort sett jämn putsad "sockel" i liv med fasaden. Här och var finns utstickande naturstenar. På stenfoten finns i väster ett inristat konsekrationskors. Vid vardera sidan av västportalen är en rest liljesten. Av den södra stenen är endast hälften bevarad. Sakristian har en låg, oputsad naturstenssockel. I sakristians fasad finns ett lågt sittande galler. Över sydöstra långhusfönstren finns fasadsprickor.
PORT - Västportalen utgörs av en rektangulär pardörr av ek från 1937. Den träfärgade dörren har metallhandtag samt fyllning av vertikala, rektangulära speglar. Porten är placerad i en djup, rundbågig nisch med en lampa över. Framför porten ligger en halvrund sten. I korets sydfasad finns en rundbågig, brunmålad dörr av vertikala bräder och med metallhandtag. Även denna är troligen från 1937, men ingången i sig kom till 1698. Den är placerad i en rundbågig nisch med slätputsad omfattning. Sakristian har mot väster en nyare port i form av en rektangulär, träfärgad enkeldörr i liv med fasaden. I dess övre del finns ett litet, runt fönster och framför ligger en trappsten av granit.
FÖNSTER - Kyrkan har på varje långsida tre gråmålade, rundbågiga fönster, placerade i grunda, rundbågiga nischer med slätputsade omfattningar. Fönstren är indelade i sex större rektangulära rutor nedtill samt två rundade rutor upptill. De har fönsterbleck av kopparplåt. I västfasadens läktarvåning finns ett kvadratiskt, gråmålat fönster i en kvadratisk smyg med fönsterbleck av kopparplåt. Fönstret har slätputsad omfattning.
TAK - Kyrkan täcks av ett sadeltak med galvad, svart järnplåt, valmat över koret. I varje takfall finns 6 ventiler. Västra gavelröstet kröns av en flöjel med årtalet 1843 utsågat. Sakristian har sadeltak med plåt.