TÖREBODA KYRKA

TÖREBODA/BJÖRKÄNGS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1868-1870 på den så kallade Börstorps backe. Anledning till kyrkans nord-sydliga orientering sägs vara dåliga grundförhållanden. Arkitekt var Albert Törnqvist. Denne tycks även ha ritat predikstol och en ännu bevarad orgelfasad. Gustaf Andersson och Johan Larsson, Varola, var byggmästare. Skiffertaket lades på 1893. Kyrkan föregicks av Björkängs medeltidskyrka på annan kyrkplats. Denna avlöstets av en ny kyrka på 1600-talet. Från föregångaren har bevarats en medeltida dopfunt, storklockan, en altaruppsats från 1738 (målad1766) med skulpturer från 1400-talet (nu placerad på östra långhusväggen), en 1700-talsmålning av den första nattvarden (nu placerad utmed sydväggen), en tidigmedeltida madonna (i läktarunderbyggnad) och ett tidigmedeltida krucifix (på vinden). På vinden finns även viss ursprunglig inredning som utbyttes på 1950-talet, bland annat altaruppsats och altarring och dessutom nummertavlor, en flöjel från 1770 och ljuskronor av plåt. Från byggnadstiden har även nuvarande predikstol, orgelfasad och läktare bevarats.
En mindre eldsvåda 1911 lyckades man släcka i tid. Kyrkan renoverades 1912. Ommålning, kalkning, utvidgning av läktarbröst, restaurering av dopfunt och altartavla genomfördes. 1923 invigdes en ny kyrkklocka och ett tornur. Samma år installerades ny värmelanläggning enligt ingenjör Nils V Erlandssons förslag. 1925 godkändes ett förslag till utvidgning av kyrkogården och rivning av en mur. 1938 beslutades om utvidgning av kyrkogården i väster samt uppförande av det bårhus som 1928 ritats av Gotthard E Gustafsson. 1932 gjorde Axel Forssén ett renoveringsförslag som innebar bottagning av kaminer och av bänkarna närmast koret samt utvidgning av korgolvet mot norr. Troligen konserverade man samtidigt den gamla altaruppsatsen som tidigare förvvarats i tornet. 1936 uppsattes ett väggur från Westerstrands ur i Töreboda på norra korväggen. Nuvarande orgelverk inköptes 1944 från Nordfors och co, Lidköping.
Intendent Einar Lundbergs renovering, belsutad redan 1945 och genomförd 1951, gav kyrkan nuvarande utseende. Entrepenör var Tore Andersson i Töreboda och murarmästare var Edvin Karlsson. KJR Johansson ledde målningsarbetena. Ny fotplatta till dopfunten rekonstruerades av Töreboda Stenhuggeri. Renoveringen innefattade ny sakristia i öster, avlägsnande av ett altarskrank, (tidigare hade sakristian varit placerad bakom detta ) nya bänkar (tilverkade av Älgarås Byggnadssnickeri), nytt altare, ny altarring, nytt korgolv, nytt dopaltare, nytt trägolv under bänkarna, ny färgsättning (bibelcitat över triumfbågen övermålades), borttagning av en läktartrappa, invändigt igenmurande av ett korfönster, ny altartavla av Torsten Nordberg med motiv ur Bergspredikan, målning mm. Portarna fick ny ekpanel. Renoveringen innefattade även nytt elvärmesystem. 1954 insattes glasmålningar avTorsten Nordberg i ett korfönster. Kyrkogården tycks ha utvidgats i väster 1951. Nya grindar ritades av Axel Forssén. 1973 utvidgades kyrkogården mot norr, enligt förslag av SD Kaldén, Karlstad. Ekonomibyggnader och nytt bårhus på platsen för det gamla uppfördes enligt ritningar av Lars Rune Bengtsson, K-konsult.
En ut- och invändig renovering under ledning av Jerk Alton ägde rum 1981. Ett triumfkrucifix, tillverkat av Eva Spångberg, och en kororgel inköptes. Bland annat slipades och lackades golven, kyrkan målades, koret utvidgades föra att ge plats åt en kororgel, gångmattor inlades, ramp i kortrappan uppsattes och läktarunderbyggnaden kom till. Under denna inreddes med garderober och handikapptoalett, andaktsrum mm, och en glasdörr uppsattes mellan kyrka och läktarunderbyggnad. Läktarbröstet höjdes. Handikappingång ordnades och elsystemet förnyades. I sakristian uppsattes nya skåp och piscina. Tak, tornspira, plåtarbeten, fasader, dörrar, fönster mm genomgicks. Sakristians takmåningar, altaruppsatsen, korets väggmålningar, predikstol, orgelfasad och läktarbröst konserverades troligen. Kate All inlämnade förslag till dopbonad. 1994 utfördes tornarbeten med omtäckning av spiran (galvad plåt i skivtäckning), utbyte av rötskadat virke och av beslagsplåtar.

TÖREBODA KYRKA - Kyrkan består av ett rektanguljärt långhus, i norr ett smalare torn i söder ett smalare och lägre, tresidigt avslutat kor och i sydöst ett vidbyggd sakristia. I öster och väster är ett litet, ca 50 cm utbyggt vapenhus och i tornets nordfasad en portal.
FASAD - Kyrkan är murad av rött tegel. Sockeln av huggna granitblock är oputsad. Under takåsen på långhus, kor och vapenhus är en tegelfris av arkadbågar. Tornet avslutas upptill genom fyra spetsvinklade frontoner med smala, kopparklädda sadeltak, krönta av spetsklot av koppar. Under tornets takfot finns på varje sida en trappstegsformad tegellist. I tornets frontoner finns på varje sida en rund, vit urtavla.
Tornets nordportal är utbyggt till ett vapenhus. Kyrkans fasader indelas symmetriskt genom ett grunt vapenhus med runt blindfönster i öster respektive väster, genom strävpelare och genom parvis placerade fönster. Strävpelarna avtrappas ca två meter ovan mark och har här en kalkstensavtäckning. De avslutas upptill genom pulpettak med kalkstensavtäckning. Långhusets och korets strävpelare samt övre delen av tornets strävpelare är försedda med rundbågade blinderingar. Tornfasaden pryds av en profilerad gesims med plåttak i höjd med långhusets takås. Under denna finns en uddfris. Under torngluggarna finns i norr och söder fem och i öster och väster fyra rektangulära blindfönster.
PORT - I norr är en rektangulär, upptill avfasad, träfärgad pardörr med fiskbensmönstrad fyllning, placerad i en rundbågig, perspektivisk nisch. Dörren är möjligen ursprunglig, men fick ny ekpanel 1951. Över porten sitter ett rundbågigt ljusinsläpp och häremellan en grå stenplatta med inhuggen och svartmålad inskription angående kyrkans tillkomst 1869. Porten är placerad i ett spetsbågigt, ca 50 cm utbyggt vapenhus, krönt av ett tak. Framför porten finns en stentrappa med två steg, ett viloplan och på varje sida en handledare av järn utmed fasaden.
I öster och väster finns vapenhus med samma utformning som detta. I det östra vapenhuset saknas dock inskription. Inskriptionen på det västra vapenhuset lyder: "Invigd till Guds ära 2/10 1870. I väster är en stentrappa med tre trappsteg och ett viloplan. En port i sakristians nordfasad utgörs av en träfärgad enkeldörr med fiskbensmönstrad fyllning. Framför dörren, från 1951, är en stentrappa med tre steg och viloplan samt mot öster en handledare av järn.
FÖNSTER - I långhusets västra fasad finns åtta parvis placerade fönster och på östfasaden fem stycken, troligen ursprungliga. Likadana fönster i korutsprånget vetter mot sydöst och nordöst. De rundbågade fönstren, placerade i rundbågade nischer indelas genom två höga rundbågar, tvärpost och vita, diagonala spröjsar. Överst är en rund ruta. På långhusets nordfasad, på vardera sida av tornet, finns ett runt fönster med vita fyrpassformade spröjsar, placerade i runda nischer. De rundbågade fönstren över portarna i norr, öster och väster är vitmålade med kvadratiska diagonalt placerade rutor. I tornets östra och västra fasad finns, på första våningen ett smalt, rundbågigt fönster med vita, kvadratiska, diagonalt placerade rutor och solbänk av kalksten. På tornets andra våning finns i öster och väster ett runt fönster med vita fyrpassformade spröjsar. Tornet har även i öster och väster ett rektangulärt fönster med vita, diagonala spröjsar under gluggarna. Dessa omges av blindfönster - se ovan. Torngluggarna, två på varje sida, är smala, rundbågiga och försedda med fiskbensmönstrade svarta luckor, solbänkar av kalksten samt profilerade omfattningar. Sakristian har mot söder ett vitt, rektangulärt fönster med mittpost och diagonala smårutor.
TAK - Långhuset täcks av ett sadeltak med skiffer. På södra gavelspetsen sitter en kopparspira med tupp. Även över sakristian ligger ett skiffertäckt sadeltak. Tornet har ett spetsigt torntak med kopparlåt och kröns av ett ringkors av koppar. Vapenhusen i öster och väster har skiffertak, och nordportalen har troligen koppartak. Alla tre kröns av kopparkors.

TÖREBODA KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, brett och högt långhus, ett smalare tresidigt kor i söder, sakristia i nordöst och vapenhus i tornets bottenvåning i norr. I öster respektive väster är ett litet vidbyggt vapenhus.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en bred mittgång, tvärgångar i öster och väster samt sidogångar. Långhuset öppnar sig mot koret genom en vid triumfbåge. Utmed hela västra ytterväggen samt utmed halva den östra (närmast koret) finns långa bänkar med rygg. Över långhusets norra del finns en djup läktare och under denna, undantaget ca en-två meter i söder, är en läktarunderbyggnad. Denna är helt avskiljd från långhuset genom en vägg med fyra dörrar. Läktartrappan från 1951 går upp från söder under östra delen av läktaren. Den raka trappan med inbyggda, troligen oljade steg, täckta av brun heltäckningsmatta har mot öster och väster en grön handledare av järn. Bänkarna slutar i söder ca 2,5 meter från koret och bänkar saknas även närmast läktaren i norr. Förutom dörrarna mot läktarunderbyggnaden (en i mittgången och tre som leder till förrådsutrymmen) och mot vapenhuset i norr finns i väster och öster dörrar till de mindre vapenhusen.
I långhusets sydöstra del är predikstolen, placerad med trappa från koret i söder. I långhusets nordöstra hörn står Töreboda kyrkas första lilla orgel. I kyrkorummets nordvästra del står ett rektangulärt bord med tillhörande 6 stolar från sent 1900-tal. På korets östvägg, söder om predikstolen hänger en förgylld pendyl med skulpterad ängel, enligt inskription från Westerstrands ur, Töreboda, 1935.
GOLV - Golvet utgörs i mittgången och tvärgångarna av äldre kalkstenar. Över dessa och närmast läktarunderbyggnaden i norr ligger bruna gångmattor. I övrigt består golvet av längsgående, breda, plankor.
VÄGG -Väggarna är putsade och målade i ljust rosa. Väggen mot läktarunderbyggnaden utgörs av skärmvägg med glasfiberväv i liknande färg. Väggarna avslutas upptill av en bred, profilerad taklist av trä, upptill målad i mörkgrått och nederst i rött, rosa och ljusgrått. På skärmväggen väster om mittgången sitter en större målning från 1700-talet föreställande den första nattvarden. Mitt på västra vägen, söder om den västra vapenhusdörren, hänger en äldre altaruppsats - se nedan. Över predikstolen hänger en liten skulpterad ängel
INNERDÖRRAR- Mittgångens dörr mot läktarunderbyggnaden i norr utgörs av en ådrad pardörr, troligen från 1981. Dörren omges på varje sida av en träpanel i samma utförande som dörrbladen, men med glasad och spröjsad överdel. Den andra dörren i mittången, från läktarunderbyggnaden till vapenhuset i norr, är en brun, ådringsmålad pardörr från 1981. Varje dörrblad pryds av en kvadratisk spegel och häremellan en rektangulär spegel. I skärmväggen finns väster om mittgången en dörr och öster om mittgången två dörrar, som leder till förrådsutrymmen under läktaren. Dessa ljust brunådrade dörrar är indelade i tre speglar och troligen från 1981.
Dörrarna mot vapenhusent i öster respektive väster utgörs av höga rektangulära pardörrar, troligen från 1951, med nyare bemålning. Varje dörrblad pryds av vardera två kvadratiska speglar och häremellan en rektangulär spegel med ett vertikalt metallhandtag. Över dörrarna är en rundbågig glasad överdel med diagonala rutor, och mellan dörr och ljusinsläpp en träpanel med fyra rektangulära speglar. Dörrpartiet är ådrat i ljus brunt med vita och mörkbruna spegelramar.
FÖNSTER - Långhuset har på varje sida 6 parvis placerade höga, rundbågiga fönster. De norra fönsterparen är placerade inuti läktarunderbyggnaden. De gråvita innerbågarna har korspost och indelas överst i två rundbågar och i mitten en cirkel. Innerbågarna är troligen från 1951. Fönstren är placerade i rundbågade, putsade och målade smygar med lutande fönsterbänkar. I fönsterbänkarna sitter korta, horisontella bräder av trä. Över läktaren finns två runda fönster med korsad träspröjs, troligen ursprungliga.
TAK - Taket är ett ursprungligt tredingstak av pärlspont, indelat i kassetter genom kraftigt listverk. Listerna är målade i gråvitt och de nedsänkta kassetterna i mörktgrått. I vissa av kassetterna sitter runda ventiler(?), de mellersta med spjäll. Över mittgången hänger tre tvåvåniga ljuskronor av malm i barockmodell. Taket under läktaren består av vit pärlspont.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1981 avskiljs från långhuset i övrigt och från mittgången genom skärmväggar av byggplatta - se ovan. Mot mittgången finns tre dörrar och mot kyrkorummet en dörr. I väster utmed mittgångens väggar står ett bokskåp och i öster en järnbeslagen grön kista. Här finns också en dörröppning mot öster och en mot väster. Öster om mittgången innehåller underbyggnaden ett kapprum och väster om mittgången förrum, toalett samt ett andaktsrum. Andaktsrummet har parkettgolv och utmed norra väggen nya skåp med ljusbruna spegeldörrar och knoppar av metall. Utmed dess sydvägg är ett altare av polerad kalksten och utmed dess östra vägg en madonna - se nedan. Golvet i mittgången utgörs av breda äldre plankor och i förrum och toalett av heltäckningsmatta. I taken sitter pärlspont. På väggen över vapenhusporten i norr är en målad guldinskription innanför blomslingor:
" Töreboda kyrka invigd 1879 På nytt restaurerad 1981".
KOR - Koret är i sin norra del rektangulärt och fullbrett, men utgörs i söder av ett smalare, tresidigt korutsprång. Detta öppnar sig genom en bred triumfbåge mot kyrkorummet. Över triumfbågen hänger ett modernt krucifix. Altaret är placerat ca en meter från sydväggen. En rumshög altartavla uppfyller hela sydväggen. Altarringen består av separata, flyttbara knäfallspallar.
Koret avdelas från långhuset genom två trappstegs högre nivå. Närmast östväggen är, i den rumsbreda trappan, en sluttande ramp från 1981 med en handledare av järn på varje sida. Korgolvet är i nordvästra hörnet något utbyggt för att ge plats åt en kororgel, vänd mot nordöst. Utmed östväggen är predikstolstrappan och söder om denna en dörr till sakristian. I korets östra del står även en dopfunt. I korets västra del är en flygel.
GOLV - Golvet utgörs av ljusa, kvadratiska, diagonalt lagda kalkstenar från 1951. Ovanför trappan är en stor, geometriskt mönstrad matta märkt "AÖ" (Agda Österberg, Atlejé Tre Bäckar). Framför och under altaret är golvet ytterligare två steg förhöjt. Här ligger en grå, rektangulär matta.
VÄGG - Väggen är putsad och målad i svagt rosa. På var och en sav de tre sidorna är en bred och hög blindering upptill avslutad genom spetsvinklar. Koret avslutas nedtill av bred, gråbrun, profilerad list. Över dopaltaret hänger en bonad, tillverkad 1981 av Kate All.
DÖRR - Mot sakristian är en enkel, ljust ådringsmålad brun dörr med tre speglar. Den sitter i en djup, putsad, rektangulär nisch.
FÖNSTER - I väster har koret två parvis placerade fönster av samma utformning som långhusfönstren. I sydöst respektive sydväst är ett rundbågigt fönster med samma indelning. Fönstren är dessutom försedda med blyinfattade glasmålningar, föreställande bland annat två män vid varje sida troligen evangelister. Glasmålningarna från 1954 är ritade av Torsten Nordberg.
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhusets kassettak. Över korutsprånget är taket valmat.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1951är tillverkat av slipade grå, oputsade kalkstenar.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1951 består av fyra öppna kvarter med vardera 6 bänkar. Bänkarna avskärmas mot koret genom grönmålade skärmar med rektangulära, vertikala nedsänkta speglar. Såväl dessa som de mörkare gröna överliggarna omges av gulbruna lister. Mot tvärgångarna och läktaren finns skärmar i samma färger, prydda av två rader kvadratiska speglar över varandra. Bänkgavlarna är rektangulära med vardera två kvadratiska speglar, målade i samma färger som skärmarna. Bänkarnas insidor är målade i engelskt rött, även bokbräderna. Bänkarna utmed yttervägarna har samma utformning.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen i olika grå färger pryds av rikt snidade och delvis förgyllda reliefbårder upp- och nedtill. Överst är två akantusbårder och nedtill en vulst med bland annat blommor inskrivna i cirklar. På var och en av predikstolens sidor är en spegel med en förgylld mittblomma i relief. Korgen avslutas nedtill av voluter i gulfärg. Prediksolen vilar på en korsformad grå, profilerad träfot. Predikstolen från 1870 är troligen ritad av Albert Törnqvist.
Ljudtaket är polygonalt och grått. Kanten pryds av förgyllda cirklar, nedhängande arkadbågar och ovanpå av genombruten akantus. Taket kröns av en spira med förgyllt träkors.
Trappan från söder har raka, inbyggda gråmålade steg med brun heltäckningsmatta och mot ytterväggen en handledare av järn. Mot väster är en skärm med samma utformning som bänkskärmarna.
ORGEL - Den grå orgelfasaden har gröna speglar och indelas genom pilastrar i tre pipfält, det mellersta högre och spetsvinklat. Fälten pryds av rundbågar. I speglarna finns snidade akantusreliefer. Fasaden kröns av 4 skulpterade och förgyllda urnor och i mitten av en lyra. Spelbordet är vänt mot norr. Den pneumatiska orgeln är tillverkad av Nordfors och co 1944, men ombyggdes 1995. Den har 20 stämmor, fördelade på pedal och två manualer. Fasaden från 1879, troligen ritad av Albert Törnqvist, är bevarad från föregående orgel.
KORORGEL - Kororgeln från Smedmans har 5 stämmor, 2 man och pedal De synliga piporna är samlade till ett rundbågigt fält i den i övrigt trärena spetsvinklade/vimpergartade fasaden. I gavelröstet är målat "1981" samt ett enkel blommönster.
LÄKTARE - Läktaren vilar på fyrsidiga pelare, fyra par utmed mittgången samt två stycken vid varje sida under läktarbröstet. Pelarna är grönmålade med ljusa blinderingar. Läktaren har rundat, utbyggt mittparti. Det grönmålade läktarbröstet indelas genom kvadratiska, grå speglar med smala, guldfärgade lister. Över speglarna är en förgylld tandsnittsbård. Överliggaren är gråmålad liksom den nedre kanten, prydd av en förgylld geometrisk list. Läktargolvet är belagt med brun heltäckningsmatta. På varje sida är fem gradänger med lösa stolar. Läktaren är troligen ursprunglig, men utbyggdes 1912.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Den sora altarmålningen är målad på södra korväggen och signerad "T Nordberg 1951". Den tidstypiska monumentala målningen i främst gula toner avbildar "Bergspredikan". Kristus sitter på en sten och omges av en samling människor. I bakgrunden är ett tempel.
ÄLDRE ALTARUPPSATS - I det rundbågade mittfältet med förgylld ram är en målad calvariescen i grå nyanser. Calvariegruppen omges vid varje sida av en skulpterad polykrorm figur, i söder en biskop och i norr Maria Magdalena. På basen, under dessa figurer finns en svart, målad inrkription: " Förfärdigad 1738 ånya stofferad samt med predikstolen 1766". Överstycket innefattar fyra skulpturer, nämligen Kristus och Maria flankerade av två kvinnor. De fyra skulpturerna är från 1400-talet.
ALTARRING - Altarringen från 1951 består av två genombrutna knäfallspallar med raka balustrar. Pallarna är engelskt röda med enkel vit marmorering. Knäfallet är stoppat och klätt med ljusblått tyg.
DOPFUNT - Dopfunten är medeltida och utgörs av en kalkformad cuppa, prydd av en smal repstavsbård runt mynningskanten och en cylindrisk fot med bred vulst. Funten har uttömningshål och är försedd med en cylindrisk fotplatta av kalksten från 1951. Dopfunten står på ett kvadratisk litet övergolv av kalkstensplatta.
NUMMERTAVLA- De rektangulära, vita nummartavlorna omges av raka ljust burna ramar. Tavlorna är nya.
MADONNA - Madonnan (placerad i läktarunderbyggnaden) från 1200-talet är sittande och håller Kristus på vänster knä. Vänster sida av kroppen och madonnans och Kristi huvud saknas liksom hennes händer. Figuren är palcerad på en halvrund träkonsol, troligen från 1981.
KRUCIFIX - På det träfärgade krucifixet hänger en Kristus med skägg, förgylld krona och vi fotsid dräkt. Runt korsmitten är en förgylld, genombruten ring. I varje korsände är en snidad och delvis förgylld evangelistsymbol. Krucifixet är tillverkat 1981 av Eva Spångberg.
VAPENHUS I VÄSTER OCH ÖSTER -
VÄGG - Väggarna är putsade och målade i ljust rosa.
PORT - Den ursprungliga porten är en ljust brun pardörr med vertikalt metallhandtag från 1951. Varje dörrblad pryds av tre höga och en smal spegel. Dörren sitter i liv med väggen. Över porten är ett ursprungligt ljusinsläpp i form av ett halvrunt, vitt fönster med diagonala rutor.
TAK - Taket är putsat och tunnvälvt.
GOLV - Golvet utgörs av grå, kvadratiska, nyare kalkstenar.
VAPENHUS I NORR - Utmed västväggen går en läktartrappa med uppgång från nordväst. Den nedtill svängda trappan har inbyggda, trärena trappsteg och utmed väggen en handledare. Under trappan är ett förrådsutrymme och framför utrymmet en skärmvägg och en dörr. I västväggen respektive östväggen är vardera ett fönster. Utmed östväggen står en lång, rödmålad träbänk med rygg.
GOLV - Golvet utgörs av äldre, rektangulära kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är murade, putsade, målade i ljust rosa med gråbrun, bred taklist. Väggen under trappan är klädd med glasfiberväv i samma färg.
PORT/DÖRR - Dörren under trappan är enkel och målad i ljusbrunt. Framför porten är ett vindfång. Dörren till vindfånget är hög med två vertikala rektangulära speglar och en kvadratisk spegel i mitten. Porten av ek har samma utformning, försedd med metallhandtag och är troligen ursprunglig.
TAK - Det plana taket är klätt med vit glasfiberväv.
SAKRISTIA - Sakristian är placerad ett trappsteg under koret. I sakristians sydöstra hörn är ett högt skåp från 1981 med ljusbruna, nya spegeldörrar med metallknopp. Utmed nordväggen är ett blåmarmorerat träaltare från 1951. Utmed sydväggen är ett skrivbord från ca 1900 med tillhörande stolar. Mitt i nordväggen är en dörr till ett vindfång med toalett och port. I sydöstra hörnet står ett lågt skåp.
GOLV - Golvet utgörs av parkett och på detta ligger en randig yllematta.
VÄGG -Väggen är tapetserad med glasfiberväv, nedtill målad i rosa och ca 70 cm upptill i vitt. En bred profilerad mörkgrå golvlist avslutar väggen nedtill och en smal grå taklist upptill.
PORT/DÖRR - Den ljust bruna innerdörren med mässingshandtag är troligen ny och indelas i tre speglar (se dörr kor-sakristia). Porten har samma utformning.
FÖNSTER - Det vita rektangulära fönstret har invändig mittpost och är placerat i en rektangulär, putsad smyg.
TAK - Taket är ett plant, tapetserat med glasfiberväv och vitmålat.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset och våning två ligger norr om läktaren. I norr är ett halvrunt, vitt fönster, med helt innerglas. Fönstret sitter i en djup, rundbågad smyg med fönsterbänk av grå bräder. På bänken står en klocka med inskriptioner, bland annat : "Omgjuten av MA Rönnblom i Jönköping 1833. I taket är vit glasfiberväv. Väggarna är putsade och vitmålade. På golvet ligger smala bräder. Till läktaren i söder leder en ljusbrun, nyare pardörr. Mot öster är två släta, ljusbruna dörrar, varav den södra leder till ett förråd och den norra till torntrappan. En inbyggd trätrappa med träfärgade steg leder till våning 3. Våning 3: Golvet utgörs av smala bräder och väggarna är putsade och vitmålade. Taket utgörs av plankor. I öster och väster är ett runt, vitt, ursprungligt fönster placerat i en rund smyg. Över det västra fönstret sitter en snidad och förgylld akantusranka. Utmed nordväggen står en rund, vit och genombruten altarring med fyrpass, stoppat knäfall och armstöd med rött sammetstyg. Över denna är en vit altaruppsats, upptill spetsvinklad och vid sidorna prydd av förgylld akantus. Uppsatsen kröns av två skulpterade oljelampor. I mitten är ett rundbågigt grönt fält och framför detta ett skulpterat och förgyllt kors med törnekröna. Runt bågen sitter hållare för glödlampor som tidigare belyste korset. På våningen hänger även tre stora ljuskronor av metalltråd med tunna metallblad. Här står också två grå nummertavlor på trästativ. De förgyllda ramarna kröns av snidad akantus och lyra. Inredningen är från kyrkans tillkomsttid. En öppen, omålad trätrappa leder till våning 4. Även denna har golv av smala bräder, putsad, vit vägg och tak av plankor. I öster resp väster är ett smalt, rektangulärt, vitmålat fönster. En öppen trappa leder till våning 5, klockvåningen med de tre klockorna. Golv och tak är av plankor. Väggarna är putsade och vitmålade. I varje väderstreck är två gluggar.
På långhusväggen - i höjd med tornrum 3 - ligger ett tidigmedeltida krucifix utan huvud, en 1700-talsflöjel med varg och tupp samt ytterligare delar av altarringen.