FRÖSVE KYRKA

FRÖSVE KYRKA - Frösve kyrka är en enskeppig salkyrka. Interiören präglas av kalkmålningar och inredning från 1600-talet. Kyrkan består av långhus, rundat kor i öster, sakristia norr om långhuset och i sidokapellet, söder om långhuset, ett dopkapell.
LÅNGHUS - Långhuset uppdelas genom mittgången. I östligaste långhuset är en dörr till sakristian i norr och en till dopkapellet i söder. I väster är en läktare med liten underbyggnad.
GOLV - Långhusets golv utgörs av stora, rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är slätpustade och vitmålade. De avslutas upptill med en pärlstavsbård i blågrått av omväxlande en liggande oval och tre mindre cirklar. De avslutas upptill med en profilerad taklist, marmorerad i mörka grå och brun toner. Golvlist saknas. På nordsidan finns strax väster om dörren till sakristian en nisch, där en träskulptur är placerad. Runt långhusets två östligaste fönster samt runt dess smala rektangulära fönster återfinns rester av kalkmålningar, troligen från 1600-talet. Dekormålningarna är gjorda i stora rundbågiga fält. Färgerna går i framför allt rött och grått. De främsta fälten skildrar ett fältslag med människor utrustade med svärd och knölpåkar. I rundbågen överst syns grenar med druvor och andra frukter. Målningarna avslutas nedtill av draperier och vid sidorna av murade tegelstenar. På sydsidan skymtar med även en öppnad likkista bl.a. Ovanstående målningar var överkalkade 1878-1924. Vid det smala, nyupptäckta medeltida fönstret på nordsidan framtogs 1983 målningar, inte bara runt fönstret utan även i fönstersmygen. I rundbågen överst syns aposteln Tomas, skäggprydd med en vinkelhake.
INNERDÖRRAR - Ingången till dopkapellet i söder utgörs av en öppet valv i den kraftiga muren. Dörren till vapenhuset består av en gråmålad pardörr med fiskbensmönstrat foder av pärlspånt. Den gråmålade dörren till sakristian är ny och har tre insparade speglar av vertikala brädor. En grovt hyvlad kalksten utgör tröskel.
FÖNSTER - Långhuset har i söder två och i norr ett spetsbågat fönster. De östligaste sitter mitt emot varandra. De har enkla, grå foder. Innerbågarna är indelade i sex lufter nedtill och överst tre triangulära lufter. Fönstren har gångjärn från mitten av 1900-talet. Fönstren är placerade i utåt avsmalnande, spetsbågade respektive djupa fönstersmygar, liksom fönsterbänkarna målade och putsade som långhusets väggar. Det smala, rektangulära fönstret på nordsidan är indelat med järnspröjsar i 32 rutor med så kallat antikglas. Det sitter i en rektangulär, utåt avsmalnande fönstersmyg. Fönstret upptäcktes i samband med 1992 års renovering. I fönstersmygen finns blom- och växtrankor, målade i Läcköskolans anda. På västra sida är skildrat den sista måltiden och på östra Jesus i Getsemane.
TAK - Långhusets - korets innertak består av ett spegelvalv. Valvet är gjort av längsgående, korta brädor av varierande bredd. Taket, som nu är målat i ljust blått, skall tidigare ha haft 1600-talsmålningar.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - En läktarunderbyggnad i form av förvaringsskåp finns på sydsidan.
KOR - Det rundade koret avslutas i öster med en grund, rundbågad rumshög nisch av samma bredd som altaruppsatsen. Altaruppsatsen är placerad i nischen. Framför uppsatsen står altare och altarring samt på vardera sida en nummertavla. Utmed nordväggen är predikstolen och vid sydväggen dopfunten under en gobeläng. I koret ligger en modern matta i röda och grå färger. Mattan är gjord 1955 och formgiven av K Ingelög-Åsling. Koret avgränsas från långhuset genom att golvet är förhöjt.
GOLV - Korgolvet består av smala, längsgående, lackade plankor av gran.
VÄGG - Korväggarna har samma utseende som långhusets väggar.
FÖNSTER - De två korfönstrens innerbågar är likadana som långhusets spetsbågiga fönster.
TAK - Innertaket är en fortsättning på långhusets tak.
FAST INREDNING
ALTARE - Det fasta altaret är placerat intill korväggen. Altaret är av gråmålat trä med grå skiva av tre kraftiga plankor.
BÄNKINREDNING - Kyrkan har två slutna bänkkvarter, med vardera tretton bänkar, skiljda genom mittgången.. Bänkarna står är placerade på ett golv av tvärgående, breda furuplankor. Varje bänkdörr har en spegelfyllning, ådringsmålad i brunrött. I övrigt är bänkarna gråmålade med ryggbrickor ådrade i gulbrunt. Bänkarna är troligen från 1876, men försågs med dörrar 1924.
PREDIKSTOL - Predikstolen från 1600-talet i provinsiell barock är tresidig med Kristus skulpterad i mittfältet och Johannes respektive Markus i sidofälten. Figurerna har förgylld klädnad och håller en vinkalk. Figurerna tillverkades 1958 efter en förebild i Ransbergs kyrka. De är placerade i arkader med förgylld reliefdekor i form av bladslingor med tandsnittsbårder över och under. Figurfälten avdelas genom joniska kolonner, marmorerade i blått. Kolonnerna kröns av änglahuvuden liksom två konsoler under dem.
Predikstolen vilar på hela skärmar med spegelfyllningar i brun och grön ådring på grå botten. Trappan från öster är försedd med profilerad hadnledare samt en skärm. Denna är dekorerad med speglar, ådrade i samma färger som predikstolens underrede. Det åttakantiga ljudtaket har profileringar, samt skulpterad dekor i form av bl.a. änglahuvuden och nedhängande festonger. Undersidan har målad molndekor samt skulpterad, nedhängande duva i guld. I övrigt går färgerna i rött, guld och grått.
ORGEL - Orgeln är tillverkat 1972 av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping. Spelbordet vetter mot öster. Den enkla orgelfasaden är byggd av omålat trä dekor. Orgeln har 14 stämmor, fördelade på två manualer.
LÄKTAREN - Läktaren, troligen från 1773, har ett rakt, gråmålat skrank. Sargen är upp - och nedtill profilerad, liksom nedre listen ådringsmålad i grått samt försedd med en gul meanderbård. Läktarbröstet är dekorerat med sex kvadratiska, nedsänkta speglar, vilka pryds av bladdekor i vitt. Under speglarna är bland annat skrivet i svart: "År 1773"...." Målad 1791"....
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen i provinsiell barock kröns av en skulpterad grupp med den korsfäste Kristus och två kvinnor. Kristus är förgylld och flankeras på båda sidor av de två Mariorna i grå kläder. Vid korsets fot är en förgylld skalle. Korset är svart och bakgrunden blå med en molnbarriär. Gruppen inramas vid sidorna av förgyllda akantusrankor på röd botten samt två skulpterade sjöjungfrur. Ovanför korset sitter en skulpterad och förgylld strålgloria. Under gruppen finns inskriptionen "1690" samt på en blågrön spegel med guldfärgad ram härunder "År 1690 målades för första gången denna Altare Tafla och 1807 denna ånyo målad på kyrkans bekostnad då &var pastor Herranom allena till ära". Härunder står på ett grått textband: "År 1690 målades denna tafla första gången 1807 andra och tredje 1876 då kyrkan genomgick en hel förändring så till det yttre som inre" Dessa texter inramas av fyra skulpterade personer i helfigur, två änglahuvuden och växtornament i rött, grått och guld.
ALTARRING - Altarringen består av ett tresidigt skrank. Den är gråmålad med åtta speglar, målade i engelskt rött innanför guldfärgad ram. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med blått ylletyg. Altarringen är placerad ca en meter framför korväggen.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten av sandsten har uttömningshål. Cuppan är tärningskapitälformad, avsmalnande mot foten. Även foten är fyrsidig samt uppåt konande
NUMMERTAVLOR - De fristående nummertavlorna, troligen 1800-tal, är svarta med profilerad ram i guld och grå. Runtom ramen finns enkla sågade, genombrutna växtrankor. Foten är fyrsidig och grå med utsågad baluster överst.
MADONNASKULPTUR - I en nisch längst fram på långhusets norra sida finns en träskulptur, föreställande madonna med Jesusbarnet. Skulpturen är gjord 1992 av Harry W Svensson.
GOBELÄNG - Över dopfunten hänger en yllegobeläng av Gerd Allert, Säter. Gobelängen i rosa och blå toner avbildar den helige ande i form av en vit duva.
ÖVRIGT - Kyrkan har även två mässingskronor samt en kristallkrona och fem ljusarmar av mässing.
VAPENHUS - Vapenhuset utgörs av tornets underbyggnad. På nordsidan har byggts skåp.
GOLV - Vapenhusets golv består av stora, rektangulära kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade.
PORT - Västportens pardörr har på insidan fyllning av grå, vertikala enkla brädor. Den är placerad i en spetsbågig nisch. På sydväggen är upphängd en ålderdomlig, troligen medeltida järnbeslagen dörr. Dörren består av breda, horisontella järnband, lagda omlott och fästa med nitar. Den har en stor, rektangulär nyckelbricka, men låset är ej komplett. Dörren togs bort ur dåvarande port 1878, såldes på auktion och hamnade som dörr i en potatiskällare. Den återköptes och monterades 1941.
TAK - Vapenhusets tak är ett tredingstak av längsgående brädor, målade i ljust blått.
SAKRISTIA - I den sakristian förvaras bl.a. gråmålade stolar 1700-talsmodell samt ett rektangulärt bord med brun skiva. Utmed västväggen finns vita förvaringsskåp från 1950-talet.
GOLV - Golvet utgörs tvärgående furubrädor av varierande bredd.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade.
FÖNSTER - Sakristians gråmålade nordfönster är kvadratiskt och indelat i fyra lufter. Mellan ytter - och innerbåge finns utsågad dekor föreställande en trädstam. Fönstret sitter i en kvadratiskt fönstersmyg, något konande utåt. Fönstersmyg- och bänk är målade som väggarna. Västfönstret är indelat i sex lufter genom spröjsar i kraftigt smidesjärn. Det sitter i en rundbågig och utåt starkt konande, vitmålad fönstersmyg. Fönsterbänken utgörs av en plan, mycket kraftig, lackad kalksten. Under bänken är en lucka av furu med hjärtformade, handsmidda gångjärn, troligen 1700-tal. Bakom luckan är ett mindre förvaringsutrymme invid muren.
TAK - Taket är putsat och tunnvälvt.
DOPKAPELL - Det kvadratiska dopkapellet på sydsidan av långhuset byggdes troligen 1773. Mitt på östväggen finns ett träaltare, marmorerat i grått. På altaret står en Kristusskulptur från 1899. Skulpturen är tillverkad efter Thorvaldsens förlaga och har tidigare funnits bakom huvudaltaret. Dopkapellet är i övrigt inrett med gråmålade bänkar runt väggarna. Bänkarnas ryggbrickor har rektangulära spegelfyllningar.
GOLV - Golvet består av stora, rektangulära kalkstenar. I golvet ligger även en gravhäll från tiden runt 1700.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade.
DÖRR - Porten mot väster utgörs invändigt av en gråmålad pardörr. Dörrbladen har vardera tre spegelfyllningar.
FÖNSTER - Fönstret på sydsidan är gråmålat och indelat genom spröjsar i fyra lufter. Det sitter i en fönstersmyg, konande utåt. Fönsterbänk -och smyg är målade som väggarna.
TAK - Dopkapellet är mycket lågt. Taket, ett tredingstak, är gjort av brädor målade ljust blått.
TORN
TORNVÅNINGAR - Första våning utgörs av vapenhuset. En stege leder via en taklucka från läktare till tornets andra våning. Golv, väggar och tak på våning 2 består helt av trä. Golv, väggar och tak på våning 3 består helt av trä. Tornet har fyra gluggar. Här hänger de två klockorna. Våning fyra utgör lanterninvåning.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Frösve kyrka byggdes under äldre medeltid. Troligen tillkom sakristian under medeltiden. På en avbildning i Peringskiölds Monumenta från 1671 har kyrkan långhus och ett smalare, rakslutet kor.
Långhusets tak och väggar fick på 1600-talet målad väggdekor i den s.k. Läcköskolans anda. Från samma tid härrör troligen också nuvarande altaruppsats och predikstol. På 1690-talet vidgades koret till nuvarande storlek och form. Sannolikt byggdes tornet och det södra kapellet 1773, då en ombyggnad skedde enligt läktarbröstets inskription. 1791 ommålades kyrkan, enligt samma inskription.
1876 - 1878 restaurerades kyrkan till nuvarande utseende vad beträffar exteriören. Nya bänkar, fönster, cementsockel, skiffertak och kamin kom till samtidigt. Thorvaldsens Kristus-skulptur fick ersätta den gamla altaruppsatsen.
Vid en renovering 1924 hittades målningarna på långhusväggar, vilka framtogs och konserverades av dekorationsmålare L Larsson. Vid denna renovering, som leddes av A Roland, inreddes ett dopkapell. Korbänkar borttogs, medan äldre färg på altaruppsats, altarring, predikstol och läktare framtogs och knäfallet stoppades samt kläddes. Gamla altaruppsatsen uppsattes på nytt. Bänkarna fick dörrar. Innertak och taklist målades. En orgel inköptes 1929 från Nordfors och co, Lidköping.
1954 inlämnade ingenjör S Lidén, Skara, förslag elektriskt system för uppvärmning och belysning. 1958 kompletterades predikstolen med tre nygjorda skulpturer föreställande Kristus och två apostlar. Konstnär var Lennart Åkesson, Frösve. 1960 utvidgades kyrkogården i sydväst. Kyrkomuren fick även omläggas.
1972 genomfördes byte av hängrännor och stuprör samt putsning och målning av exteriören. Ny orgel med 15 stämmor inköptes av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping. 1978 byggdes församlingshemmet, ritat av arkitekt Bernt Jores. 1984 konserverades kalkmålningar, altaruppsats och predikstol. Kyrkans sockel putsades med cement. 1988 insattes nytt elektriskt värmesystem med folier under bänkarna.
1991 renoverades kyrkan. Vid detta tillfälle påträffades en medeltida fönsteröppning med 1600-talsmålningar i långhusets nordmur. Ny karm och båge tillverkades. Puts lagades. Tidigare hade väggar varit målade med plastfärg, som nu spjälkade. Taket målades i blått och väggar målades nu om. En bröstning under dekoren på långhusets sydsida målades och bänkarna målades. Samtidigt hittades i långhusets nordöstra del en nisch som troligen utgjort uppgång till predikstol från sakristia. 1992 beställdes en madonnaskulptur av Harry W Svensson för denna nisch.
, Frösve 27:1, Frösve kyrka
Frösve kyrka byggdes som en romansk stenkyrka under äldre medeltid, och från medeltiden är troligen även sakristian. År 1773 utfördes en omfattande ombyggnad, då tornet och det södra kapellet/korsarmen tillkom. Åren 1876-78 restaurerades kyrkan till nuvarande utseende vad gäller exteriören och fick då nyklassicistiska drag. Under 1900-talet har flera renoveringsarbeten utförts, främst interiört. Frösve kyrka har spritputsade och vita fasader med släta dörr- och fönsteromfattningar och hörnlisener. Taket täcks av skiffer och trätornet kröns av en lanternin under koppartak. Långhusets fönster är spetsbågiga och brunmålade. Kyrkan ligger på en kyrkogård med högresta lövträd. Kyrkogården kringgärdas av en låg stenmur.