BÄCKS KYRKA

BÄCKS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, mörkt långhus, i öster ett tresidigt avslutat men i övrigt fullbrett kor, sakristia i nordöst och vapenhus i tornets bottenvåning.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång. Över västra delen av kyrkorummet är en djup läktare. Bortsett från en väggbänk vid varje sida saknas bänkinredning under läktaren. Under läktaren finns bland annat en fristående kapphängare och ett bord och vid norra sidan bland annat ett litet bokbord. I långhusets nordöstra hörn är en predikstol med trappa från koret. Två bänkar är avkortade i höjd med predikstolen.
GOLV - Mittgången utgörs av ett grått cementgolv och under bänkarna och läktaren tvärgående, smala möjligen fernissade bräder. I mittgången och under läktaren ligger även grå gångmattor.
VÄGG -Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avslutas upptill av en smal taklist med grisaillemålad äggstavsbård målad i trompe d´oeil . På varje långsida är två polykroma minnestavlor av plåt som en gång suttit på likkistor. Tre av dessa innehåller bibelcitat och den fjärde har en inskription över Lars Christoffer Geier, död 1822. På ytterväggarna är en bröstpanel i form av en träskärm utmed bänkarna. Bröstpanelen är ådringsmålad i grågrönt och med blå och röda överliggare.
INNERDÖRRAR- Dörren mot vapenhuset är en smal, rektangulär, blåmålad pardörr med mässingshandtag, , troligen tidigt 1880-tal. Varje dörrblad pryds av en rektangulär spegel i mitten samt över respektive under denna av en kvadratisk spegel. Speglarna är ljust gröna med marmoreringar i grått och omges av blå och röda marmorerade ramar.
FÖNSTER - Långhuset har på varje sida två höga, rundbågiga fönster i rundbågiga putsade smygar. De gråmålade innerbågarna från 1900-talets mitt är genom blyspröjs med s.k. antikglas indelade i kvadratiska smårutor och överst i närmast spetsbågiga och rombiska smårutor. I fönstren finns horisontella träplattor för ljusstakar.
TAK - Taket är ett vitmålat tredingstak av pärlspont, genom profilerade breda lister indelat i kassetter. Över mittgången hänger två elektrifierade mässingskronor med glasprismor, troligen 1800-tal. Under läktaren utgörs taket av vit pärlspont.
KOR - Det tresidigt avslutade koret avgränsas från långhuset genom ett trappstegs högre nivå och genom bänkskärmar. Altaret är placerat intill östra korväggen och på altaret står den rumshöga altaruppsatsen. Den halvrunda altarringen är placerad ca en meter från korväggen. I sydväggen finns en koringång och framför denna står en dopfunt samt en fristående nummertavla. I nordväggen är en dörr till sakristian och väster om denna mynnar trappan till predikstolen. Öster om kordörren finns en madonnaskulptur - se nedan. Framför norra bänkskärmen står ett elpiano.
GOLV - Golvet utgörs av smala, röda, rektangulära, hyvlade kalkstenar, inlagda 1999. Framför altarringen är ett mindre, ytterligare upphöjt golv med orange heltäckningsmatta.
VÄGG - Korväggarna är slätputsade och vitmålade med dekormålad taklist - se långhus.
DÖRR - Dörren mot sakristian och porten i söder har samma utformning som vapenhusdörren, men speglarna har en mörkare grön marmorering.
FÖNSTER - Koret har i nordöst respektive sydöst ett fönster med samma form som långhusfönstren. Fönstren indelas i rutor genom blyspröjs och är försedda med rutmönstrad glasmålning i gult. Målningarna, ritade av Yngve Lundström, Stockholm, visar bland annat två kolonner och överst en kalk (sö) respektive bokrulle (nö).
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket, men är här valmat. I kortaket hänger en nyare malmkrona av barockmodell (1978).
FAST INREDNING
ALTARE - Det enkla träaltaret är ådrat i gulbrunt.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen, möjligen från 1925, består av två kvarter, öppna mot mittgången men mot ytterväggarna slutna genom en bröstpanel - se ovan. Varje kvarter innehåller 13 bänkar. Mot koret finns bänkskärmar, ådrade i gröngrått och med blå och röda överliggare. Skärmarna pryds av nästan kvadratiska, nedsänkta speglar i samma färg och med marmoreringar i blått.
De rektangulära bänkgavlarna är ådrade i grågrönt och varje gavel pryds av en rombisk, utsparad spegel med blå marmoreringar och röd ram. Sitsarna, bokbrädena och ryggarnas insidor är målade på liknande vis, medan ryggarnas utsidor är grå. På sitsarna ligger lösa, grå stoppade dynor och under finns äldre bänkvärmare.
PREDIKSTOL - Den polygonala, blågröna predikstolen från 1750 indelas i fält. Varje fält pryds av en ljust grönådrad rektangulär spegel med guldram, i sin tur försedd med rombisk mittspegel . Den övre sargen är profilerad. Predikstolen är nedåt avsmalnande och vilar på en grå, 8-kantig fot. Den raka trappan har inbyggda, omålade steg och mot söder en handledare samt en blågrön skärm med nedsänkta speglar, ådrade i ljusgrönt och med guldramar.
ORGEL - Den rektangulära orgelfasaden består av ett större pipfält, på varje sida omgivet av en blågrön, marmorerad kolonn. Ovanpå det raka överstycket är vid varje sida en snidad stjärna och i mitten två horn, allt förgyllt. Orgelns spelbord är vänt mot väster. Orgeln har 9 stämmor, fördelade på 2 manualer och pedal. Orgeln är tillverkad av Nordfors 1925.
LÄKTARE - Läktaren vilar utmed mittgången på tre par fyrsidiga, profilerade pelare, marmorerade i blågrönt. Utmed ytterväggarna finns vid varje sida en likadan pilaster. Det blågröna läktarbröstet består av en balustrad med profilerade balusterdockor. Balustraden är dock i efterhand igensatt genom en grågrön marmorerad skiva bakom. Läktarbröstet är förhöjt genom ett lågt järnstaket.
Överliggare och en nedre list är blåmarmorerade. Läktargolvet utgörs av smala bräder, troligen fernissade. Vid varje sida är 7 gradänger. Vid läktarens norra sida står 3 bänkar och i söder 4 stycken. De vitmålade bänkarna har svängda gavlar och är från ca 1900.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Den rundbågade altartavlan utgörs av en skulpterad calvariegrupp målad i bland annat guld och grått mot en blågrön bakgrund.
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges på vardera sidan av en vit, korintisk kolonn med blå marmoreringar. Kolonnerna vilar på skulpterade konsoler med utmejslade ansikten. Mellan konsolerna är en svart texttavla med vit inskription angående altartavlans tillkomst 1751 och målning 1765. Målningen gjordes av Gabriel Lindman. Flyglarna på båda sidor är försedda med rikt skulpterad, genombruten och förgylld akantus. Ovanpå det brutna, blå krönet står skulpturer av Moses (i söder!)och Johannes (i norr) samt häremellan major Carl Hiertas skulpterade vapensköld. Uppsatsen har en enkel och provinsiell framtoning.
ALTARRING - Den runda altarringen utgörs av ett brunmålat skrank med kvadratiska speglar, dekorerade genom genombrutna fyrpassmönster. Altarringen är troligen från 1880-talet. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med blått tyg.
DOPFUNT - Dopfunten av täljsten utgörs av en kalkformad cuppa, en smalare cylinrisk fot och en rund, bred fotplatta. Enligt uppgift skall funten ha norskt ursprung. Runt mynningen är en uddsnittsbård i relief, längre ned en smal repstav. Även runt foten är en repstav. På fotplattan är inhugget diagonalt rutmönster. Funten har ett uttömningshål samt ett plant lock av ek med rund lockknopp.
NUMMERTAVLA - Den svarta, rektangulära nummertavlan, troligen från 1700-talet, omges av en grön profilerad ram med förgyllda kantornament och spetsvinklat överstycke. Överstycket kröns av tre skulpterade urnor. Nummertavlan vilar på ett stativ med blå, fyrsidig träfot samt snidad rektangulär fotplatta.
SKULPTUR - Den sittande madonnan av lind från 1100-talets slut har möjligen nordtyskt ursprung. Hon bär huva, slöja och mantel draperad över axlarna. Jesusbarnet saknas. Den nationellt sett ovanliga madonnan är placerad på en nytillverkad 8-kantig, ca 120 cm hög träpiedestal med ljusgrön ådringsmålning.
VAPENHUS - Utmed vapenhusets nordvägg går en läktartrappa med uppgång från sydöst. Den upptill svängda trappan har inbyggda brunbetsade steg och mot söder ett vitt genombrutet skrank. Under trappan är förrådsutrymmen bakom vita släta trädörrar.
Utmed sydväggen står en liljesten och från taket hänger en mindre kyrkklocka, enligt uppgift från 1200-talet.
VÄGG - Väggarna är murade och putsade.
PORT- Porten utgörs av en rektangulär pardörr, troligen från 1880-talet, ådrad i ljust grågrönt och placerad i en rundbågig putsad nisch. Varje dörrblad indelas genom är 2 kvadratiska och en rektangulär spegel. Dörren har mässingshandtag och är troligen från tidigt 1900-tal. Över dörren, i samma nisch, sitter ett ljusinsläpp.
FÖNSTER - Portens ljusinsläpp utgörs av ett rundbågigt, vitt fönster med träspröjs och spetsbågade samt rombiska smårutor.
TAK - I taket sitter vit pärlspont.
GOLV - På golvet ligger nyare, grå, rektangulära kalkstenar samt i mittgången en grå heltäckningsmatta.
SAKRISTIA - Utmed västväggen står två gråvita, rumshöga skåp från tidigt 1900-tal och mellan dessa ett altare av trä i samma färg. I nordväggen finns två fönster och framför dem en mycket kraftig kista med järnbeslag och två hänglås. Utmed östväggen är ett ljust grönådrat textilskåp för lådor, tillverkat 1999.
GOLV - På golvet ligger grå heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggen är putsad och vitmålad. På östväggen hänger ett järnkors.
FÖNSTER - De vita, rundbågiga innanfönstren indelas genom vardera 3 horisontella spröjsar och är placerade i rundbågiga putsade, vita smygar.
TAK - I taket är vit pärlspont.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Våning 2 ligger väster om läktaren. Golvet är av smala bräder och taket av vit pärlspont. I väster finns ett vitt, runt fönster i en rund nisch. Fönstret har stjärnformad spröjsning. På denna våning förvaras bland annat en kontursågad träängel, troligen 1700-tal. Till läktaren i öster leder en vit pardörr med speglar och överst med spröjsade fönster. Utmed nordväggen, bakom en vit slät träskärm, går läktartrappan. Den raka, omålade trappan leder till våning 3. Våning 3 är mycket låg med väggar murade av natursten men oputsade. I väster är en konande nisch med ett troligen igensatt fönster/glugg. Till långhusvinden är en lucka och härinnanför en mindre glugg. Golv och tak är av plankor. En öppen trätrappa leder till våning 4 som också denna är låg, med oputsade naturstensmurar och golv och tak av träplankor . Här hänger två större klockor samt en liten medeltida klocka. Gluggar finns i norr, söder och väster.

BÄCKS KYRKA - Stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus, bredare, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och i väster ett smalare torn med fyrsidig lanternin. Kyrkan är daterad 1749.
FASAD -Fasaden är vitmålad och spritputsad med slätputsade omfattningar och hörnlisener. På var och en av tornfasaderna är två högt placerade ankarslut. Kyrkan har en skråkantad sockel av fogade naturstenar. Lanterninen är klädd med slät, brun träpanel och pryds av enkla hörnpilastrar. I tornets västfasad är en oputsad takbjälke under takutsprånget. Högt placerat på tornets västfasad står siffrorna "1749" i järntråd.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad och utgörs av en brunmålad dubbel port med metallhandtag, troligen 1880-tal. Varje dörrblad har fyllning av två kvadratiska speglar och här emellan en rektangulär spegel. Dörren är placerad i en rundbågig nisch tillsammans med ett halvrunt ovanfönster. Framför porten finns en granittrappa med två steg och vilplan samt mot söder en handledare av järn. En koringång i sydfasaden har en likadan dörr med slätputsade omfattningar och trappsteg av granit.
FÖNSTER - De svartmålade och rundbågade fönstren, 2 i norr och 2 i söder, ett i nordöst och ett i sydöst, har gamla glas (ev från 1880-talet)och svarta fönsterbleck av plåt. Fönstren är indelade i 4x3 rektangulära rutor nedtill och i upptill i rundade, korslagda spröjsar. De är placerade i rundbågade nischer med slätputsade omfattningar. Sakristian har i norr två likadana men smalare fönster samt i gavelröstet ett runt, svart fönster med diagonalt placerade rutor.
Ljusinsläppet över västporten består av ett halvrunt, brunt fönster, indelat genom rundade, korslagda spröjsar. På läktarvåningen finns i västra tornfasaden ett runt fönster med brun, stjärnformad spröjsning, slätputsad omfattning och vit plåt under. Tornet har i norr, söder och väster en rundbågig ljudglugg med svarta luckor, omgiven av slätputsade omfattningar. Över den norra torngluggen är omfattningen röd. I lanterninen finns på varje sida ett segmentbågat vitt fönster, spröjsat i 6 rektangulära rutor nedtill och rundade rutor upptill.
TAK - Långhusets sadeltak är valmat över koret i öster och skiffertäckt. Tornet och även lanterninen har karnisformad huv med kopparplåt. Lanterninen kröns av en fyrsidig sockel med flöjel, försedd med årtalet 1750. Sakristians sadeltak är skiffertäckt. Stuprör och hängrännor är av plåt.

BÄCK - Bäcks nuvarande kyrka uppfördes till största delen 1749 och tornet tillkom 1750. Sakristian är senare. Kyrkan föregicks av en medeltida träkyrka, som revs i samband med uppförandet av den nya. Föregångaren var belägen ett par hundra meter från nuvarande kyrkplats. En stor del stenmaterial till nya kyrkan hämtades från närbelägna Ymseborg. Från den gamla kyrkan stammar en dopfunt från 1200-talet, en liljesten, en madonnaskulptur från 1100-talet, två medeltida kyrkklockor, en äldre nummertavla och några minnestavlor. Nuvarande predikstol kom till 1750 och altaruppsatsen 1751. 1765 målades predikstolen, altaruppsatsen, bänkar mm av Gabriel Lindman i blå nyanser. I 1829 års inventarieförteckning berättas att predikstolen är blå med gula lister, "stolar" är blå, taket vitt och golvet av trä. På 1830-talet utbyttes yttertakets spån mot skiffer. På 1880-talet renoverades kyrkan. Altaruppsatsen och madonnan nedtogs och placerades i tornet. Innertaket höjdes, läktare byggdes, fönstren förstorades nedåt och sakristian ombyggdes. 1892 konstaterades fuktproblem under golvet, varför nytt golv av cement göts.
1923 utställdes madonnan i Göteborg. 1928 förhandlades om förvärvande av madonnan till SHM i Stockholm. 1925 -1926 genomfördes en inre renovering under ledning av Anders Roland. Första förslaget till denna renovering inlämnades redan 1915. Kyrkorummet målades. Den äldre altaruppsatsen restaurerades och uppsattes på ursprunglig plats genom målare KJR Johansson, Hasslösa. Denne framtog också predikstolens underliggande, blågrå färg med mattgula lister. Madonnan och de tre minnestavlorna återuppsattes också. Bänkarna utbyttes. Yngve Lundström ritade glasmålningar till korfönstren. Den första orgeln anskaffades och är ännu i bruk. Fasaden är ritad av arkitekt David Dahl. Två nya kyrkklockor från Bergholz skänktes till kyrkan. Kyrkogården utvidgades 1929. I samband med detta söktes och godkändes tillstånd att riva östra delen av södra kyrkogårdsmuren.
En renovering genomfördes 1948-1949. Sigurd Lidén upprättade ett förslag till elektrisk uppvärmning, belysning och orgelfläkt. 1955 röktes madonnan samt konserverades av Olle Hellström. 1970 skedde bekämpning av skadedjur på altartavla, läktarbänkar mm. I arkitekt E Haasums utvändiga renovering 1973 ingick omputsning av fasad, lagning av trappa, sockel, målning av snickerier mm. Församlingen önskade omtäcka tornuven med koppar, vilket skedde trots att Riksantikvarieämbetet var tveksamt. Fasaden omputsades. Ett järnräcke vid västra utgången ritades av Haasum. Altaruppsatsen konserverades genom konservator Uno Kollander. Tillstånd att ta bort fyra bänkar under läktaren erhölls 1977 och att tilläggsisolera innertaket 1979. Skiffertaket omlades 1984. 1986 ansöktes om att få fastsätta madonnan. 1987 skedde en inre ommålning. 1992 omputsades tornet och nedre delen av långhuset och koret. En liljesten, tidigare använd som solbänk i södra ljudgluggen, flyttades till vapenhuset.
1999 renoverades kyrkan invändigt, såväl långhuset som vapenhuset. Renoveringen föranleddes av fuktproblem och svamp. Plastfärg och cementlagningar på murarna från en tidigare renovering avlägsnades och korets cementgolv utbyttes mot kalkstensgolv. Ny värmeledning installerades. Målningsarbeten utfördes av Zälles byggservice. Textilskåp tillverkades av Per-Åke Leckström, enligt Ulla Engqvists förslag. Torntrappan visade sig vara svampangripen, varför trappstegen utbyttes.