LARVS KYRKA

LARVS KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan uppfördes 1865 och består av långhus utan markerat kor i öster, samt polygonal absid. I norr är sakristia och i väster ett torn. Mittportalen är något utkragande och tornet har för ovanlighetens skull ingång i söder.
FASAD - Sockeln är murad av grovt tuktad granit i ett till två skift. I absidens sockel är två sockelstenar från den gamla kyrkan. Dessa är av huggen sandsten med skråkant och gesims. Eventuellt kan de ha varit en del av en omfattning till sydporten. Alla väggar är spritputsade och vitkalkade. Långhuset och tornets bottenvåning har hörn markerade med utkragande hörnkedjor. Kring portarna är rusticeringar. Mittportalens utkragning har även en hörnkedja med inslag av oputsad huggen sandsten. Tornets övre våningar har hörn med lisener. De stora ljudgluggarna är rundbågade och har sentida parluckor med samma form och infattade träjalusier. Dessa är mörkbrunt målade. Under takfoten löper på alla byggnadskroppar utom sakristian en oputsad kalkstenslist.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är ursprungliga och har foder, bågar och spröjs av trä med grå bemålning. Glasen är i de flesta fall blåsta. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av skråkantad kalksten. De på nordsidan är ursprungliga. De rundbågade långhusfönstren och östra absidfönstret har två poster och tolv lufter, varav några har beslag och är öppningsbara. Absidens rundbågade sidofönster har dubbel korspost och åtta lufter. I sakristian är ett rundbågat fönster med korspost och fyra lufter. De smala rundbågsfönstren i tornets bottenvåning har dubbel korspost och åtta lufter. I tornets mellanvåning är smala rektangulära fönster med enkel luft. Överljusen till portarna utgörs av lunetter med tre lufter.
PORT - De båda portarna utgörs av ursprungliga raka pardörrar med helfranska fyllningar och mörkbrun bemålning. Handtagen är ursprungliga medan låsen är nya. De sitter i rundbågade smygar med överljus. Över tornporten är en kalkstensplatta inmurad med en text i svartmålad fraktur till åminnelse av kyrkans tillkomst. Över mittporten är en likadan platta med ett bibelord. Framför tornporten är en trappa och rullstolsramp av slipad kalksten med smidesräcken, vilken anpassats väl till byggnaden. Denna tillkom 1987. Framför mittporten är ett par nötta kalkstenshällar. På sakristians västsida är en betongtrappa ned till källarporten som är en rak dörr med stående gråmålad panel.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som sticker ut över mittportens tempelkrön med krönande kopparkors. Vindskivorna är klädda med kopparplåt. Absidtaket är valmat över alla sidor. Sakristian har ett flackt valmat sadeltak. Alla dessa takfall är täckta med skiffer. Torntaket utgörs av en fyrsidig huv med en åttasidig öppen lanternin. Varje sida har en spetsgavel med rundbågsöppning. Den krönande åttasidiga spiran avslutas med ett kors på kula i koppar. Taktäckningen är kopparplåt med förskjutna hakfals. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Takfötterna är av rött tegel och bildar rundstavar som avskiljs med en grövre list av huggen sandsten. Långhusets takfot fortsätter horisontalt i alla gavelpartier så att tempelkrön bildas. Den övergår i absidens takfot och det markerade första bjälklaget i tornet. Sakristians takfot har en enklare utformning utan sandsten.

Vid mitten av 1800-talet var gamla kyrkan i Larv både bristfällig och allt för trång för den snabbt ökande befolkningen. Sockenstämman fattade 1862 beslut om nybyggnad. Ritning utfördes av arkitekt Ludvig Hedin vid Överintendentsämbetet och bygget genomfördes 1865 med dagsverken. 1872 kompletterades kyrkorummet med en orgel, byggd av Johan Niklas Söderling i Göteborg och med fasad av arkitekt Fredrik Åbom. Så småningom uppträdde sprickor i långsidorna, vilka härleddes till triumfbågens "ofantliga tyngd". För att "hotande faror skulle förebyggas" behövde konstruktionen göras om, vilket skedde 1883-84 med Fritz Eckert som arkitekt. 1907 skedde ny ommålning av interiören. 1931 försågs kyrkan med elektrisk belysning och sex år senare med centralvärme i form av lågtrycksånga. Kaminerna slängdes ut och 1938 skedde ommålning av den nedrökta interiören. Långhustaket kläddes vid detta tillfälle in med masonit.
1961 genomförde arkitekt Anders Ekman en stor renovering som syftade till att avhjälpa bristen på biutrymmen och öka utrymmet i koret. Vidare befanns nu kyrkan vara alltför stor för en minskad folkmängd. Bänkarna stod för tätt och var obekväma, därför halverades radantalet och ryggar samt sitsar ombyggdes. Bänkkvarterens golv byttes mot tegel. Nytt altare uppfördes och altarringen flyttades något. Korbänkarna försvann och det målade östfönstret igensattes med motivationen "dilettantmässigt". Nytt utökat korgolv av kalksten ersatte det gamla bristfälliga brädgolvet. Under läktaren gjordes en inbyggnad med kapprum och ny trappa för lättare passage. Den branta och obekväma trappan i vapenhuset revs och bänkarna på läktarens ena sida togs bort till förmån för kör. Nya textilskåp insattes i kapprum och sakristia. Uppvärmning med lågtrycksånga ersattes av oljeeldning. Dopfunten försågs med ny fot. Elinstallationerna förnyades och en ljudanläggning installerades. Interiören genomgick en total ommålning. 1967 byggdes nytt orgelverk av Johan Grönvall i Lilla Edet med användande av åtskilliga befintliga stämmor. 1974 inrymdes en toalett i läktarunderbyggnaden. 1987 utbyttes den söndervittrade torntrappan mot en ny med handikappsramp.
1992-93 genomgick såväl exteriör som interiör en större renovering. Denna föranleddes främst av de putsspjälkningar som gamla cementlagningar medfört. Exteriören omputsades och dess tegelgesimser lagades. Vapenhusets innerväggar var målade med en organisk färg och behövde likaså omputsas. I värmebesparande syfte insattes en extra dörr mot långhuset. Sakristiväggarna bar också organisk färg som togs bort och ommålades. Vindfång och nytt textilskåp anordnades. Skivan framför korets östfönster togs bort och altarprydnaden flyttades. Kyrkorummet försågs med en manöverstation. 1999 konserverades predikstolen.