TIMMERSDALA KYRKA

TIMMERSDALA KYRKA - Timmersdala kyrka är en enskeppig salkyrka. Den består av långhus med läktare i väster, läktarunderbyggnad, kor i öster och vidbyggt vapenhus i väster. Den sparsmakade, ljusa interiören är ett exempel på 1920-talets klassiserande ideal.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång. I väster finns en läktare med underbyggnad. Predikstolen är placerad på nordsidan närmast koret.
GOLV - Långhusets golv utgörs av grova längsgående, fernissade furuplankor.
VÄGG - Väggarna är slätpustade och målade i en svagt blå nyans. De avslutas upptill med en taklist med profileringar och tandsnitt, målad i blått och vitt. Golvlist saknas.
FÖNSTER - Fönstrens innerbågar har rundbågiga överstycken och är genom spröjsar indelade i 18 små rutor. Fönstren sitter i utåt avsmalnande, djupa fönstersmygar, målade och putsade som långhusets väggar. Fönsterbänkarna är målade i samma färg.
TAK - Taket är ett tredingstak av längsgående träplankor . Den horisontala delen är målad i himmelsblått och avskiljd från den sluttande, ljusblå delen av en vit list.
I takets mittaxel är uppsatt tre stjärnformade träskärmar, dekorerade som taklisten. I centrum av var och en av skärmarna hänger en ljuskrona.
LÄKTARUNDERBYGGNAD
Läktarunderbyggnaden från 1968 inrymmer en garderob i långhusets södra sida och två mindre förråd på dess södra sida.
KOR - Det breda, polygona koret har förhöjt golv. På vardera sida om altaruppsatsen är en nummertavla. I en segmentformad nisch, på sydsidan mitt emot ingången till sakristian, har tidigare funnits en ingång. I nischen är nu ett dopaltare samt en tavla. Dopfunten är placerad på korets sydsida.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, slipade kalkstensskivor. Framför altarringen ligger en modern matta med geometriska mönster i starka färger, tillverkad vid Agda Österbergs Ateljé tre Bäckar.
VÄGG - Väggarna är slätpustade och målade i svagt blått. De avslutas upptill med en taklist med profileringar och tandsnitt, målad i blått och vitt
INNERDÖRRAR - Dörr till vapenhus är en gråmålad trädörr från 1800-talet med oval nyckelskylt, kraftig nyckel och dragbygel av smide. Dörrfyllningen utgörs av horisontella, enkelt profilerade, gråmålade brädor. Som tröskel tjänstgör en ålderdomlig, nött kalksten.
Långhuset avskiljs från vapenhuset genom två dörrar med vindfång emellan. Den inre pardörren är av svängdörrstyp, ådringsmålad som bänkarna och med sex små fönsterrutor i varje dörrblad. Den yttre pardörren har fem spegelfyllningar i varje dörrblad och är ådrad i mörkare brunt.
FÖNSTER - Korfönstren har samma utformning som långhusfönstren. Var och en av de tio spröjsarna uppdelas i sin tur av metallister i fyra mindre rutor med svagt olikfärgat s.k. antikglas. Fönstren sitter i utåt avsmalnande, djupa fönstersmygar, målade och putsade som långhusets väggar. Fönsterbänkarna är målade i samma färg.
FAST INREDNING
ALTARE - Det fasta huvudaltaret är placerat intill korväggen. Altaret från 1968 är tillverkat av fyra slipade och polerade kalkstenskivor, förutom hörnen av ljusare, grövre sten med dekor av horisontella ristningar. På altaret står ett krucifix av silver från 1968.
DOPALTARE - Förutom huvudaltare finns på sydsidan en segmentformad nisch, som rymmer ett mindre, längsgående sidoaltare rån 1975, bestående av en kraftig kalkstensskiva.
BÄNKINREDNING - Kyrkan har två öppna bänkkvarter med vardera elva bänkar, skiljda genom mittgången. Bänkarna står placerade direkt på golvet, invid ytterväggarna. Bänkarna målades 1968 i ekimitation. Gavlarna har enkla profileringar upp - och nedtill.
PREDIKSTOL - Den nyklassicistiska, polygona predikstolen från 1800-talet är målad i två olika grå nyanser samt guld. Predikstolen har dekor av profilerade lister upp- och nedtill samt nedsänkta speglar med listverk. En trappa från öster leder upp i predikstolen. Trappan har barriär med målning och speglar som predikstolens. Före 1917-1922 års renoveringar hade kyrkan en altarpredikstol.
ORGEL - Orgeln från 1936 är tillverkad av Herman Nordfors och co, Lidköping. Den är pneumatisk och har sju stämmor. Den enkla, gråmålade fasaden pryds av pilastrar vid sidorna och häremellan två bladrankor i guld.
LÄKTARE - Uppgång till läktaren sker via en trappa från långhusets nordsida. Läktaren vilar på fyra enkla gråmålade, fyrsidiga pelare. Det gråmålade läktarbröstet utgörs av nio, nedsänkta speglar innanför profilerade, smala lister.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan i barock avbildar Simeon i templet, hållande ett naket Jesusbarn. Till höger om huvudpersonerna är en knäböjande Maria, en stående Josef samt åskådare. Överst syns ett ljussken och keruber. Bilden är mörk med några röda inslag. Tavlan är en kopia, gjord av av Anna Schwab 1901 och inköpt 1919. Originalet, målat av holländske Martin Pepjins, (1575-1642) finns på Nationalmuseum.
ALTARUPPSATS - Den nyklassicistiska altaruppsatsen i grå nyanser består av en jonisk pilaster med kannelyrer vid båda sidor samt ett tresidigt överstycke med det allseende gudsögat utsågat och uppmonterat. Ögat inramas av tandsnittsfriser . Nederst är en tavla med inskription i silver. Uppsatsen är gjord ca 1920 av Linus Werner.
ALTARRING - Den gråmålade femkantiga altarringen från 1968 är konstruerad och dekorerad som predikstolen. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med ljusblått ylletyg.
DOPFUNT - Dopfunten av trä är tillverkad 1921 av snickaren Verner Håkansson. Den lilla cuppan är svarvad och dekorerad med svarvade knoppar. Foten är fyrsidig och uppåt avsmalnande samt prydd av lister, ristade kors och blad mm.
Delar av en medeltida dopfunt bröts sönder i samband med branden 1833. Den användes vid tillfället för branden som underrede till dåvarande predikstol. Delar av cuppan är nu placerad på kyrkogårdens stenmur.
NUMMERTAVLOR - De fristående nummertavlorna är gjorda i samma stil som altaruppsatsen med pilastrar vid sidorna och triangulärt krön. Tavlorna är grå med pilastrarnas kannelyrer i guldfärg.
TAVLA - Ovanför dopbordet, på korets sydsida, hänger en oljemålning, gjord 1975 av Karl-Olof Steen. Målningen föreställer Jesus i traditionell skepnad framför ett antal 1970-talsmänniskor.
LJUSKRONOR - Ovanför dopfunten hänger en ljuskrona i empir från 1800-talets början. Kronan består av en ring med sex ljusarmar från en stam. Kronan har nedhängande kedjor av kristallprismor och -droppar. Kyrkan har ytterligare två ljuskronor. I långhuset finns även en lampett av mässing på nordsidan och en på sydsidan.
VAPENHUS - Vapenhuset i väster byggdes 1918. Tidigare fanns ett vapenhus på långhusets sydsida.
GOLV - I korgolvet ligger rektangulära, slipade kalkstensskivor
VÄGG - Vertikalt uppspikad pärlspånt, målad i ljust blått, utgör väggbeklädnad. Taklisten är enkel, smal och vitmålad, medan golvlisten har en brun ådringsmålning. På västra väggen, på vardera sidan om porten är uppsatt två välbevarade liljestenar.
PORT - Västporten utgörs av en omålad dubbeldörr av trä med fem rektangulära, omväxlande stående och liggande, spegelfyllningar.
TAK - Taket är gjort av pärlspånt, målad i en något mörkare blå färg än väggarna.
SAKRISTIA - Sakristian, vilken är vidbyggd på långhusets nordsida, har femsidig plan. Här finns idag skåp, bord mm
GOLV - Golvet täcks av en gul heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i ljust blått. Golvlisten är profilerad och målad i grått liksom den smala, raka taklisten.
FÖNSTER - Sakristans fönster är placerat i en utåt avsmalnande, djup fönstersmyg, målad och putsad som väggarna. Fönsterbänken är av omålat trä. De gråmålade innerbågarna har sex lufter.
TAKET - Taket utgörs av gråmålade, raka brädor.
TORN
TORNVÅNINGAR - Våning 1 utgörs av långhusets västparti. Våning 2 nås via en stege och en taklucka på läktaren.Våningen har bärande träbjälkar samt golv och väggar av trä. Härifrån leder en stege till nästa våning. Våning 3 består av bärande träbjälkar samt golv och väggar av trä helt av trä. Den stora klockan omgöts 1835 av två äldre klockor, som skadats vid branden två år tidigare. En mindre klocka är gjuten 1864 av C.A. Norling från Jönköping. Båda har inskriptioner. Våning 4 utgör lanterninvåning.

TIMMERSDALA - Timmersdala kyrka har medeltida ursprung, men nuvarande kyrkobyggnad uppfördes efter branden 1835 och fick ett gaveltorn 1879. Den består av långhus med polygonalt avslutat östkor i samma bredd, vidbyggd lägre sakristia i norr, smalare och lägre vidbyggt vapenhus av trä i väster samt lanterninförsett gaveltorn i väster.
FASAD - Fasaden i långhus, kor och sakristia är avfärgad vit och spritputsad, medan fönster - och dörromfattningar samt sockeln är slätputsad och vit. Vapenhuset har oputsad sockel. Gaveltornet och vapenhuset i väster är timrade och försedda med stående, vitmålad panel.
I korets sydfasad en igenmurad port. Över porten sitter en sten med en uthuggen ängel från den gamla kyrkan, troligen 1600-tal. På stenen har ristats inskriptionen "1879", till minne av renoveringen detta år. (då porten murades igen). Längst västerut på långhusets sydsida finns en annan igenmurad port, där ett tidigare vapenhus stått. Vid vardera sidan av västporten är två gravhällar, resta 1922. En av hällarna är daterad 1701.
PORT - Västporten, placerad i vapenhuset, har dubbla dörrblad, klädda med fiskbensmönstrad, mörkbrun fyllning. Man kommer upp till porten via trappa med tre steg av natursten. En modern dörr i sakristians västra fasad är gjord av stående gråmålade brädor med ett kvadratiskt fönster. Portarna har slätputsade omfattningar.
FÖNSTER - Kyrkan har tre fönster på sydsidan och tre på nordsidan, parvis placerade. De brunmålade fönstren är något indragna genom sin placering i grunda, rundbågade nischer. Fönstren har ytter - och innerbågar med smårutor. Solbänkarna av kalksten är helt klädda med brunmålad plåt. Vapenhuset har ett fönster på nordsidan och ett på sydsidan. I sakristian finns på västfasaden ett modernt, ospröjsat mindre fönster med gråmålade bågar. Tornet har en glugg med ljudlucka på varje sida. På tornets tredje våning finns mot väster även ett runt fönster, genom dekorativa spröjsar indelat i 6 lufter.
TAK - Långhusets sadeltak är valmat och täckt med skiffer. Också sakristian har skiffertäckt sadeltak. Hängrännor och stuprännor är av kopparplåt. Det lanterninprydda torntaket har en flack huv och är täckt med kopparplåt i storformat. Den slutna lanterninen är fyrsidig med avfasade hörn och har på vardera sida en liten fronton. På varje fronton är en liten spira. Även lanterninens kägeltak är belagt med kopparplåt. Lanterninen kröns av ett kors av koppar.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Timmersdala kyrka uppfördes sannolikt under 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Enligt avbildning i Monumenta från 1671 består kyrkan vid denna tid av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakt kor, vapenhus i söder samt spånklädd klockstapel.
1762 breddades och förlängdes kyrkan genom ett tresidigt avslutat kor. 1765 byggdes sakristia i norr. 1768 lades in stengolv i koret och fönstren förstorades. Samtidigt försvann kvinnoaltaret. 1774 fick kyrkan dekormålningar av Johan Wahlin, Skara.
1833 slog åskan ned i kyrkan, som till största delen brann upp tillsammans med inventarierna. Kyrkan byggdes upp på den gamla grunden och stod i stort sett färdig 1835. En stor reparation skedde 1879. Kyrkan fick då sitt torn med lanternin. Vid en uppmätning inför 1917 års renovering var predikstolen placerad vid altaret med trappa från norr.
1917-1922 års omfattande renovering utfördes under ledning av arkitekt Anders Roland. Som byggmästare anlitades Albin Carlsson. Arbetena innefattade nya bänkar, nyinköpt altaruppsats, och målning. Fönstren försågs med blyspröjsar. Korbänkar och altarpredikstol avlägsnades. Väggarna målades ljusblå med draperingar under fönstren. Nytt vapenhus uppfördes i väster. En nyklassicistisk predikstol övertogs från Lerdala. Nya ommålningar skedde 1933 och 1952 genom Olof Werner. 1940-49, under ledning av arkitekt Axel Forssén, skedde en renovering, som innefattade installation av centralvärme.
Såväl exteriör som interiör förnyades 1968 under arkitekt Adolf Niklassons ledning. Konservator Olle Hellström ansvarade för färgsättning. Kyrkan fick sin nuvarande inredning och färgsättning, bl.a. nytt stenaltare med krucifix, altarring och knäfall. Exteriört lades på nytt skiffertak och på torntaket kopparplåt. Orgeln disponerades om.