SÖNE KYRKA

SÖNE KYRKA - Kyrkan består av ett stort rektangulärt långhus, lägre och smalare kor i öster, vapenhus på sydsidan samt sakristia norr om koret. Långhuset domineras av sitt målade trätak från barocktid samt av förändringar under senare tid. Det tunnvälvda tornet har huvudsakligen medeltida prägel.
LÅNGHUS - Tornets bottenvåning ingår i kyrkorummet. Långhuset är indelat genom bred mittgång och genom en tvärgång framför i söder. Förutom dörr till vapenhus på sydsidan finns en dörr till ett vindfång framför västporten. Över västra delen av långhuset är en läktare med underbyggnad i västra partiet. På upphöjda golv söder respektive norr om mittgången är dopfunten och predikstolen placerade. På sydväggen, bakom dopfunten, är en vävd bonad samt ett dopaltare i form av en liten kalkstenshylla.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående, lackade smala bräder. Närmast koret är golvet upphöjt på båda sidor av mittgången.
VÄGG -Väggarna är släputsade och vitmålade. De avslutas upptill med en kälad, grå taklist. Listen har målad dekor i form av en blå bård samt en rödmarmorerad bård överst. Väggarna har en grå väggskärm i bänkhöjd. Denna avslutas upptill av en överliggare i mörkare grått. Väggen mot läktarunderbyggnaden i väster består av vitmålad takpanel. På panelen hänger norr om mittgången tre litografier föreställande biskopar.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vapenhuset på sydsidan består av en ny gråmålad pardörr. Varje dörrblad har överst en glasruta, spröjsad i sex rutor, och härunder en kvadratisk och en rektangulär nedsänkt spegel. Dörren är placerad i en rundbågig, slätputsad nisch. Över dörren är en hylla med en polykrom skulptur av en ängel. Dörren till vindfånget i väster har samma utförande. Porten i väster utgörs av en äldre, slät och grå pardörr. Över vindfånget är en djup fönstersmyg med ett ljusinsläpp.
FÖNSTER - Långhuset har två större, gråmålade och rundbågade fönster i söder och tre i norr. Det västligaste fönsterparet siter i torndelen av kyrkrummet. Fönstren är nedtill indelade i två rektangulära lufter med vardera sex spröjsar. Övre delen består av en rund ruta samt två halvrunda, i sin tur uppdelade i vardera fyra smårutor. Fönstren är placerade i segmentbågade, utåt konande, slätputsade och vitmålade smygar. Ett fönster med samma utformning och placering sitter över västporten. I den djupa fönstersmygen över vindfånget hänger en svarvad röd och blå ljuskrona, troligen 1700-tal.
TAK - Kyrkan har ett plant, spontat grått trätak, insatt vid 1800-talets slut. 1925 fick kyrkan röda och grå takmålningar i långhuset. Dessa består i östra delen av en stor stjärna i grått och rött samt med ett blomformat kronfäste i mitten. Stjärnan omges av blomslingor samt medaljonger. I hörnmedaljongerna är målade symboler för de fyra evangelisterna. I västra delen av taket är målade arkadbågar och frontoner på båda sidor. I dessa finns blomslingor. I mitten är målade medaljonger med vinkalk och snäcka. Taket under läktaren består av vita, släta bräder.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden i väster är från 1969 och innehåller på båda sidor av mittgången garderober. Närmast västporten, norr om mittgången är ett förrådsutrymme bakom en slät grå dörr. I söder går läktartrappan upp och svänger sedan mot öster. Trappan består av lackade, inbyggda steg samt handledare av trä.
KOR -Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom en bred, rundbågig triumfbåge. Bågen har enkla, skråkantade anfangslister av sandsten. Rundbågen är utvidgad, troligen på 1800-talet. Altaruppsatsen är placerad invid östväggen och på varje sida är en sluten korbänk/kyrkvärdsbänk. Över varje bänk hänger en polykrom skulptur. Skulpturen på norra sidan avbildar Petrus och den på södra sidan Paulus. Altarringen är placerad ca en meter från korbänkarna. I norr är en dörr till sakristian.
GOLV - Golvet består av hyvlade, rektangulära kalkstenar. I korgolvet, under korbänkarna, är tre liljestenar inmurade.
VÄGG - Väggarna är slätpustade och vitmålade. I triumfbågen och på korets sydvägg finns målade röda växtornament i Läcköskolans anda, troligen målade av Johan Aureller d.y. på 1720-talet. Målningarna är retuscherade. På norra korväggen finns fragment av tidiga 1200-talsmålningar i form av figurscener (se kortak). I korets sydöstra hörn är en rektangulär nisch, som möjligen innehållit en piscina.
DÖRR - Dörren till sakristian är gråmålad, rektangulär och järnskodd. Den är försedd med en smidd dragring. Dörren är placerad i en djup nisch, vinklad mot öster.
FÖNSTER - Kyrkan har i östra delen av sydväggen ett fönster med samma utformning och placering som långhusfönstren, men något lägre. Fönstret är placerat i en utåt konande och upptill uppdragen smyg. I smygens överdel samt runt sidorna finns målade akantusslingor från 1700-talet. Väster om detta fönster är en mycket liten och smal romansk fönsteröppning i en utåt kraftigt konande smyg. Smygen är rikt dekorerad med stiliserade växtornament, bland annat en eklövsbård, från 1400-talets slut. Fönstret är omålat och indelat i sex små rutor. I öster fanns tidigare ett litet romanskt fönster. Fönstret hade upptill två rundbågar samt sandstensomfattning.
TAK -Taket består av ett tunnvalv av sandsten och gråsten. I valvets norra del finns spår av en mycket fragmentarisk dekormålning, bland annat en geometrisk, perspektivisk meanderbård samt över denna medaljonger av romansk karaktär. I de övre medaljongerna finns fragment av scener ur Jesu barndomshistoria. I takets högsta parti finns spår av reliefglorior i form av fyra ovaler med nagelsnittsliknande bård. Scenen har troligen visat bebådelsen samt Marias och Elisabeths möte. Under bården kan skönjas motiv med Kristi inridande i Jerusalem. Målningarna är daterade till 1200-talets början. De har varit överkalkade, men framtogs 1924.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret utgörs av ett enkelt gråmålat träbord med guldfärgade lister. Underredet pryds av spegelfyllningar med guldfärgade ramar. Altaret är från 1800-talets senare del.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen tillkom vid 1880-talets slut, men ombyggdes och fick nya gavlar 1925. Bänkarna sammanbinds utmed ytterväggarna av en gråmålad träskärm. Bänkinredningen består av ett kvarter i norr och två i söder. Det sydöstra kvarteret innehåller sex bänkar och den sydvästra åtta stycken. Det norra bänkkvarteret innehåller 16 bänkar. Bänkarnas insidor är ådrade i engelskt rött. De rektangulära gråmålade gavlarna har en röd överliggare, mörkgrå list vid golvet samt pryds av en blå, nedsänkt rektangulär spegel med grön ram. Närmast koret avslutas bänkarna på båda sidor av en grå skärm med kvadratiska speglar i ljusare grått.
Korbänkarna/kyrkvärdsbänkarna är gråmålade med guldfärgade lister. Dörrarna samt skärmen vid dörrarnas sidor pryds av vardera en utsparad spegel med guldfärgad ram.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen är från 1700. De olika sidorna indelas av ljusbruna korintiska kolonnetter med röda marmoreringar samt gröna kapitäl. På varje sida är en blå, upptill spetsvinklad spegel med ram i guld och rött. I varje spegel är en skulptur föreställande Kristus respektive en av evangelisterna, målad bland annat i guld. Figurerna står på en konsol med snidad akantusdekor. Pelarna uppbärs av konsoler med snidade, guldfärgade fruktklasar. Den övre sargen är bruten och liksom predikstolens nedre del målad i rött, guld och grönt. Predikstolen är placerad på en nedåt konande, åttasidig och brunmålad fot. Trappan från söder är svängd och består av gråmålade, inbyggda steg. Mot väster är en grå skärm med blåmarmorerad spegel.
ORGEL -Nuvarande orgelfasad ritades 1907 av arkitekt Axel Lindegren. Orgelverket tillverkades 1907 av CA Härngren, Lidköping. Det ombyggdes och utökades 1972 genom Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Orgeln har en manual, sju stämmor och pedal. Spelbordet är vänt mot väster. Piporna är samlade i tre fält. Den ljusgröna fasaden har högre mittparti och kröns vid varje sida av ett guldfärgat hjulkors.
LÄKTARE -Läktaren uppfördes 1740. Den uppbärs av fyra fyrsidiga, grå pelare i mittpartiet samt en vid varje yttervägg. Pelarna pryds av speglar och utvidgas upptill. De fyra mittpelarna är fästa vid bänkar utmed mittgången. Läktarbröstet var ursprungligen dekorerat med målningar av Lars Hasselbom, Lidköping. Det består nu av ett helt, gråmålat högt skrank med åtta rektangulära, ljusare grå nedsänkta speglar innanför guldfärgade ramar. Sargen upptill är prydd av tandsnitt. Ovanpå skranket är ett lågt järnräcke.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan består av skulpterad calvariegrupp mot bakgrund av ett ljusblått, närmast rundbågat fält.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen inköptes 1924 från Håle kyrka. Den är huvudsakligen målad i blå och gröna marmoreringar. Altartavlan omges vid båda sidor av en grå korintisk kolonnett med röd marmorering och guldfärgat kapitäl. Flyglarna utgörs av snidade och guldfärgade akantusornament. På varje flygel står en skulpterad kvinnofigur, troligen tron (fides) i söder och hoppet (spes) i norr. Över altartavlan är en spetsvinklad tempelgavel/fronton . Denna kröns av en medaljong med Kristusskulptur och vid varje sida en halvliggande kvinnofigur.
Under krucifixet är en målad, svart inskription i form av bibelord. På sockeln är ett annat textband med inskriptionen: "Denna altare tafvla inhvigdes 1698, stoferades ånyo år 1751 och återigen ommålades 1793".
ALTARRING - Den femsidiga, gråmålade altarringen är dekorerad med kvadratiska speglar i ljusare grått samt guldfärgade lister. Altarringen är troligen från 1925 års restaurering. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med läderimitation.
DOPFUNT -Dopfunten från 1100-talet har hög, cylindrisk och nedtill konande cuppa. Denna pryds av ovanligt hög relief. På cuppans sidor skildras olika scener, skiljda av träd, möjligen palmer. Scenerna visar: 1. Kors med inskrift. 2. Man med lans. 3. Man med svärd och oval sköld. 4. Man med spetsig mössa, svärd och sköld. 5. Djur med svansen mellan benen. 6. Man i mässhake med stav i vänster hand och höger hand uppräckt. 8. Guds lamm. 9. Man till häst med palmblad. (Stefan?) Den uppåt konande foten är profilerad.
NUMMERTAVLA - Nummertavlan är vit med guldfärgad ram, krönt av en skulpterad lyra mellan två akantusblad.
VAPENHUS - Vapenhuset uppfördes 1693. Det ligger på en tre trappsteg lägre nivå ån långhuset. Mitt på västväggen är rest en välbevarad dubbel liljesten. Norr om denna är en järnbeslagen kista och söder om liljestenen en rygglös, grå bänk. En enkel liljesten är rest utmed nordväggen, öster om långhusdörren. Utmed östväggen är en längre, rygglös, grå bänk. I taket hänger en svarvad röd och blå ljuskrona, troligen 1700-tal.
GOLV -Golvet är av kalksten. Häri ligger en liljesten och ytterligare två gravhällar från 1600-talet inmurade. Innanför dörren är en kalkstenstrappa med viloplan samt två steg.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. På östväggen är ristat "1820 d 25 mars OAE". Över sydporten sitter en oval målning på trä. Målningen visar en himmel och bär den målade inskriptionen "Gud är kärleken".
PORT - Porten i väster består av en rektangulär, troligen medeltida ekdörr med vertikala plankor och stocklås. Dörren (se långhus) i norr är placerad i en romansk portal. Portalen/nischen är rundbågig med enkelt, slätt tympanon, kolonetter uthuggna i murhörnen och omfattning av finhuggen sandsten.
SAKRISTIA - Sakristian är från 1749. Utmed nordväggen står ett stenaltare med sidostolpar av slipad kalksten. Utmed östväggen är ett skivbord.
GOLV - Golvet består av slipade, rektangulära kalkstensskivor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade.
DÖRRAR - Dörren till långhuset är på insidan gråmålad. Den är placerad i en utåt konande, murad och putsad djup nisch.
FÖNSTER - Det rektangulära, gråmålade fönstret mot norr består av två lufter. Fönstret är placerat i en utåt konande rektangulär nisch. Innanför fönstret är ett järngaller med ringar, troligen ursprungligt.
TAK - Taket testår av slätputsat och vitmålat tunnvalv.
TORN -Tornet är senmedeltida och består av tre våningar. Den nedersta kom på 1800-talet att ingå i kyrkorummet genom att tornbågen på östra sidan revs. Östra muren förstärktes istället med tegel. En trappa i sydväggen mellan våning två och tre är igenmurad.
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av långhusets västra del. En trappa i läktarens sydvästra del leder vidare. Trappan är lackad och har inbyggda steg samt handledare. Framför våning 2 är en slät trädörr. Våning 2 är öppen till långhusvinden i öster. Tornväggarna består av oputsad sandsten. Golv och tak på våning 2 och 3 utgörs av träplankor. På våning två finns ett litet kvadratiskt fönster mot väster. På våning 3 hänger de två, troligen medeltida klockorna. En ljudglugg finns i varje väderstreck. I den södra gluggen finns en liljesten.
KORVIND - Mellan kor - och långhusvind är en rektangulär dörröppning. Över koret är en vind, den så kallade Munkkammaren, som enligt traditionen användes av munkar då de färdades i bygden. Väggarna är murade och putsade. I gaveln är ett romanskt, upptill dubbelvälvt fönster med sandstensomfattning.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2003:
SÖNE KYRKA - Den tidigmedeltida kyrkan bestod av ett ännu bevarat rektangulärt långhus med lägre och smalare, rakslutet kor. En dendrokronologisk undersökning visar att timret till remstyckena fälldes ca 1197-1199.
Kyrkan hade ett rundbågigt fönster på långhusets södra sida och ett på korets södra sida. Senare under medeltiden, troligen på 1400-talet, byggdes ett torn av natursten samt möjligen ett vapenhus av trä. Från medeltiden är bevarat medeltida plan och murar, liljestenar, den inre sydportalen, en dopfunt från 1100-talet samt fragment av kalkmålningar i koret från 1200-talets början. Ett kommunionsfönster på korets södra sida omges av dekormålning från 1400-talet. Under 1500-talets senare del skänkte Bengt Ribbing en numera försvunnen altarprydnad till kyrkan. Nytt vapenhus av sten byggdes 1693 och sakristia av sten 1743. En ny altarprydnad insattes på 1680-talet och nuvarande predikstol ca 1700. Bänkinredningen omnämns i arkivalier 1689. 1713 gjordes en ny bänkinredning.
Ca 1720 dekorerade mäster Johan Aureller d.y. bland annat långhustaket med målade motiv ur Uppenbarelseboken. Troligen tillkom samtidigt triumfbågens målningar. 1721 satte Måns klockare, Lidköping, upp nuvarande tornflöjel. Läktaren byggdes 1740. 1744 ommålades all inredning och läktaren dekormålades av Lars Hasselbom, Lidköping. 1757 insattes två långa korbänkar. 1769 upptogs porten i väster.
Under 1800-talets senare del, troligen på 1880-talet, upptogs nya fönster och triumfbågen breddades. Kyrkorummet utvidgades samtidigt genom att väggen mellan torn och långhus togs bort. Tornets östmur förstärktes här genom en båge av tegel. Kamin insattes i långhusets sydöstra hörn. Takets ekspån byttes mot skiffer. Kyrkan fick nytt innertak och ny inredning i form av bänkar, altare, altarring och ett förgyllt träkors. En orgel byggdes 1907 av CA Härngren, Lidköping. Orgelfasad ritades av arkitekt Axel Lindegren.
1920 gjorde arkitekt Anders Roland ett förslag till restaurering, som genomfördes 1924 - 1925. I arbetena ingick bland annat invändig ommålning med mager emulsionsfärg, höjning av vapenhusets tak och renovering av äldre takmålningar. Även läktare, altarring och predikstol ommålades. Nya bänkgavlar insattes och bänkarna ommålades. Troligen utbyttes samtidigt 1800-talets altarring mot den nuvarande. Innertaket fick sin målade dekor. Läktaren sänktes och förstorades. Grunden lagades och förstärktes i söder. Ett romanskt tidigare igenmurat korfönster med dekormålning upptogs och konserverades. Konservering av målningar utfördes av artisten C W Pettersson. Denne framtog även äldre målning på predikstolen. Ett litet fönster i östra korväggen igensattes. En altaruppsats inköptes från Håle kyrka och uppsattes i kyrkorummet. Denna renoverades av kyrkoherde Hallner och folkskollärare Berg, Rackeby. Den föregående altaruppsatsen, tillverkad på 1800-talet, placerades i sakristian. En gammal järnbeslagen dörr återinsattes i sydportalen och en tidigare dold portal i vapenhusets östvägg framtogs. Entreprenör var Ivar Andersson, Järpås och måleriarbetena förestods av målarmästare Johansson, Hasslösa.
1948 installerades elvärme av Elektriska Aktiebolaget Skandia. 1967 inlämnade Adolf Niklasson förslag till omläggning av golv i sakristia och kor, kapprum och skåp under läktare, ommålning samt ny läktartrappa. Arbetena utfördes 1969. Anticimex sanerade efter angrepp av skadeinsekter 1971.
Orgeln ombyggdes och utökades av Smedmans orgelbyggeri 1972. 1990 genomfördes inre arbeten, såsom ommålning av altaret i grå färger. Läktarbröst ommålades genom Stellan Lindholm, Mellby, i äldre färger, medan bänkgavlarnas 1960-talskulör modifierades. 2000 skedde en omläggning av det otäta takfallet i söder. Ovanpå undertakets gamla bräder och stickspån lades läkt, spontad panel, papp samt skiffer.

SÖNE KYRKA - Kyrkan består av rektangulärt långhus, kraftigt västtorn i samma bredd, lägre och smalare, rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt vapenhus söder. Kyrkan, från tidig medeltid med senmedeltida torn, har till största delen behållit sin romanska karaktär. Torn och sakristia är sekundära.
FASAD - Långhuset - koret i Söne kyrka är uppfört av finhuggna, oputsade sandstenskvadrar i mycket jämna skift. Tornet, vapenhuset och sakristian är byggda av oputsad gråsten. Långhus och kor har en skråkantad, bred sockel av sandsten, som på sydsidan bildar en ca 25 cm djup bänk. Sakristian och tornet saknar sockel. På korets östra vägg, är en större, igenmurad spetsvinklad fönsteröppning. I tornets nordfasad är ett ankarslut. Runt tornmuren sitter, under ljudgluggarna, ett järnband.
I vapenhusets sydfasad finns en kalksten med "1693" inhugget. Utmed västra vapenhusfasaden är en stavkorshäll rest.
PORT - Huvudentrén är placerad i tornets bottenvåning. Portöppningen är från 1769. Den svartmålade pardörren, troligen från 1800-talet, är rektangulär och klädd med horisontella bräder. De smidda beslagen har dekorativ, vegetativ utformning. Porten är placerad i en mycket grund nisch med rundbågigt ljusinsläpp över. Framför porten ligger en kalksten samt ytterligare ett trappsteg.
En äldre ingång är placerad i vapenhusets sydfasad. Den rundbågiga, medeltida dörren är tillverkad av järnlameller med nitar och försedd med dragring och rund nyckelskylt. Den är placerad i en rundbågig nisch. I portalen ligger ett trappsteg av kalksten. Framför ligger ett trappsteg i form av en gravhäll samt ytterligare ett trappsteg av kalksten.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhusets sydfasad ett större, vitmålat rundbågigt fönster öster om vapenhuset. I nordfasaden är två fönster med samma utformning och placering. Fönstren är placerade i spetsvinklade, grunda nischer med vitmålade fönsterbleck. Fönstren har korspost. De nedre lufterna är indelade i vardera sex smårutor. Övre delen består av en rund ruta samt härunder två halvrunda, spröjsade rutor. I östra delen av korets sydfasad är ett likadant rundbågigt fönster, men något lägre. Väster härom finns en liten, rundbågig konande romansk fönsternisch med ett mycket litet rundbågigt fönster. Det blåfärgade glaset indelas genom blyspröjs i sex rutor. Överst i korets gavelröste i öster är ett romanskt, upptill dubbelvälvt romansk fönster med sandstensomfattning med mittkolonnett. Öppningen är placerad i en inåt konande nisch.
Sakristian har, i liv med fasaden, ett vitmålat, rektangulärt norrfönster indelat i två lufter. I tornets bottenvåning finns på nordsidan respektive sydsidan ett fönster med samma utformning och placering som långhusfönstren. Under dessa är på varje sida en lågt sittande liten glugg. Västportalens överfönster är indelat som långhusfönstren. Ovanför porten finns ännu ett fönster, kvadratiskt, mycket litet och med en hel ruta. På varje tornfasad är en rektangulär ljudglugg med luckor.
TAK - Såväl långhus som kor har sadeltak, sedan 1880-talet täckt med stora, diagonalt lagda skifferplattor. I sydöst finns en skorsten av kopparplåt. Sakristian har skiffertäckt sadeltak med en hög plåtskorsten. Vapenhuset har sadeltak med likadana skifferplattor. Tornet har ett upptill smalare torntak. Tornetakets nedre, huvformade parti är täckt med skiffer och den högre, smalare delen med ekspån. Tornet kröns av ett kors med flöjel från 1721.