VÄLA KYRKA

VÄLA KYRKA - Väla kyrka består av ett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster samt ett lägre och smalare vapenhus av trä i väster. Interiören präglas av olika tiders ombyggnader.
LÅNGHUS - Långhuset är lågt och relativt mörkt. Över västra partiet är en djup läktare. Långhuset indelas genom en bred mittgång. Bänkarna slutar ca två meter öster om västväggen Här finns ett litet kyrktorg med kapprum norr om mittgången och barnhörna söder om mittgången. En klädstång hänger i taket.
GOLV -Golvet består av långsgående, gråmålade smala brädor. I mittgången ligger en mörkgul gångmatta.
VÄGG -Väggarna är slätputsade och gulvita. De avslutas upptill av en mycket bred hålkälad list. Listen är blå och sedan 1938 dekorerad med en stormönstrad vinranka i ljusare blått. Väggen har utmed ytterväggarna en bänkhög bröstpanel, målad i samma gröna färg som bänkarna. Panelen avslutas upptill av en bred, brunådrad överliggare, sammanbyggd med bänkryggarna. Sydväggens västra parti är något smalare än det östra. Väggen är mitt på väggen inflyttad ca 30 cm i kyrkorummet och bildar en vinkel mot nordöst. Nordväggens östra parti samt norra korväggen är ca 10cm bredare än resten.
Mitt på norra långhusväggen, ovanför bröstpanelen, borttogs färgen 1988 på en ca 30 cm hög och en meter lång, horisontell väggyta. Ytan uppvisar medeltida dekormålning i form av volutformade, kurbitsartade rödbruna blad på rosa botten.
INNERDÖRRAR - Dörren till vapenhuset i väster består av en rektangulär, ådringsmålad, ljusbrun pardörr. Varje dörrblad har upp - respektive nedtill en hög, rektangulär nedsänkt beige spegel med mörkbrun och röd ram. I mitten är en smal, beige spegel. Dörren är placerad i en rektangulär nisch.
FÖNSTER - Långhuset har två större, spetsvinklade vita fönster i norr och tre i söder. De östligaste fönstren är placerade parvis. på varje långsida. Innanfönstren, troligen från 1924, består av fyra lufter. De är placerade i rundbågade smygar, slätputsade och vitmålade. I varje fönsterbänk är en horisontell träplatta.
TAK - Kyrkan täcks av ett plant ljusgrått trätak. Mot väggarna är en bred, hålkälad dekorerad list. Se vägg. I östpartiet samt koret består taket av konande äldre bräder av varierande bredd. I västra delen av långhuset består taket av smala, likformiga bräder. I takets centrum är en målad sol (kronfäste) med gula, orange och bruna strålar som utgår från en mittcirkel med inskriptionen "IHS". Solen målades ursprungligen 1829. Den har en period varit övermålad, men framtogs och uppmålades på nytt 1988. Det låga taket under läktaren består av grå, släta bräder.
KOR - Koret avgränsas från långhuset endast genom en avvikande golvbeläggning. Mitt i korets sydvägg är en dörr som leder till ett vindfång framför sydporten. Altaret är placerat invid korväggen. Altaruppsatsen vilar på altarskivan. På vardera sida av altaret är en skärm med dörr, bakom vilket tidigare funnits en korbänk. Den åttasidiga altarringen är placerad intill korbänkarna. Utmed korets nordvägg är predikstolen placerad med trappa från öster. Framför trappan är ett högt skrank med dörr i mot söder i östra partiet. Dopfunten står i korets södra del. På väggen över denna hänger en bonad från 1900-talets slut.
GOLV -Korgolvet består av kalkstenshällar. Framför altaret är en rektangulär matta med geometriska mönster i starka färger. Innanför altarringen är en grå matta.
VÄGG Korväggens västra del är en fortsättning på långhusväggen. I nordöstra hörnet är ett ankarslut i brösthöjd och i det sydöstra två stycken. Bonaden från 1900-talets senare del är vävd i rött och blått och avbildar en segelbåt samt ett fisknät.
DÖRR/PORT - Dörren till vindfånget i söder är en rundbågad, grönådrad enkeldörr från 1988. Överst är en rundbågig, beige spegel med röd ram och nederst en kvadratisk med samma färgsättning. Mellan dessa är en beige, smal, rektangulär spegel. Dörren är placerad i en liten, något utbyggd rundbågad träportal. Vindfånget har kalkstensgolv och murat tunnvalv. Porten består av en grå enkel bräddörr, nu igensatt med en skiva.
FÖNSTER - Koret har i öster två fönster på vardera sida av altaruppsatsen. Fönstren har samma utformning och placering som långhusfönstren.
TAK - Se långhus.
FAST INREDNING
ALTARE -Altarets underrede av sten är murat, slätputsat och målat i gulvitt. Skivan består av en polerad, grå kalksten.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning, troligen från 1938, består av två kvarter , öppna mot mittgången. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. Utmed väggarna är de slutna via en bröstpanel av trä. Se långhusvägg. Varje kvarter innehåller 12 korta bänkar. Bänkarnas insidor är ådrade i ljusgrönt . De rektangulära gavlarna är målade i ljust brunt med röd enkel ådring. De har vardera en rektangulär, gråmarmorerad spegel med gul, profilerad ram. Överliggarna på väggskärm, ryggar och gavlar är ljust brunådrade. Bänkarna avgränsas mot koret genom skärmar med utformning i samma stil som gavlarna.
Bänkskärmarna i koret är målade som altarringen med blågrön ådringsmålning samt nedsänkta rektangulära beige speglar.
PREDIKSTOL -Predikstolen tillverkades 1745 och målades samma år av mäster Hasselbom, Lidköping. Predikstolen var under en period övermålad, men äldre färglager framtogs 1938. Den polygonala predikstolen är huvudsakligen grönmarmorerad. Sidorna åtskiljs genom svarvade hörnkolonetter. På varje sida är en nedsänkt, spetsvinklad spegel med tunn röd och grön målning i arabeskmönster. Övre sargen är bruten och profilerad med röda och rödmarmorerade inslag. Kolonnetterna vilar på fyrsidiga röda pelare, och mellan dessa finns rektangulära speglar bland annat i blått. Under predikstolen finns utsågade enkla karnisformer. Den inbyggda trappan från öster tillkom 1829. Skranket är målat som predikstolen med en utsparad rombisk spegel. Den rumshöga skärmen öster om trappan är grönmarmorerad med nedsänkta, kvadratiska, beige speglar. Överst är ett smalt genombrutet galler med röd träspröjs. En dörr i östra delen av skranket har samma färgersättning som skranket i övrigt. Skranket kröns över dörren av en sköld samt tre guldfärgade spiror. Skölden har en oval tavla med inskription i svart, bland annat "1745". Den raka trappan har grå, inbyggda steg. Ljudtaket tillhörde en äldre predikstol. Det åttakantiga taket har på sidorna genombruten, lövsågad kant och röda konsoler med växtornament i relief. Det kröns av gröna sköldar med bladslingor i relief. Ovanpå taket finns träarmar som möts i en svarvad arm från taket. På takets undersida är målade grönblå växtornament samt en skulpterad guldfärgad, nedhängande duva.
ORGEL - Orgeln har en grå enkel fasad, där piporna är samlade i tre fält. Fasaden är ritad av Adolf Niklasson, Skara. Spelbordet är vänt mot söder. Verket är byggt 1954 av Smedmans orgelbyggeri. Den har fem stämmor med en manual och pedal.
LÄKTARE - En läktare, möjligen nuvarande, byggdes 1745. Den vilar på fyra fyrsidiga hörnpelare, ådrade i ljusbrunt. Läktarbröstet från 1938 består av ett rakt skrank, ådrat i ljust brunt. Skranket har kvadratiska speglar, marmorerade i gult och med röda ramar. Ovanpå den grå överliggaren är ett lågt järnräcke med fem mässingsljusstakar. Läktaren har grått brädgolv. Vid dess norra sida står fyra bänkar med samma utformning som långhusbänkarna. I väster är ett skåp från 1970 på varje sida.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1697 i uppsatsens mitt utgörs av en skulpterad calvariegrupp i blått, rött mm mot en blå bakgrund. Det svarta korset vilar på en guldfärgad skalle.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen tillverkades 1697, troligen av George Baselaque. Calvariegruppen omges på båda sidor av grå, marmorerade korontiska kolonetter med guldfärgade kapitäl. Flyglarna, med rikt snidad och genombruten akantusornamentik i rött och blått, uppbär skulpturer. Skulpturerna avblidar evangelisten Matteus i norr och evangelisten Johannes i söder. Över gruppen är en bruten list med tandsnittsfris. Uppsatsen kröns av evangelisten Markus i söder och evangelisten Lukas i norr. Mellan dessa är en rikt utsirad, guldfärgad kartusch med bibelspråk och en vit pelikan som matar sina ungar.
ALTARRING - Den åttasidiga altarringen utgörs av ett helt, grönmarmorerat skrank, prytt av kvadratiska, nedsänkta speglar i beige.
Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med grårandigt tyg.
DOPFUNT -Den medeltida dopfunten av sandsten har uttömningshål. Funtens cuppa är åttkantig med raka sidor. Foten är konformad. Dopfunten är sannolikt engelskinfluerad.
NUMMERTAVLA -Den svarta rektangulära nummertavlan omges av en ram i guld och grönt. Vid vardera sida är en ljusarm av malm. Överstycket kröns av ett snidat, genombrutet akantusornament i rött och guld. Tavlan är fäst i södra korbänken med en trästång.
LJUSKRONA - En ljuskrona av mässing med nedhängande kristallblad kommer från 1700-talets början.
VAPENHUS - Utmed sydväggen står ett litet bord. I sydväst är en ljus garderob. Utmed vapenhusets nordvägg går läktartrappan från 1938 med uppgång i väster. Under trappan är förrådsutrymmen bakom en väggskärm med infälld dörr.
Trappan är nedtill svängd och består av grå, inbyggda trätrappsteg.
VAPENHUSVIND - I vapenhusets andra våning är ett förrum till läktaren, som används som sakristia. Golvet täcks av gul heltäckningsmatta. Mot norr är ett vitt, liggande, rektangulärt fönster i två lufter. I söder är en garderob och i väster ett samtalsrum med ett vitt, runt fönster och gul heltäckningsmatta. Dörren till läktaren i öster är rektangulär och ådringsmålad i ljusbrunt. Dörren har glasad överdel.
GOLV - Golvet består av kvadratiska, slipade kalkstenar.
VÄGG - Väggen är klädd med ljus, liggande pärlspont. Skärmväggen i öster är en vit, slät brädvägg. Sydöstra hörnet är spritputsat.
PORT/DÖRR - Porten består av en grå, tunn pardörr av smala vertikala bräder. Dörren är troligen från mitten av 1900-talet. Dörren till långhuset är placerad i en djup, konande rektangulär nisch. Se långhusdörr.
FÖNSTER - I norr respektive söder är ett vitt, rektangulärt nytt fönster, uppdelat i två lufter. Fönstren är placerade i grunda rektangulära smygar.
TAK - Taket består av vit pärlspont.

VÄLA - Väla stenkyrka utgörs av ett rektangulärt långhus, fullbrett, rakt avslutat kor samt lägre och smalare vapenhus av trä i väster. Vapenhuset från 1800-talet har två låga våningar. Förutom västporten har kyrkan en äldre port, nu inte använd, i korets sydfasad. Exteriören präglas av 1688 års ombyggnad.
FASAD -Kyrkan är uppförd av vit, spritputsad natursten. Övre partierna av norra västgaveln samt den västligaste delen av nordfasaden består dock av timmer. Nordfasaden buktar här något utåt. Västra gavelröstet täcks av vit, stående locklistpanel. Det låga vapenhuset är klätt med stående gulvit, slät träpanel. I östra delen av nordfasaden är två ankarslut, i östra delen av sydfasaden två stycken och östgaveln tre stycken. Sockel saknas men här och var finns utstickande, oputsade stenar öve marken. Mellan fönstren, någon meter över marknivå i östra fasaden, är inmurat en gravhäll över Bengt Haraldsson Svenske, död 1646, och hans maka Elsa Olofsdotter.
PORT - Porten i västra vapenhusfasaden, troligen från 1920-1930-talet, är en gråmålad pardörr med jalusiliknande fyllning av horisontella, snedställda, smala bräder. Framför porten ligger en stor kalksten. Korets sydport tillkom troligen 1688. Dörren är en brun, spetsvinklad enkeldörr med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren är placerad i en spetsvinklad nisch med träsidor. Framför porten ligger två trappsteg av kalksten.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset/koret tre större, symmetriskt placerade fönster i söder, två i östgaveln och två i norr. De spetsvinklade, gråmålade fönstren har korspost. De fyra lufterna är i sin tur indelade i smårutor genom blyspröjs. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer med solbänkar av hyvlad kalksten.
I sakristians norra och södra fasad finns i bottenvåningen ett stående rektangulärt fönster med mittpost samt blyspröjs. På andra våningen är ett liggande rektangulärt fönster med blyspröjs. Fönstren är placerade i rektangulära nischer. På vapenhusets andra våning är i väster ett runt, gråmålat fönster med blyspröjs, placerat i en grund, rund nisch.
TAK - Långhus - kortak är täckt av sadeltak, valmat över koret i öster. Taket täcktes tidigare av enkupigt lertegel, men täcks sedan 1938 av skifferplattor. Båda gavelspetsarna kröns av träkors. Kyrkan har stuprör och hängrännor av plåt.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2003:
VÄLA KYRKA - Väla kyrka uppfördes sannolikt under 1200-talet. Den äldsta kyrkan utgjordes av ett rektangulärt långhus med ett ovanligt långt, lägre och smalare rakslutet kor. Från äldsta tid finns två gravstenar och en dopfunt bevarad. Under senmedeltid eller 1600-talets första del uppfördes ett timrat vapenhus i söder, och nordvästra hörnet lagades med timmer. 1688 förlängdes kyrkan och koret breddades till långhusets bredd. Sannolikt tillkom nu koringången i söder. Murarna putsades. 1694 anskaffades altaruppsatsen, troligen utförd av George Baselaque. 1740-1741 upptogs ett nytt fönster i väster och ett i norr. 1745 tillkom flera inventarier, bland annat predikstolen, läktaren och en sluten bänkinredningen. Altaruppsatsen målades samma år av mäster Lars Hasselbom, Lidköping. 1769 färdigställdes nuvarande klockstapel. 1829 ommålades kyrkan av C Kunkell. Bland annat fick taket målad takdekor i form av en Jahvesol. Nuvarande predikstolsskrank kom till. Under 1800-talets första del revs vapenhuset i söder. Ett nytt vapenhus av trä uppbyggdes i väster och fönstren förstorades. I långhuset placerades en kamin vid långhusets sydvägg. Bänkinredningen byttes ut mot öppna, gråbrunmålade bänkar. Kyrkogården utvidgades i väster 1911. 1924 insattes innanfönster.
En större restaurering genomfördes 1938-1939 under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. Taket målades och fogarna mellan takbräderna igenspacklades. Medeltida målningsfragment på nordväggen iakttogs av konservator Olle Hellström och överkalkades åter. Äldre färg framtogs på altaruppsats, predikstol och ljudtak, vilka även retuscherades. En duva, borttagen på 1800-talet, återuppsattes under ljudtaket. Kyrkan fick målad dekor i takets hålkäl, ny altarring, skåp till sakristian, nytt läktarbröst, ny läktartrappa, nya bänkar, alltsammans ritat av Adolf Niklasson. Takets tegel utbyttes mot skiffer, som tidigare legat på Örslösa kyrka. Klockstapelns papptak utbyttes mot spån.
1954 invigdes en orgel, byggd av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Fasaden var ritad av Adolf Niklasson, Skara. Samtidigt installerades, enligt ett förslag av Sigurd Lindén, Skara, elektrisk kraft, (inklusive strålvärme under bänkarna) värme, belysning och klockringning. Installation av klockringningen sköttes av Bergholz klockgjuteri. 1970 inreddes utrymmena över vapenhuset. Textilskåp placerades på läktaren. Klockstapelns strävor byttes och målades 1978.
1988 genomgick kyrkan en restaurering. Nytt värmesystem med folievärme i bänkarna installerades genom Råda El AB, Lidköping. Interiören, inklusive predikstol, altare, takbård och bänkar rengjordes och målades. Spacklet avlägsnades i innertaket. Måleriarbetena leddes av målarmästare Stellan Lidholm, Mellby. Då gammal puts bortskrapades av konservator Jan Hälle iakttogs medeltida medeltida målningar på nordväggen. Den tidigare övermålade solen i taket ommålades nu. En bänk på varje sida mittgången avlägsnades i öster.