GÖTLUNDA KYRKA

GÖTLUNDA KYRKA - Kyrkan består av långhus, tresidigt avslutat kor i öster, vidbyggd sakristia i norr samt vapenhus inrymt i den murade tornunderbyggnaden. Interiören domineras av sitt målade tak i Läcköskolans anda samt av sina folkligt målade bänkdörrar, predikstol och altaruppsats.
LÅNGHUS - Östra delen av långhuset är beläget i tornunderbyggnaden. Långhuset är uppdelat genom en mittgång. I väster är en läktare.
GOLV - Golvet utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalkstensplattor. Under bänkarna är golvet förhöjt och utgörs av lackade, längsgående granplankor.
VÄGG - Väggarna putsade och vitmålade. De avslutas vid taket av en målad meanderbård i gult och rött och en gråmålad pärlstavsfrispå vit botten. Runt de fyra stora fönstren finns dekorativa ljusblå draperimålningar med gula "band". Väggen är något utsvängd mot koret.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Pardörren mot vapenhuset i väster är av svängdörrsmodell. Dörrbladen är indelade i vardera tre speglar, marmorerade i engelskt rött och grått innanför grå ramar.
FÖNSTER - Långhuset har tre större, segmentbågade, gråmålade fönster på varje långsida. De västligaste fönstren avdelas av ett putsat, horisontellt mittstycke. De består av vardera sex lufter, i sin tur indelade i mindre smårutor genom träspröjsar. Fönstren är placerade i segmentbågade, utåt konande fönstersmygar, putsade och målade som väggarna. På sydsidan finns, mellan de två västliga stora fönstren. ett mindre, gråmålat rundbågigt fönster. Det består av tolv smårutor och är placerat i en rundbågad nisch, som når till golvet - möjligen en äldre ingång. Under fönstren finns element.
TAK - Taket är ett plant trätak, dekorerat 1732 med målningar av Olof Colliander. Tre rektangulära fält inramas av rikt utsirade akantusbårder. I det östligaste fältet skildras himladrottningens kamp med vilddjuret ur Johannes uppenbarelser. Längst upp är Gud Fader och härunder änglar, två drakar samt drottningen på en månskära. Färgerna i bårderna är huvudsakligen grå och blå, medan fältet domineras av rött. Det mellersta fältet skildrar Adam och Eva i paradiset. Här domineras akantusbårderna av rött och bildfältet av blått. Det västligaste, mindre fältet har i mitten en tom medaljong och omges av flera akantusbårder främst i grå toner.
KOR - Koret har tresidig avslutning i öster. På korets södra sida är dopfunten placerad och på den norra sidan predikstolen. På sydväggen sitter en gravhäll och en nummertavla. På korets nordvägg sitter en primklocka av malm från sen medeltid. På golvet ligger en långsmal matta i starka, färger.
GOLV - Korgolvet, vilket ligger på en högre nivå än långhusgolvet, består av rektangulära kalkstensplattor. Ett trappsteg leder från långhus till kor. Golvet innanför altarringen är ytterligare förhöjt. Golvet består här av omålade, tvärgående brädor.
VÄGG - Väggen har samma beläggning som långhusväggen. Runt fönstren samt runt altaruppsatsen finns likadana draperimålningar som i långhuset. På korets sydvägg är en porträttgravsten över Håkan Larson Biug, död 1672, samt dennes hustru. På nordsidan är en gravsten, som skildrar två personer på vardera sida om en kista, där Kristus står på locket.
PORT - Porten på sydsidan är placerad i en djup, rundbågad perspektivisk nisch. Den moderna dörren har plan, gråmålad fyllning och vridet draghandtag av järn.
DÖRR Den rundbågade sakristidörren i norr är gråmålad och slät. En vegetativt utformad nyckelskylt är, liksom gångjärnen, troligen från1700-talet.Dörren är placerad i en djup nisch.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i sydöst och ett i nordöst. Fönstren, med samma form och placering som långhusfönstren, består av sex lufter, indelade i smårutor genom blyspröjsar. Varje luft har dekormålning i vitt på grå botten. Överst är två kors, i mitten två uppslagna böcker samt nederst dubbla timglas och korslagda facklor.
TAK - Taket utgör en fortsättning på långhusets. I ett bildfält skildras Kristus och människorna vid yttersta domen. Akantusbårder i grått och rött innehåller fyra medaljonger. I den västliga är en ängel och i den östligaste en duva.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret består av en träskiva med murat, putsat och vitmålat underrede. På norra kortsidan är en nisch.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen i långhuset, troligen från 1700-talets slut, består av två kvarter. Bänkarna står invid ytterväggarna och uppdelas genom en bred mittgång. På varje sida finns sexton breda bänkar. I öster finns på varje sida två bänkar, som är avkortade mot mittgången och vända mot varandra. Bänkarna stoppades 1970. Bänkinredningen är sluten och har förhöjt, lackat trägolv. Väggskärmar, dörrarnas insida, bokbrädena samt ryggarnas framsida är ådrade i gulbrunt med gråmarmorerade sarger upptill. Ryggarnas baksidor är gråmålade. Utsidor av skärmar och dörrar är målade ljust blått och försedda med speglar. De korta bänkarna har i dörrarna släkten Bielkenstiernas och Bondes vapen. Övriga speglar är dekorerade med brunmönstrade urnor med tulpaner, pingstliljor mm i rött, vitt mm på blå botten. På korets östsida finns en sluten korbänk på vardra sida om altaret. Bänkskärmarna är målade i gråvitt med likadana speglar som på altarringen.
PREDIKSTOL - Den polygona predikstolen, troligen 1700-tal, är gråmålad med delvis guldfärgade lister samt en rikt profilerad sarg upptill. Den nedre sargen pryds av en guldfärgad festong. Varje sida har en spegel med en stilierad blomstjälk i grönt, engelskt rött, blått mm på ljusblå botten. Målningen tycks vara retuscherad. Fot och ljudtak saknas. Trappan leder upp från söder. Det något profilerade räcket har gråmålad barriär med speglar, målade som predikstolens speglar.
ORGEL - Nuvarande orgel har nio stämmor och två manualer. Spelbordet är vänt mot öster. Orgeln har en enkel gråmålad fasad med tandsnittsfris samt en fronton. Den är byggd av Nordfors och co 1957.
LÄKTARE - Den ljust gråblå läktarbarriären består av ett helt skrank, dekorerat med försänkta speglar samt vit tandsnittsbård upptill. Speglarna är vitmålade med enkel, ljust blå marmoreringar. Mittspegeln är istället fylld med inskriptioner angående kyrkans renoveringar 1671, 1732, 1800 samt 1803: "Och denna målning är i detta års skedd 1803". Läktarens undersida dekorerades 1927 med målningar från som imiterar takmålningarna. Ovanför läktartrappan är i tornväggen en nisch mot söder. Torntrappan går upp från läktarens västra del. Läktarbröstet återuppsattes 1946, efter att ha ersatts av en annan bröstning på 1800-talet.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1685 består av två våningar. I den nedre våningen är en målning av en rödklädd Kristus med en kalk samt häröver en molntäcke med framtittande änglaansikten. Bilden omges på båda sidor av en ängel med fiskliknande nederdel samt av två svarta, korintiska kolonner med guldfärgade kannelyrer. Bilden inramas även av svarta texttavlor med guldfärgad text. Övre våningen innehåller bland annat texttavlor, skulpterade voluter, två vapensköldar samt en skulpterad ängel. På en texttavla under målningen står bland annat ANNO 1685.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen från 1923 består av en gråmålad barriär med två speglar på varje sida. Speglarna är marmorerade i engelskt rött och grått. Det djupa knäfallet är, liksom armstödet, stoppat och klätt med orange ylletyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten med uttömningshål har tärningskapitälformad cuppa och en nedåt svagt konande fot med dekorvulst. Cuppan är på en sida prydd av repstav, på en sida av bågfris och på en sida av lamm med segerkors i relief.
NUMMERTAVLA - Kyrkan har på sydväggen en enkel vit nummertavla med grå ram.
ÖVRIGT - Kyrkan äger ett fyrdubbelt timglas med mässingsram från 1944, tre elektrifierade mässingskronor samt en mässingskrona med kristallkläppar. Är finns även fjorton ljusplåtar av mässing, varav två från 1680, en kyrkstöt
VAPENHUS - Vapenhuset utgörs av östra partiet av tornets underbyggnad. Mot norrväggen är två förvaringsskåp med dörrar av vertikala, grå brädor. Mot söder är ett förvaringsskåp samt väster om detta läktartrappa.
GOLV - Golvet består av rektangulära kalkstenar
VÄGG - Väggen har vit slätputs mot väster. Övriga väggar är klädda med vertikala, vita brädor.
PORT - Porten i väster består av en hög pardörr med svarta, släta insidor. Över dörren är ett ljusinsläpp i form av ett gråmålat, halvrunt fönster i fyra lufter.
TAK - Taket utgörs av längsgående, grå brädor. Innertaket slutar något öster om västväggen. På den lilla väggyta som bildas mot väster finns en textband med minnesskrift över 1935 års renovering.
SAKRISTIA - Utmed sakristians västra vägg står nya, träfärgade skåp med rektangulära speglar och utmed östväggen ett träaltare samt ett brunådrat skrivbord med stol från 1800-talet.
GOLV - Golvet består av gråmålade, tvärgående brädor.
VÄGG - De vitmålade väggarna är slätputsade med brun taklist. I södra väggen hittades vid renovering 1987 två inmurade valvslutstenar, troligen till dubbelvälvda, romanska torngluggar.
DÖRR - I öster, mellan skrivbord och altare, är en gråmålad dörr med sex speglar. Dörren leder till ett vindfång, varifrån en likadan dörr leder ut.
FÖNSTER - Fönstret mot norr är gråmålat, kvadratiskt samt med träspröjsar indelat i nio lufter. Fönstret är placerat i en djup, putsad och vitmålad fönstersmyg.
TAK - Det plana trätaket har äldre geometrisk dekormålning med gul botten, blå och röda ramar samt fält med enkla, gulbruna marmoreringar.
TORN
TORNVÅNINGAR - Våning 1 utgörs av vapenhus. Via en halvtrappa från läktaren når man vidare. Golv och tak på våning 2 utgörs av grå träplankor. Det kvadratiska, gråmålade fönstret är placerad i norr. Våning 3 och 4 har trästomme. På våning 3 finns ljudgluggar med bruna luckor och två senmedeltida klockorna. Våning 4 är lanterninvåning.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Götlunda kyrkas ursprungliga delar byggdes under tidig medeltid, dvs 1100-1249. Kyrkan hade under medeltiden ett stentorn. Efter en brand 1670 utvidgades koret till samma bredd som långhuset och försågs med tresidig avslutning. Troligen återuppbyggdes inte tornet. Däremot tillkom sakristia. Medeltida murar återstår i kyrkans västra del, troligen även i tornets nederdel. Från medeltiden återstår dopfunt, liljestenar, ett romanskt överstycke till ljudgluggar och en järnbeslagen dörr, numera på Västergötlands museum.
Altaruppsatsen från 1600-talets slut omges av draperimålning, troligen från 1700-talet. 1732 utförde målaren Olof Collander, Mariestad, dekormålning i det plana innertaket. Enligt en inskription förstorades fönsteröppningarna 1800 och målades kyrkan 1803. Tornet fick troligen sin nuvarande överbyggnad av trä 1845 och ungefär vid samma tid vitkalkades interiören. Under 1800-talet predikade här Mårten Landahl, representant för den kyrkliga västgötaväckelsen.
1918 anhöll församlingen om att få riva den då tämligen förfallna kyrkan eller alternativt bygga nytt torn och byta inredning, innertak osv. Inget av förslagen tilläts. Istället genomfördes 1922-1923 en renovering under ledning av Anders Roland. Kyrkans trestämmiga orgel ersattes av en åttastämmig orgel från Nordfors och co, Lidköping. Sakristians väggar höjdes. Ny läktare uppsattes. Då golvet upptogs för att lagas och förhöjas hittades äldre gravar och murrester från det gamla koret. I västporten hittades en liljesten. Dekorationsmålare Lars Larsson restaurerade Collanders takmålningar och framtog samt restaurerade äldre färger på inventarier och runt fönster. Kyrkan fick ny altarring samt innanfönster. Bänkar ombyggdes och den äldre dopfunten flyttades in i koret. Ett äldre vapenhus av trä revs. En medeltida järnport överlämnades till Västergötlands museum, Skara. Yttermurar och tak lagades.
Taket under läktaren försågs med målad dekor 1927. 1930 fick kyrkans korfönster målad dekor av Elsa Örtenberg.
1946 återuppsattes det gamla läktarbröstet, borttaget på 1800-talet. 1949 konserverades takmålningarna av Olle Hellström. 1957 inköptes en ny orgel från Nordfors och co, Lidköping. Samtidigt installerades elektriskt ljus och uppvärmning. 1960 skedde målning av interiören. Äldre draperimålningar runt altaruppsatsen framtogs av Olle Hellström och altaret sänktes. Blomdekor på predikstolen upptäcktes och målades i.
1962 utvidgades kyrkogården åt norr efter förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén. En redskapsbod uppfördes. Yttre underhållsarbeten 1977 leddes av Björn Hansen-Valter Andersson Arkitektkontor, Skövde. Fasaden, som då spjälkade på grund av att latexfärg används vid en tidigare renovering, omputsades och målades. Även tornpanel, fönster och dörrar målades och solbänkar byttes.
1983 bekämpades strimmiga trägnagare och änger av Anticimex. Kyrkan renoverades 1985-1987. I sakristians mur hittades då överstycken till dubbelvälvda, romanska ljudgluggar. Textilskåp, ritade av Larserik Olsson, insattes i sakristian. De tre västligaste bänkarna samt två bänkrader i öster borttogs och korgolvet förlängdes något mot väster. Den spjälkande färgen på innerväggarna och träinredningen målades. Garderob inreddes i vapenhuset.
1999 byttes klockringningsanordningen. Den nya inköptes vid AB M och E Olssons klockgjuteri, Ystad.

, Götlunda 17:1, Götlunda kyrka
Götlunda sockenkyrka är ursprungligen uppförd under tidig medeltid, och delar av kyrkans västra del är bevarad sedan dess. Kyrkan har emellertid fått sitt nuvarande utseende efter flera ombyggnader, främst under 1600- och 1800-talen. En genomgripande ombyggnad av kyrkobyggnaden genomfördes efter en brand 1670, då bl.a. koret utvidgades till samma bredd som långhuset och sakristian tillkom. Tornet fick troligen sin nuvarande överbyggnad av trä år 1845. I början av 1920-talet genomfördes en genomgripande restaurering, varvid bl.a. ett äldre vapenhus av trä revs. I samband med restaureringen upptäcktes bl.a. en liljesten och den medeltida järnbeslagna kyrkporten överlämnades till Västergötlands museum i Skara. Under 1900-talet har fler restaurerings- och konserveringsåtgärder utförts. Kyrkobyggnaden har vitputsade fasader och långhusets branta sadeltak täcks av enkupigt tegel, medan tornets takytor är koppartäckta. År 1962 utvidgades kyrkogården mot norr och en förrådsbyggnad uppfördes.