ÖRSLÖSA KYRKA

ÖRSLÖSA KYRKA - Kyrkan från 1800 består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och ett smalare, troligen senmedeltida torn i väster. Tornet påbyggdes 1800. Kyrkan präglas av nyklassicismens stilideal.
FASAD - Örslösa kyrka är uppförd av gråsten. Tornet är byggt av sandstenskvadrar. Den vita kyrkan har spritputsade fasader med slätputsade fönster - och dörromfattningar. Den relativt jämna, kallmurade sandstenssockeln utgörs, med undantag av nordfasaden, troligen av material från medeltidskyrkan. Tornets sockel är lägre. Över södra porten är en röd kalkstentavla med inhuggen och förgylld inskrift: "ÅR 1800 UTI GUSTAV 1V ADOLPHS OTTONDE REGERINGSÅR OMBYGDES IFRÅN GRUNDEN DETTA HERRENS HUS. Ps 100:4.5. " I söder finns, mitt emot nuvarande sydportal, en igenmurad port. I södra tornmuren är två gravhällar från 1600-talet inmurade. I östra gavelväggen är två resta gravhällar, den södra med porträtt i relief. Vid vardera sida av sydportalen är en rest gravhäll. Öster om sydportalen står foten till romansk dopfunt.
PORT - Huvudingången i väster utgörs av en rektangulär pardörr med fyllning av horisontella brädor. Över porten är ett gråmålat lunettfönster. Porten och fönstret är placerade i en rundbågig nisch. Framför porten är en lång kalkstenstrappa med gallerstaket av järn på båda sidor samt en stor plattform i tornets bredd. Runt plattformen löper ett likadant staket. Sydporten utgörs av en modern, rektangulär pardörr med fyllning av vertikala bruna bräder. Dörren är placerad i en segmentbågad nisch med slätputsad omfattning. Framför porten är ett trappsteg och ett vilplan av kalksten.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset/koret fem större, symmetriskt placerade fönster i norr, fyra i söder och ett i östgaveln. De gråmålade fönstren, troligen från 1900-talets första del, har korspost. De två övre lufterna är spetsbågiga upptill. Lufterna är genom träspröjsar indelade i mindre rutor, stora i mitten och mindre utmed sidorna. Överst sitter en rund ruta. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer med solbänkar av kalksten och slätputsade omfattningar.
Tornet har i söder, norr och väster en rektangulär glugg försedd med mörka luckor och solbänkar av kalksten. I öster är två mycket smala, parställda gluggar, troligen ursprungliga.
TAK -Långhus - kor har ett sadeltak, valmat över koret och täckt med grått skiffer. Korets takspets kröns av ett kors.
Tornet har ett nedtill utsvängt torntak, klätt med skiffer. På varje sida av torntaket är en svart urtavla, placerad i en vit fronton. Frontonerna kröns av ringkors och tornspetsen av en kula med kors.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2003:
ÖRSLÖSA - Örslösa nuvarande kyrka föregicks av en stenkyrka från 1100-talet. Denna utvidgades i väster på 1200-talet och fick ett torn senare under medeltiden. Från medeltiden är en dopfuntsfot och en liljesten bevarade. Före 1671 uppfördes i norr det Kaggska gravkoret med lökformad spira.
Frågan om kyrkans utvidgande uppkom redan på 1700-talet. Flera förslag ritades, bland annat av Gustav Westman 1780 och Lars Westman 1798. Hela kyrkan utom tornet och västgaveln revs år 1800 och en ny kyrka uppfördes. Ritningarna var framtagna av Carl Fred vid Överintendentämbetet. Kistorna från det Kaggska gravkoret flyttades till en murad grav under sakristian. Kyrkan fick ny inredning med bland annat slutna bänkkvarter. Från den äldre kyrkan är bevarat målningar av apostlarna från 1692.
1847 ersattes kyrkans orgelpositiv av en orgel byggd av Johan Niklas Söderling, Göteborg. Kyrkan restaurerades 1901-1902 . Ny inredning i vitt och guld utgjordes av altaruppsats, altarring, predikstol, två nummertavlor och bänkar, ritade av Axel Lindegren. I bänkgavlarna satt de figurativa målningarna från gamla kyrkan, målade 1692. En läktare över altaret nedtogs. 1912 fick kyrkan en tiostämmig orgel, byggd av Olof Hammarberg, Göteborg.
Vid en restaurering 1935-1936 ombyggdes bänkgavlarna. En panel med äldre läktarmålningar uppsattes i koret. Troligen omlades också skiffertaket. Takstolar förstärktes, interiören ommålades och innerdörrar ombyggdes. 1938 uppgjordes och godkändes ett förlag till installation av elvärme. Installationen gjordes av firma Änghagens bigård, Järpås.
1958 skänktes till kyrkan en dopfunt av gnejs. Ett dopaltare med gamla apostlabilder uppsattes och en bonad att placera över dopfunten anskaffades. 1959 inlämnades och godkändes ett förslag till utvidgning av kyrkogården i sydöst. Ritningarna var framtagna av stadsträdgårdsmästare Artur Hermansson, Trollhättan. 1962 ersattes det gamla orgelverket med ett nytt från Smedmans orgelbyggeri AB, Lidköping. 1963 skedde ett omfattande angrepp med skadeinsekter, vilket bekämpades av Anticimex.
1968 - 1969 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. Förslaget till färgsättning utarbetades av Olle Hellström. I arbetena ingick läktarunderbyggnad med ny trappa, sakristia, städutrymme och toalett. Bänkar borttogs under läktaren samt närmast koret. Fasaderna ommålades med silikatfärg. 1985 beslutades om en putsrenovering på fasaden, vilken Sven-Olof Billing åtog sig att utföra. 1987 borttogs i öster ytterligare två bänkar vid varje sida. 1988 genomfördes utvändig renovering innefattande total putsrenovering, handledare vid västportalen, fönsterbänkar i tornet, borttagande av skorsten. 1993 ändrades kyrkogårdens grusgångar.

ÖRSLÖSA KYRKA - Kyrkan består av ett mycket högt och brett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor samt vapenhus i tornets bottenvåning. Utrymmet öster om altaruppsatsen är avskilt till förråd, men var tidigare sakristia. Nuvarande sakristia är belägen i läktarunderbyggnaden i sydväst. Kyrkans interiör präglas av en renovering 1902.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom sidogångar, bred mittgång och tvärgång i söder. Förutom dörren till vapenhuset finns, mitt på sydväggen, en dörr/port till vindfånget framför sydportalen. I långhusets västra del är en läktare. Under större delen av läktaren en underbyggnad på båda sidor om mittgången. I nordöstra delen av långhuset står en flygel och på motsatt sida några lösa stolar.
GOLV - Golvet består av lackade, längsgående bräder. I mittgång och tvärgång ligger grå gångmattor. Bänkarna står direkt på golvet. Bänkkvarteren når fram till ca tre meters avstånd från koravsatsen i öster. I den sydöstligaste delen av långhuset, söder om mittgången, finns dock ett upphöjt trägolv med lösa stolar vända mot norr. Framför fönstret mitt på nordväggen är en kalksten inmurad i golvet.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avlutas nedtill med en målad gråbrun bröstning med röd bård, målad direkt på muren. Upptill avslutas väggarna av en kälad, gråmålad taklist av trä. Väggarna mot läktarunderbyggnaderna i väster samt mellan mittgången och underbyggnaderna på båda sidor består av en vit skärmvägg. Dessa väggar indelas genom lister i två rader med rektangulära fält. Putsen har delvis lossnat på bland annat västgaveln, över läktaren.
På sydväggen, öster om sydporten, är en gravhäll från 1693 över Jöran Olofsson Unge. Stenen har reliefdekor i form av ett krucifix, två änglar, inskriptioner mm. Färgerna går i bland annat brunt, blått och grönt. På motsvarande plats på nordväggen är en likartad, brunmålad porträttgravhäll med krucifix över kyrkoherde Sven Dimberg och hans hustru Margareta, döda 1703 respektive 1732. Längre västerut på nordväggen hänger ett rikt snidat huvudbanér av trä. Ytterligare västerut hänger en omålad gravhäll med reliefdekor över Nils Kaag
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vindfånget i söder består av en gråmålad pardörr. Dörrbladen pryds av vardera två rektangulära nedsänkta speglar samt häremellan en kvadratisk spegel. Draghandtaget av metall är vertikalt placerat. Dörren sitter i en ca 20 cm djup portal av trä, upptill med spetsvinklad profilerad gavel. I gaveln är en guldinskription: Gå tänk nu på vad du fått och hört hafver&" Vindfånget har putsade, vita väggar, kalkstensgolv och tunnvälvt tak. Sydporten utgörs av en segmentbågad, vitmålad pardörr med två speglar i vardera dörrbladet. Dörren, möjligen från 1930-talet, är placerad i en segmentbågad putsad nisch och har horisontellt handtag.
Dörrarna mellan mittgången och läktarunderbyggnaden har samma utformning som skärmväggarna. Dörren till vapenhuset utgörs av en rektangulär, vitmålad pardörr. Varje dörrblad pryds av två rektangulära speglar och häremellan en kvadratisk spegel. Framför dörren ligger en stor kalksten av mittgångens bredd.
FÖNSTER - Långhuset har tre större, rundbågade fönster på sydsidan och fyra på nordsidan. De gråmålade fönstren, troligen från 1900-talets första del, består av vardera fyra lufter, varav de två övre är spetsbågiga upptill. Lufterna är genom träspröjsar indelade i mindre rutor, stora i mitten och mindre utmed sidorna. Fönstren har överst en rund ruta. Fönstren är placerade i segmentbågade utåt konande fönstersmygar och är putsade och målade som väggarna. I varje, inåt lutande fönsterbänk, sitter en horisontell vit bräda. Fönstersmygen mitt på nordväggen börjar på golvnivå. Den har en infälld, smalare murad och putsad fönsterbänk. Troligen har tidigare funnits en port här. Det västligaste fönsterparet är placerat i läktarunderbyggnaderna samt över läktaren. Det östligaste paret tillhör delvis koret.
TAK -Taket utgörs av ett stickvalv/segmentvalv av trä. De längsgående bräderna indelas genom tvärgående, breda lister i samma färg. Under läktaren utgörs taket av vit pärlspont.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden är från 1968. Den är placerad på vardera sidan av mittgången.
Norr om mittgången finns, utmed västväggen, en läktartrappa med uppgång från norr. Den svängda trappan har lackade, inbyggda furusteg. Under trappan finns förråd. Framför trappans södra del är en vitlaserad träskärmvägg med två dörrar. Östra delen av underbyggnaden utgörs av en öppen tambur samt närmast långhuset av förråd. I tamburen finns en utmed sydväggen en bänk av samma typ som långhusbänkarna. Förrådet nås genom en dold dörr i väggskärmen mot mittgången.
Läktarunderbyggnaden söder om mittgången - Se sakristia.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom en två trappsteg högre nivå. Altaruppsatsen består av ett tresidigt, högt skrank, utskjutande ca två meter från östgavelns mittparti. Innanför skranket är numera förråd. Altaret är placerat utmed skranket och altarskivan uppbär ett stort krucifix. Altarringen är placerad ca en meter väster om skranket. På vardera sidan av skrankets kortsidor står en fristående nummertavla. I korets norra sida är predikstolen med trappa från öster. Utmed korets sydvägg står ett högt dopaltare och framför detta en dopfunt samt ljusglob. Över dopaltaret hänger ett litet träkrucifix. Tidigare har funnits en läktare utmed korets östra gavel, borttagen 1902
GOLV - Korgolvet utgörs av långsgående, lackade granbräder samt närmast långhuset av tvärgående bräder. Framför altaret ligger en yllematta med geometriska, vävda mönster bland annat blått. Mattan är vävd vid Agda Österbergs Ateljé Tre Bäckar. Innanför altarringen ligger en grå heltäckningsmatta.
VÄGG - Korväggens västra del är en fortsättning på långhusväggen. Utmed östväggen, på båda sidor av altarrummet är äldre, dekormålade, före detta bänkgavlar från 1692 uppsatta. De bruna gavlarna indelas genom trälister i fält. I varje fält är en apostel avbildad. Norr om altaret avbildas Thomas, Bartholomeus, Andreas, Petrus och Jakob. Söder om altaret finns Mattias Jakob Minor, Simon, Judas Thadeus och Paulus. Se även dopaltare.
På sydväggen, nära gaveln, är inmurat en rundbågig svartmålad minnestavla med guldfärgade inskriptioner angående prosten Anders Rydberg, död 1794. På nordväggen finns en likadan tavla över Elias Björk, död 1771, och hustrun Hedvig Sofia.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder och ett i norr. Fönstren har samma form och placering som de rundbågade långhusfönstren.
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhusets segmentvalv av trä, rundat över korets östparti.
FAST INREDNING
ALTARE - Det gråmålade träaltaret är dekorerat med pilastrar och nedsänkta speglar. Övre delen av underredet pryds, över pilastrarna, av nagelsnitt. Altaret är från troligen från 1902.
DOPALTARE - Det höga dopaltaret av trä utgörs på framsidan av fyra fält tillhörande läktarbröstet till kyrkans föregångare. På fälten är de fyra evangelisterna avbildade. Se vidare: kor. Dopaltaret uppsattes 1958.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen ritades av Axel Lindegren 1902, men ombyggdes 1935-1936. Till bänkgavlar användes före 1935 de 1692 utförda målningarna av apostlarna, som suttit på läktarbröstet i den äldre kyrkan. (se korvägg)
Långhusets bänkinredning utgörs av två kvarter i söder och ett i norr. Norra bänkkvarteret innehåller 13 bänkar, det sydöstra tre och det sydvästra åtta bänkar. Bänkarna står en dryg meter från ytterväggarna. På båda sidor av tvärgången finns skärmar, prydda av rektangulära speglar i ljusare brunt. Ryggarna av pärlspont är något lutande. Gavlarna består av rektangulära ryggstycken och kvadratiska, hela armstöd fästa i sitsarna. Varje gavel pryds av en spegel i mittpartiet samt ovanför denna av vertikala räfflor. Bänkgavlarnas ut - och insidor är målade i mörkt brunt. För övrigt är bänkarna ljust grönbruna. Bänkarna är försedda med bänkvärmare.
PREDIKSTOL - Predikstolen är tillverkad 1902 efter ritning av arkitekt Axel Lindegren. Den polygona , gråmålade predikstolen har på varje sida en nedfälld, blåmålad spegel med guldfärgad ram. Sargen upptill respektive nedtill är profilerad med guldfärgade lister. Predikstolen vilar på en åttkantig, profilerad, rak, gråmålad fot med kvadratisk fotplatta. Trappan har inbyggda grå steg med grå heltäckningsmatta samt räcke med grå, upptill profilerad träskärm.
ORGEL -. Orgelverket från Smedmans orgelbyggeri AB, Lidköping, är byggt 1962. Den pneumatiska orgeln har 11 stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Spelbordet är vänt mot öster. Fasaden är från föregående orgel, byggd 1912. Orgelpiporna är samlade i tre fält, åtskiljda genom två pilastrar med guldfärgade kannelyrer. Fasaden har högre och bredare mittparti. Den kröns av bruten kornisch med snidad, guldfärgad Jahvésol. Vid varje sida om solen är en genombruten, guldfärgad akantusvolut.
LÄKTARE - Läktaren från 1800-talet vilar på tre rader med vardera fyra fyrsidiga, kannelerade, grå pelare. Vissa av de västligaste pelarna ingår i läktarunderredet. Läktarbröstet består av ett skrank i vitt med dekor av guldfärgade lister, formade till bland annat fyrpassliknande figurer. Läktargolvet består av lackade bräder. På läktarens nordsida är ett upphöjt trägolv med fyra gråmålade bänkar av samma typ som långhusbänkarna. På sydsidan finns två gradänger med heltäckningsmatta samt lösa stolar. I sydvästra hörnet är ett större, gråmålat skåp.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan inköptes från Tyskland vid 1900-talets början. Den består av ett krucifix i naturlig storlek. Korset är av naturfärgat trä och Kristus är av gips, målat i ljusa nyanser.
ALTARUPPSATS - Den gråmålade altaruppsatsen är från 1902 och ritad av Axel Lindegren. Krucifixet i centrum är placerat framför ett blåmålat, rundbågigt mittfält. Över fältet är en uppskjutande segmentbågig gavel, prydd av ett snidat och guldfärgat Jahvékors. Flyglarna indelar genom pilastrar med förgyllda kannelyrer, och krönta av var sin skulpterad urna med brinnande fackla.
Bakom altaruppsatsen finns ett rum med gråmålade väggar och tak - se "förråd".
ALTARRING - Den rundade altarringen består av en barriär av profilsvarvade, gråmarmorerade balusterdockor med guldfärgade bårder. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med gult tyg. Altarringen från 1902 är ritad av Axel Lindegren.
DOPFUNT - Dopfunten av gnejs skänktes till kyrkan 1958, enligt metallinskriptionen på fotens metallplatta. Cuppan är helt cylindrisk med dekor i form av en duva i relief. Foten är konande.
NUMMERTAVLA -Två nummertavlor, möjligen dessa, utfördes 1901 efter ritningar av Axel Lindegren. De står på en vit, profilerad fot med konande profilerad fotplatta. Nummertavlan är svart med ram i form av två pilastrar med guldfärgade kannelyrer samt rundbågigt överstycke.
VAPENHUS - Vapenhuset ligger på en två trappsteg lägre nivå än långhuset. Utmed vapenhusets nordvägg går en torntrappa med uppgång från väster. Den raka trätrappan har svarta, inbyggda steg samt handledare av trä. Under trappan är ett förråd. Utmed sydväggen är ett bord samt två stolar. På östväggen, söder om långhusdörren, hänger en nutida oljemålning föreställande Kristus.
GOLV - Golvet består till största delen av två inmurade gravhällar. Runt dessa ligger rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar.
VÄGG - Väggen är murad, slätputsad och vitmålad. Framför trappan är en skärmvägg med två infällda dörrar av samma utförande som till läktarunderbyggnad. (Se långhus). Utmed västväggen, söder om porten, är rest en liljesten.
PORT/DÖRR - Porten är belägen ett trappsteg under vapenhusets nivå. Den består av en brun pardörr med mässingshandtag. Över porten är ett ljusinsläpp. Dörr och fönster är placerade i en djup, rundbågig, putsad och vitmålad nisch. I nischen är ett trappsteg av kalksten.
Dörren till långhuset utgörs av en rektangulär, vitmålad pardörr. Varje dörrblad blad pryds av två rektangulär speglar och häremellan en kvadratisk spegel.
FÖNSTER - Ljusinsläppet består av ett gråmålat lunettfönster.
TAK - Taket är klätt med oljefärgsmålade vita, tvärgående bräder.
SAKRISTIA - Utmed nordväggen, på båda sidor av dörren, är skåp med släta, vitlaserade skärmdörrar. I östra delen står ett bord samt stolar. Fönsterbänken, bestående av en polerad kalksten, utgör altare. Framför detta är en knäfallspall med stoppat knäfall och armstöd, klädda med gult tyg.
GOLV - På golvet ligger en grå heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna består av vitlaserade träskärmar.
DÖRR och FÖNSTER - Se långhus.
TAK - Taket är klätt med smala vitlaserade panelbräder.
FÖRRÅD - Under golvet finns ett murat rum, som öppnades 1902. Här hittades två kopparkistor från 1600-talet, tillhörande Margaretha Kagg och troligen Nils Kagg till vilket kistorna från Kaggska gravkoret flyttades.
GOLV - Golvet är belagt med grå heltäckningsmatta.
VÄGG - Mot väster är baksidan av altaruppsatsen, det vill säga en grå trävägg.
DÖRRAR - Se långhus.
FÖNSTER - I öster är ett fönster med likadan utformning och placering som kor- och långhusfönstren.
TAK - Se kor, långhus.
TORN - Tornet är troligen medeltida.
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Golv och tak på våning 2, 3 och 4 utgörs av omålade plankor. Väggarna utgörs av oputsade sandstenskvadrar. Våningarna 2 och 3 används som förråd. På våning 2 står bland annat en järnkamin. Här är en mycket smal rektangulär glugg mot söder. Mellan de båda våningarna samt fortsättningsvis finns trappor i form av raka, äldre stegar, trappor av plankor. På våning 4 hänger de två klockorna från 1600-talet. I söder, norr och väster finns en glugg och i öster två parställda smala gluggar, troligen ursprungliga.
Se Sveriges kyrkor: teckning av en del av den gamla kvaderstensmuren bevarad på tornets insida och är väl synlig.