VELINGA KYRKA

VELINGA KYRKA - Salkyrkan består av ett romanskt långhus med fullbrett tresidigt avslutat kor i öster från 1750. Öster om detta är en sakristia från 1881 och i väster ett timrat vapenhus från omkring 1800. Norr om sakristian är en betongtrappa med järnräcke ned till ett pannrum från 1938.
FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sandstenssockel som även löper runt koret. I norr har den två språng. De oputsade fasaderna utgörs av sandstenskvadrar i höga jämna skift med brett utstrukna vita fogar. I koret har materialet från det föregående återanvänts, liksom från den rivna romanska kyrkan i Ettak. Ovan korporten har ett romanskt tympanon inmurats. Det omges av en repstav och skildrar en biskop med ett berg till vänster och på andra sidan en man till häst med handen lyft till hälsning, möjligen kyrkans patronus. Den platta reliefen med enkla figurer har tillskrivits Ottravadmästaren. Fönstersmygarna har slätputsade och gråmålade omfattningar. Kring dessa sitter på sydsidan ankarslutar. Sakristian vilar på en utskjutande gråstenssockel. Fasaderna består av granitkvadrar med grovt tuktade ytor i tre höga skift. Kring fönster och port är utkragande omfattningar av rött tegel. Porten och dess flankerande fönster i sydväggen har sammanhängande omfattningar. I östväggen är en inmurad liljesten. Det timrade vapenhuset vilar på en putsad sockel av sandsten. Fasaderna är klädda med vitmålad locklistpanel som nedtill har vattenbräda. Fodren är breda och gråmålade. Ovan porten är ett entablement med rundad profil och plåtavtäckning.
FÖNSTER - Alla fönster har handblåsta glas. De stickbågade långhusfönstren har korspost med fyra öppningsbara ytterlufter från sent 1800-tal med hörnbeslag. De två nedre lufterna har tre rutor var och de två övre samma fast i en spetsbågad spröjsning. Karmar, bågar och spröjs är av brunmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten. I långhusgaveln är ett stickbågat fönster med mittpost och två lufter från 1842. Smyg, karm, bågar och spröjs är som ovan. Sakristians ursprungliga rundbågade fönster har enkla lufter med sex rutor i brunmålade bågar och spröjs av järn. Smygarna är som ovan. I källaren är ett rektangulärt ursprungligt fönster med enkel luft och sex rutor i brunmålade träspröjs. I vapenhusgaveln är ett stickbågat fönster med enkel luft och fyra rutor i bågar och spröjs av vitmålat trä.
PORT - Västporten är en pardörr från 1963 med rakt krön, utåt klädd med mörkt fernissad fiskbenspanel av ek och dekorerad med nitar. Framför porten ligger en kalkstenshäll. Korporten från 1792 är en bräddörr med rakt krön, utåt klädd med liggande panel nedtill och fiskbenspanel upptill. Porten har stocklås med kvadratisk låsplatta samt järnhasp. Bemålningen är brun. Den stickbågade sakristiporten har samma utförande som västporten med undantag av att den är enkel. Till pannrummet är en ursprunglig rak och slät port med brun bemålning.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak som är valmat över koravslutningen. Detta täcks av enkupigt lertegel och har i ändarna smidesflöjlar. På den västra står "A N O 1730" och på den östra " P A K". Den vinklade takfoten är av tjärat trä. Vindskivorna är inklädda med grå plåt. Sakristian bär ett flackt valmat sadeltak med täckning av svartmålad falsad plåt med förskjutna hakfals. Mot koret är en skorsten klädd med samma plåt. Takfoten i tre språng består av rött tegel. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.

Kyrkan uppfördes under tidig medeltid. Det var en romansk anläggning med smalare kor och absid, byggd av sandstenskvadrar. Ovan sydporten fanns ett reliefhugget tympanon som torde ha utförts av den s.k. Ottravadsmästaren. Detta skulle kunna precisera kyrkans byggnadstid till 1100-talets slut. Viss oklarhet råder dock om detta tympanon egentligen kan härröra från Ettaks rivna kyrka. Under 1500-talet var kyrkan i dåligt skick. Under 1600-talet kom socknen att ingå i Visingsborgs grevskap. Greve Per Brahe d.y. och hans befallningsman Tyres Gunnarsson lät på 1660-talet iståndsätta kyrkan igen. Nya fönster hade tillverkats 1649 och 1663 bröt murarmästaren Erik Björnsson i Mäthult upp ett större korfönster. Samma år skänkte greven en altaruppsats och året innan en predikstol, båda skurna av Johan Werner d.y. 1665 byggdes en läktare, vilken två år senare målades av nämnde Werner. 1677 målades koret och 1680 reparerade nämnde Björnsson sprickorna i den norra långsidan. En ny bänkinredning tillkom också detta år. 1688 uppfördes ett vapenhus framför västporten.
1702 upptogs ett stort fönster vid predikstolen. 1750-51 utvidgades kyrkan med nytt fullbrett kor som försågs med tidstypiskt tresidig avslutning. Byggmästare var Sven Söderberg. Stenmaterial från Ettaks rivna romanska kyrka skall ha använts. Enligt en teckning från tidigt 1800-tal och 1829 års inventering så tycks man ha sparat absiden som en pendang till koret, vilken kom att tjäna som sakristia. Den gamla sydportalen igensattes och fick ett fönster. Troligen gavs alla fönster samma storlek vid detta tillfälle. 1753 färdigställdes en ny bänkinredning. Ny altaruppsats och predikstol förfärdigades 1776 av Johan Ullberg d.y. för kyrkans egna medel. 1783 tjärströks kyrkans spåntak. 1785 lagades det läckande taket över sakristian. 1790 målades kyrkan av målaren Anders Lang. 1792 sattes en ny dörr i korporten eftersom den gamla ej höll tätt för drag.
Omkring 1800 byggdes ett nytt vapenhus i väster. 1826 utbyttes takens uttjänta spåntäckning mot tegel. 1842 fick det rötskadade korgolvet och altarringen utbytas. Innertaket reparerades, altaruppsatsen renoverades, ett nytt fönster sattes in i gaveln ovan läktaren och bänkinredningen ommålades. 1843 försågs läktaren med nytt golv, bänkar och två symmetriska trappor. Alla dessa arbeten var slutförda 1847. Den bristfälliga och förfallna sakristian revs och ersattes av en ny 1881. Sannolikt i samband med detta tillkom fönstrens nuvarande ytterbågar, ny bänkinredning och vapenhusets nuvarande inre. Kyrkan försågs 1889 med en orgel, byggd av Salomon Molander, Göteborg. Fasaden ritades av arkitekt Isak Gustaf Clason.
1923 förstärktes grunden under kyrkan p.g.a. sprickor och sättningar i södra och västra muren. 1938 ersattes uppvärmningen med kamin av centralvärme med lågtrycksånga. Ett pannrum inrymdes under sakristian. Interiören renoverades 1941 under ledning av konservator K J R Johansson. En ny bänkinredning tillverkades och den ursprungliga benvita färgen på predikstol och altaruppsats framtogs. Vid interiörens totala ommålning återställdes takets äldre blågrågröna färg. 1952 installerades elektrisk belysning. 1956 försågs fönstren med innanlufter, varav de i koret med antikglas.
1963 genomfördes en inre ommålning av konservator Olle Hellström. Befintlig färgsättning behölls till stor del. Altaruppsatsens krucifix förgylldes. Nya ytterportar av ek insattes i vapenhus och sakristia. Ett vittrat romanskt tympanon inmurades i koret. 1972 renoverades och utökades orgeln av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Två år senare ersattes centralvärmen av direktverkande elvärme. 1991 borttogs den bakre bänkraden för att ge plats åt bokbord och dylikt. 1993 konserverades predikstol och altaruppsats. Sistnämndas krucifix återfick sin ursprungliga hudfärg. Ett epitafium konserverades och återuppsattes. Altarringen bättringsmålades. Detta arbete utfördes av konservator Rolf Karlsson. 2000 försågs sakristian med ny textilförvaring och en städskrubb inrymdes under den norra läktartrappan.