VÄRINGS KYRKA

VÄRINGS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1813 och exteriören har en i huvudsak nyklassicistisk prägel. Den består av långhus och kor i samma bredd, ett smalare, lanterninförsett torn i väster samt sakristia i söder. Det rundade koret har öster en liten, rakt avslutad absid. Lanterninen är fyrsidig med en liten fronton på varje sida.
TAK - Långhusets och korets tak består av ett valmat sadeltak. Långhustaket är täckt med enkupigt lertegel och koret med kopparplåt. Tornets huv liksom lanterninens torntak är täckta med kopparplåt. Sakristians sadeltak är täckt med enkupigt lertegel. Lanternintaket kröns av ett förgyllt kors och kula. På lanterninens fyra frontonspetsar står små fialer.
FASAD - Fasaden är spritputsad med slätputsade omfattningar och avfärgad vit. Den höga sockeln är av grå betong med synlig ballast. Lanterninens fasader är täckta av kopparplåt. Kyrkan har stuprör och hängrännor av kopparplåt. På tornets västfasad är årtalet 1811 ristat och målat med svart. Över nordporten är en stentavla med graverad och förgylld text: "Bygd under Karl XIII regering 1811". På norra sidan av långhusets gavel finns en äldre gravhäll.
FÖNSTER - Sydfasaden har fyra och nordfasaden fem större, nya fönster. De rundbågiga, brunmålade fönstren är symmetriskt placerade. Fönstren är indelade i 28 rektangulära lufter. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer och försedda med solbänkar, troligen av grovt slipad kalksten. Tornets andra våning har i liv med västra fasaden ett rektangulärt fönster med fyra lufter. På tornets västra respektive norra sidor finns en nisch med ett rektangulärt, mycket smalt fönster.
Lanterninen har på varje sida en rundbågig öppning som når ned till lanterningolvet. Framför respektive öppning är ett genombruten, stjärnmönstrad barriär. Tornet har även en rundbågig lucka i varje väderstreck. Gluggarna har svartmålade luckor av horisontella brädor. Sakristian har i söder ett fönster med 20 lufter. I övrigt har fönstret likadan utformning och placering som långhusfönstren. Östfasaden av sakristian har ett, helt modern, brunmålat fönster.
PORT - Västra ingången består av en brunmålad, upptill segmentbågad, pardörr med fyllning av breda, horisontella spåntade brädor. Varje dörrblad har en dragring av järn. Dörren sitter i en segmentbågad nisch. Tröskeln är av granit liksom trappstenen. Trappstenen nås via ett trappsteg av granit. På båda sidor av porten är en handledare. Ytterligare en port finns mitt på långhusets nordsida. Den brunmålade pardörren av horisontellt sittande, spåntade brädor, sitter i en nisch. Dörren saknar såväl dragring och handtag som nyckelskylt. Sakristians dörr på västsidan är ny av vertikala, brunmålade brädor och ett litet helt fönsterglas. Trappsteget är av cement. Sakristian har i öster en källaringång av en nästan horisontell, plåtdörr.

VÄRINGS KYRKA - Kyrkans interiör präglas av tillägg under 1900-talet. Kyrkan består av långhus, i öster ett rundat kor, fullbrett kor med smal och grund, rakt avslutad absid, sakristia i söder samt vapenhus i tornunderbyggnaden i väster.
LÅNGHUS - Långhuset uppdelas genom en mittgång och en tvärgång. I öster är en läktare och läktarunderbyggnad. Predikstolen är placerad på nordsidan, närmast koret. På nordväggen, vid södra porten, hänger sex skulptuerer från 1600-1700-tal.
GOLV - Långhusets golv består av rektangulära, slipade och polerade mörka kalkstensplattor. Under bänkinredningen utgörs golvet av längsgående, smala och lackade granplankor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. De avslutas upptill av en profilerad list, marmorerad i ljusblått samt överst en vegetativ löpande hundbård i vitt på ljusblå botten. Bården är målad på putsen, på den breda avfasningen mellan tak och väggar.
PORT - Placerad mitt i långhusfasaden är en dörr mot norr. Dörren leder ut via ett vindfång. Dörren, en pardörr, sitter i en träportal som går ut ca 30 cm från väggen. Den avslutas upptill av ett triangulärt tympanonfält. Detta är rikt profilerat och liksom dörren ådrat i gulbrunt och grått. Dörrbladen har tre spegelfyllningar med gråblå ramar. Vindfångets ytterdörr är ny, slät och gråmålad.
INNERDÖRRAR - Mellan långhus och vapenhus är ett vindfång från 1957. På båda sidor av vindfånget hänger en modern, gullaserad pardörr. Varje dörrblad har sex glasfönster med antikglas samt härunder en spegelfyllning.
FÖNSTER - Långhusets fem fönster sitter symmetriskt placerade, två i norr och tre i söder. Fönstren är rundbågiga. De gråmålade innerbågarna är indelade i 28 lufter. Fönstren är placerade i rundbågiga, svagt konande fönstersmygar. Fönsterbrädorna utgörs av slipade och polerade kalkstensskivor. Under fönstren finns radiatorer innanför järngaller.
TAK - Innertaket utgörs av ett tunnvalv. Taket är slätputsat och målad i ljust blått.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden rymmer en garderob på sydsidan, och på nordsidan förvaringsutrymme. Underbyggnaden är från 1973.
KOR - Det fullbreda koret är rundat. I öster är en mycket grund, rakt avslutad, välvd absid. Altare och altaruppsats är placerad i absiden. Här har tidigare suttit ett fönster. Framför altarringen ligger en symmetriskt mönstrad modern matta av ylle i främst grå, blå och röda nyanser. Vid korets södra sida är dopfunten samt en Kristusskulptur.
GOLV - Korgolvet är förhöjt framför främsta bänkskärmen. Golvet är av rektangulära, slipade kalkstensplattor.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade som i långhuset
INNERDÖRR - På sydsidan, framför främsta bänkskärmen finns dörren till sakristian. Den moderna, grålaserade dörren har tre kvadratiska spegelfyllningar.
FÖNSTER - Koret har två fönster mitt emot varandra. Fönster och fönstersmygar har samma utformning som i långhuset, förutom att korfönstrets glas utgörs av s.k. antikglas.
TAK - Taket är detsamma som i långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret består av en kraftig kalkstensskiva på betongunderrede. Altaret är troligen från 1957.
BÄNKINREDNING - Bänkarna är indelade i ett kvarter på sydsidan och två på nordsidan. Bänkkvarteren åtskiljs av mittgången samt i norr av en tvärgång. Inredningen är öppen samt placerad intill ytterväggarna. Sydsidan har 16 bänkar, varav den bakre har kortats av mot mittgången. Nordsidans främre bänkkvarter innehåller åtta bänkar och det bakre fem stycken. Bänkarnas sitsar och ryggbrickor är laserade i gulbrunt .De rektangulära gavlarna har en spegelfyllning med blåmålad ram. Bänkarna ombyggdes sannolikt till nuvarande utseende 1957.
PREDIKSTOL - Predikstolens polygona korg har profilerade sarger upp - och nedtill samt en försänkt spegel på varje sida. Den är marmorerad i grått, förutom speglarna som är marmorerade i gulbrunt med blå ramar. Predikstolens nedre del är omvänt pyramidformad med en förgylld bladfris överst. Foten utgörs av fyra, profilerade, fyrsidiga pelare med närmast joniska kapitäl och en gemensam bredare, uppåt konande bas. Predikstolstrappan från öster har barriär med speglar, ådrade i gulbrunt med bruna ramar. Trappan är placerad i norr om norra korbänkens ryggbricka. Predikstolen är från år 1900.
ORGEL - Orgelverket från 1958 har 19 stämmor och är byggd av Magnussons Orgelbyggeri i Göteborg. Spelbordet är vänt mot öster. Den gråmålade, nyklassicistiska fasaden, troligen från år1900, har en uppskjutande fronton. Förgyllda arkader, prydda av bl.a. en pärlstavsfris, inramar grupperingarna av pipor. Fasaden, troligen från 1900, kröns av en skulpterad bägare vid varje sida och mellan dessa förgyllda, genombrutna voluter och akantusrankor.
LÄKTARE - Läktaren har ett utskjutande, ovalt mittparti/balkong, som vilar på sex, grönmarmorerade, runda pelare. Bakre läktarpartiet vilar på var sin pilaster i samma färg. Läktarbröstet, möjligen det ursprungliga, utgörs av en öppen balustrad med profilsvarvade balusterdockor samt profilerad sarg upp - och nedtill. Balustraden är marmorerad i gulbruna toner. Från läktarens södra sida leder en gråmålad dörr till en balkong över vapenhuset. Balkongen har likadan bröstning som läktaren.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Den skulpterade altartavlan från 1980 är tillverkad av Harry W Svensson och utformad som en triptyk. Triptyken skildrar Jesu bergspredikan i gula, blå och gröna färger.
En tidigare altaruppsats från 1923, en gipsfigur föreställande Kristus (efter förebild av Thorvaldsen) är placerad på en hög, vitmålad träsockel bakom det södra korfönstret.
ALTARRING - Altarringen från 1957 består av profilsvarvade balusterdockor, ådrade i gulbrunt. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med rödbrunt ylletyg.
DOPFUNT - Dopfunten av sandsten är från 1100-talet och låg tidigare på kyrkogården. Cuppan, vilken har uttömningshål, är tärningskapitälformad och avslutas nedtill av en kraftig, skulpterad repstav. Cuppans sidor har nedåt rundade bildfält, vilka avbildar ett ringkors, ett grekiskt kors, ett fyrfotadjur respektive ett skepp i relief. Dopfunten har en senare konande fot, tillfogad 1957.
NUMMERTAVLA - Kyrkan har en , vitmålad nummertavla med guldfärgad ram. Tavlan är rektangulär med avfasade hörn. Tavlan är troligen från 1957.
SKULPTURER - Vid sidorna om långhusets norra ingång hänger sex skulpturer från den tidigare kyrkan, troligen 1600-tal. Överst hänger fyra keruber, vita med rödmålade vingar samt guldfärgat hår och höftkläden. På vardera sidan om dörren hänger träskulpturer föreställande Moses och Aron. Figurerna är vitklädda och ca 50 cm höga
ÖVRIGT - Kyrkan äger bl.a. också tre mässingsljuskronor samt tio moderna lampetter med plats för tre ljus.
VAPENHUS - Vapenhuset består av tornunderdelen. I vapenhuset finns bl.a. en svartmålad kista med tre lås utmed östväggen.
GOLV - Vapenhusets golv består av slipade, rektangulära kalkstensplattor..
VÄGG - Väggarna är murade, putsade och vitmålade.
PORT - Västportens pardörr är på insidan slät och gråmålad med långa beslag.
I det vindfång som leder från långhus till vapenhus är till höger en dörr till ett förrådsutrymme och till vänster till läktartrappan. De moderna dörrarna, som är gullaserade, har vardera två spegelfyllningar.
FÖNSTER - Vapenhusets två fönster, fönstersmygar och fönsterbrädor är likadana som långhusets.
TAK - Vapenhuset har ett plant tak med smala, tvärgående, omålade brädor.
SAKRISTIA - Sakristian är placerad på sydsidan. Utmed västra väggen finns omålade förvaringsskåp. I sakristian finns bl.a. ett litet altare av betong. I öster leder en dörr ut till en farstu med kalkstensgolv och vita putsade väggar och tak. Här finns även dörr till toalett i söder samt ytterdörr i öster.
GOLV - Golvet är belagt med en gråmelerad plastmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. Väggarna begränsas upptill av en rosamålad och nedtill av en grålaserad trälist.
INNERDÖRRAR - Dörr till farstu och härifrån till toaletten har samma utförande som dörren mellan långhus och sakristia.
PORT - Dörren från sakristians farstu är slät och gullaserad med ett helt, kvadratiskt fönster.
FÖNSTER - Fönstret i en grund fönstersmyg mot söder har samma utformning som långhusets fönster, fast det är indelat i 20 lufter.
TORN
TORNVÅNINGAR - Våning 1 utgörs av tornets underbyggnad/vapenhus. En trappstege som dras ned via en lucka i läktarbalkongen leder till våning 2.
Väggarna är putsade och vitmålade på våning 2. Golv och tak utgörs av träplankor. I våningen förvaras ett äldre järnkors. En trappa leder till nästa våning.
På våning 3 är golv, väggar och tak är som föregående. Här förvaras de två klockorna. Två äldre klockor, 1300-tal respektive 1759 är sålda till Seglora kyrka på Skansen. En stege leder till nästa våning. Våning 4 utgör lanterninvåning

Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Värings medeltida kyrka låg på samma plats som nuvarande. Från denna har en dopfuntscuppa bevarats. Från den föregående kyrkan finns även sex skulpturer från1600-1700-talet, troligen tillhörande en äldre altaruppsats. Nuvarande kyrka uppfördes 1811-1813 i sengustaviansk stil och invigdes 28/11 1813. Redan 1841 skedde en tillbyggnad så att kyrkan blev "stor och rymlig". 1859 byggdes tornöverbyggnaden om och fick nuvarande utseende. En orgel, byggd av EA Setterquist o Son, Örebro, anskaffades 1874. År 1900 uppfördes nuvarande sakristia i söder. Kyrkan fick ny altaruppsats, altarring och kyrkbänkar. Ett korskrank avlägsnades, och ett nytt, runt fönster upptogs i korets östvägg. Det gamla innertaket ersattes av ett tredingstak av trä. I koret lades ett undergolv av cement. Kyrkans innerväggar hade kvadestenskmiterande dekor.
1923 renoverades kyrkan. Renoveringen innefattade utvändig ommålning och omputsning. Tornhuven lagades, fönster i lanterninen lagades och målades liksom sakristians yttertak. Efter mycket diskussioner installerades värmeledning med lågtrycksenergi. Pannrummet förlades under sakristian. Två äldre kyrkklockor såldes till Seglora kyrka på Skansen, då Riksantikvariatet inte ville tillåta församlingen att omgjuta dem. Nya klockor insattes. En gipsskulptur av Kristus efter Thorvaldsens förebild uppsattes i koret. Troligen igensattes redan nu det runda korfönstret. 1939 konstaterades taket vara i ett så bedrövligt skick att vatten rann igenom. Fukt och mögel konstaterades på korets norra vägg. 1942 lades nytt taktegel.
Kyrkan restaurerades 1957 under ledning av arkitekt Bengt Romare. Renoveringen innefattade bland annat oljepanna med radiatorer, elinstallation och toalett. Sakristian tillbyggdes. Innertaket återställdes till sitt utseende före 1900. I långhusgolvet lades kalkstensplattor och ett vindfång uppsattes mellan långhus och vapenhus. Samtidigt flyttades den gamla dopfunten in i långhuset och försågs med ny fot. Cuppan hade tidigare varit inmurad i tornet. Kyrkorummet fick nuvarande bänkar, altare, altarring och nummertavlor. Nytt orgelverk inköptes 1958.
1959 renoverades tornkrönet. 1968 utvidgades kyrkogården i söder, där man samtidigt uppförde en redskapsbod. Nu invigdes också bårhuset, ritat av arkitektfirman LBF, Mariestad, i kyrkogårdens nordvästra del. 1973 byggdes läktarunderredet med bl.a. garderob. 1981 inköptes nuvarande altartavla av Harry W Svensson.
1983 upptäcktes sprickbildningar i putsen i koret, fukt vid golvet och mindre sprickor utvändigt. Lagning och målning av puts utfördes av Allan Johansson AB, som även fernissade bänkunderredet, tvättade interiören med bröd och målade bl.a. dörrar och fönster. Ytdränering genomfördes. Träskulpturerna konserverades.
1997 upptäcktes att torntakens plåtar var otäta. Vatten hade kommit in och trästommarna ruttnade. Ny kopparplåt lades på, bärande konstruktioner byttes ut. Nytt kors och kula sattes upp 1999.