NAUMS KYRKA

NAUMS KYRKA - Salkyrkan i schweizerstil uppfördes i sin helhet år 1892 i en blandning av stolpverk och liggtimmer. Långhuset har ett smalare femsidigt kor i nordost (nedan anges väderstreck som om det låg rakt i öster) samt mittportar med vapenhus i norr och söder. I den norra vinkeln mellan kor och långhus är en liten låg sakristia. Väster om långhuset är ett bastant torn.
FASAD - Kyrkan vilar på en sockel av tuktad granit. Denna överkragas av en vattenlist med avtäckning i form av gråmålad plåt. Fasaden utgörs av stående och liggande träpanel inom kvadratiska och rektangulära fält och blir därmed en lek mellan horisontalitet och vertikalitet. Fälten inramas av lister med fasade hörn. Upp till fönsterhöjd är kvadratiska fält med stående panel. Sedan följer fält i fönstrens hela höjd med liggande panel. Fasaden avslutas av kvadratiska fält med stående panel mellan taksprångets snedsträvor. Denna uppdelning löper runt hela kyrkokroppen och vidareutvecklas i tornfasaden. Panelen är målad i en gräddvit kulör och listerna i grått. Tornets stolpkonstruktion stöttas av inklädda strävor. Ljudgluggarna sitter i par, ett i varje sida av tornet. De har vinkelbrutna krön som skjuter upp över takfoten och kröns av spetsgavlar på torntaket. De ursprungliga ljudluckorna är klädda med gråblå fjällpanel. Torntaket har en liten fyrsidig sluten lanternin med liggande panel och kontursågade pilastrar på hörnen.
FÖNSTER - Alla fönster har - om inget annat anges - ursprungliga bågar och järnspröjs. Lufterna är enkla, blåmålade och har vinkelbrutna krön. Långhusfönstren sitter i par. De har en spröjsning som bildar två mindre vinkelbrutna fönster och har elva rutor. De stora korfönstren med sina glasmålningar beskrivs under interiören. Den södra förhallen ändrades till sakristia år 1950 och fick då ett par öppningsbara fönster med sex rutor var. Den gamla sakristian har likaså ett fönsterpar, men dessa har endast fem rutor var i träspröjs. I tornets bottenvåning är i norr ett fönster av samma slag som långhusets, och i söder ett rektangulärt fönster från 1950 med fyra rutor i träspröjs. Tornets mellanvåning har i varje sida ett sexsidigt fönster med sju rutor. Lanterninen har en vinkelbruten liten öppning i varje sida. Dessa har luckor med samma panel som ljudluckorna. Huvudportarnas överljus utgörs av grupper med tre vinkelbrutna fönster av samma slag som i sakristian.
PORT - Väst- och nordporten utgörs av ursprungliga raka pardörrar med gråblå fiskbenspanel och palmettformade gångjärnsband. Handtag och lås är likaså ursprungliga. De har överljus och karaktäristiska skärmtak. Framför dem är kalkstenstrappor. I vapenhusens västväggar är enkla raka portar med diagonal panel med samma färgsättning och gångjärnsband som ovannämnda. Den södra porten är från 1950 och har en kalkstenstrappa. Den norra är från 1993 och tjänar som handikappingång. Upp till denna är en lång ramp av slipad kalksten med smidesräcken.
TAK - Alla takfall har ett för tiden karaktäristiskt långt utskjutande taksprång, vilket ger konstruktionen ett intryck av lätthet. Långhuset har ett sadeltak med utsprång över vapenhusen. Sistnämndas takfall flackar ut nedtill och vilar där på takstolens saxar, varav den yttersta är synlig och stöttar taksprånget. Skärmtakens vinkel följer nämnda saxars vinkel. De bärs upp av snedsträvor och hanbjälke. Alla ändträn är dekorativt fasade. Långhusets taksprång vilar på synliga kontursågade sparrändar med ornerade voluter. Dessa stöttas i sin tur av snedsträvor som går ned på väggarna, vilka även dessa har dekorativ kontursågning och ornering. Långhustaket och skärmtaken har kvar den ursprungliga täckningen med sexsidiga skifferplattor. På änden av långhustaket och skärmtaken är ursprungliga tjärade träkors med fasade ändar. Kortaket är valmat med utskjutande spetsgavel över alla sidor. Vinkeln är samma som på fönsterkrönen. Sakristian har ett flackt likaså valmat tak. Bådas takfall täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Detta gäller även torntaket. Det fyrsidiga torntaket är spetsigt och avdelas halvvägs av en sluten lanternin. Nederdelen har öppna spetsgavlar över ljudgluggarna. De stöttas av saxar, vilka i sin tur via tassar och snedsträvor förs ned på väggarna. Såväl huven som spiran kragar ut något nedtill och stöttas av konsoler. Spiran kröns av ett smideskors med förgyllda kulor i ändarna. Alla gavlar på torn, kor och vapenhus kröns av smidesornament med kopparkulor. De synliga takstolsdetaljerna är överallt gråmålade. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt, vilket till följd av de stora taksprången ger ett något konstlat intryck.

Under 1800-talet diskuterades en sammanbyggnad med grannsocknen Södra Kedum. Denna föll på en donation med ultimatum om nybyggen inom en viss tid. Beslutet fattades snabbt emedan kyrkan var för liten. Socknen bad om tillstånd hos konungen att få bygga av trä p.g.a. dålig ekonomi, brist på sten och fast grund. Den ritning som gjordes av Överintendentsämbetets Fritz Eckert upplevdes som "vacker och smakfull". Bygget genomfördes år 1892. Orgel tillverkades av C A Härngren i Lidköping. Elva år senare insattes en kamin. 1906 företogs yttre nymålning. En ny donation ledde till att korfönstren 1914 försågs med glasmålningar, samtidigt som korets södra fönster igensattes. 1920 fick långhuset innanfönster och sex år senare målades exteriören ånyo. 1934 insattes en extra kamin.
År 1950 företogs en tämligen varsam renovering efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen. Kyrkan var vid detta tillfälle nedsliten, nedrökt och dragig. Elvärme och ljus indrogs. Läktaren sänktes och utvidgades. Under denna inrymdes konfirmandsal och förråd. Västra vapenhusets tak sänktes och en smyg öppnades till fönster i söder. Bänkarna kortades och fick nya raka gavlar. Altarringen kortades och på altaret placerades en ny altartavla av Gerda Höglund. För att denna skulle framträda bättre lät man sätta igen fönstren bakom denna och åter ta upp fönstret i söder. Sakristian flyttades till det rymligare södra vapenhuset. Kyrkan ommålades ut- och invändigt i ljusa färger. 1962 målades exteriören på nytt och året därpå installerades en ny orgel från Nordfors & Co i Lidköping med fasad och ryggpositiv ritat av arkitekt Adolf Niklasson. Tio år senare var det åter behov av exteriör målning. 1977 anordnades toalett i västra vapenhuset. 1981 ommålades interiör och exteriör samtidigt som taket tilläggsisolerades. Koret fick innanfönster. Det södra korfönstret som återigen varit försatt återupptogs. Den främre bänkraden borttogs för kör och dop. Kortrappan fick räcken och bänkgavlarna dekorerades. 1986 installerades ljudanläggning. 1991 ommålades kyrkans fasader med undantag av den norra.
En större renovering genomfördes 1993 efter ritningar av Leif Ahlkvist, Vara. Väggarna mellan läktarunderbyggnadens två delar revs, kök med vikdörr inreddes i söder och andaktsrum i norr. Isolering skedde med frigolit under ny panel, en åtgärd som saknade tillstånd. I norra vapenhuset inreddes en mindre städskrubb och i sakristian inrättades textilskåp som medförde igensättning av dess västra port. Den bakre bänkraden borttogs för att ge plats för bokbord. I det norra vapenhuset arrangerades sedermera även handikappentré. År 1998 utbyttes takets läckande ränndalsplåtar och skiffertaket omlades. Året därpå skedde utvändig målning.