RÅDA KYRKA

RÅDA -Kyrkan består av ett lågt men långt och brett, kryssvälvt långhus, tunnvälvt vapenhus i söder, smalare, rakt avslutat kryssribbvälvt kor samt tunnvälvd sakristia norr om koret.
LÅNGHUS - Långhuset domineras av sina ornamentala tak - och väggmålningar. En smal triumfbåge skiljer koret från långhuset. Tornets underbyggnad ingår i långhuset. Detta skiljs från övriga långhuset genom en arkadbåge. Västligaste delen av tornet är ett vindfång, byggt 1926. Långhuset består av fyra travéer, varav ett i tornet. Kyrkorummet är indelat genom mittgång och genom en tvärgång framför vapenhuset i sydväst. I nordöstra delen av långhuset är predikstolen placerad och i sydöstra delen dopfunten. Väggarna pryds av flera epitafier och begravningsvapen samt medeltida skulpturer. På korväggen, söder om triumfbågen, hänger en madonna, och nedanför henne står ett dopaltare i form av ett litet, rektangulärt bord. Öster om torndelens arkadbåge hänger en Kristusskulptur på varje långsida. Väster om arkadbågen finns i tornet en skulptur föreställande den heliga Birgitta. På sydväggen är ett huvudbanér väster om vapenhusdörren samt ett söder om arkadbågen mot tornunderbyggnaden. Dessa är tillägnade Lorentz Christoffer Stobée, död 1756, respektive Axel Magnus Stiernsparre. Mitt på nordväggen är ett epitafium i form av en i väggen inmurad kalkstenstavla med inskriptioner. Epitafiet är ägnat kyrkoherde Jonas Brisman. I tornet är på sydväggen ett huvudbanér över Paul Wingeflycht. En orgel, med såväl fasaden som spelbordet vänt mot öster, är placerad öster om den västra arkadbågen. Utmed tornets nordvägg är en spegelprydd skärm med fyra dörrar. Bakom skärmen inryms förrådsutrymmen. Före 1973 hystes här orgelpiporna till den äldre orgeln. Dörrarna utgörs av gråmarmorerade enkeldörrar, prydda av två försänkta speglar med mörkare grå ramar. I varje spegel är en utsparad romb. Skärmen pryds upptill av utsågade voluter och urnor(?)och av ett huvudbanér över Johan Lejonbielke, död 1710.
GOLV - Golvet i mittgången och i tvärgången utgörs av hyvlade kalkstensplattor. I mittgången finns flera inmurade gravhällar. Golvet under bänkarna och orgeln är upphöjt och utgörs av tvärgående, smala bräder i ljust brunt.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. Väggnarna varieras genom takvalvens svicklar som går ned till bänkhöjd. Väggarnas övre del, inklusive kvarstående valvstöd, pryds i de två västligaste travéerna av kalkmålningar med akantusornamentik från 1600-talet. Målningarna, i grå, svarta och röda färger, utgör fortsättning på kyrkans takmålningar. 120 cm över golvet är en utmed hela långhusväggarna en röd målad bröstningslist. I de två mittravéerna finns över listen på båda sidor fyra målade arkadbågar i rosa och svarta färger. I bågarna finns fragment av figurativa bilder av Kristi lidandes historia. Överst kan skönjas textband med inskriptioner. Dessa bilder är från 1500-talet.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren mellan tornet till vindfånget väster härom utgörs av en nyare, gråmarmorerad pardörr, prydd av två försänkta speglar. Porten består av en enkel, kraftig bräddörr. Dörren mot vapenhuset i söder utgörs av en gråmarmorerad enkeldörr, prydd av två försänkta speglar med mörkare grå ramar. I varje spegel är en rödbrunmarmorerad romb med mörkgrå ram. Den har dekorativa smidesgångjärn. Dörren är placerad i en rundbågad nisch, och här framför ligger en kalksten. Över dörren, i nischen, är ett halvrunt fönster med metallspröjsar böjda till dekorativt mönster. I tornet är vid södra sidan en plan trädörr som leder till tornvåningarna. Framför dörren finns en trätrappa. Innerdörrar är troligen från 1959.
FÖNSTER - Långhuset har två större, rundbågade fönster på sydsidan och tre på nordsidan. Innerbågarna är brunmålade, indelade i vardera fyra lufter. De nedre, rektangulära är indelade genom träspröjs till åtta rutor och de två övre till fyra rundade rutor. Fönstren är placerade i djupa, utåt konande smygar, putsade och målade i gråvitt.
TAK - Taket är valvslaget och består av tre kryssvalv i långhuset och ett i tornet. Valven är murade av kalksten och sandsten. Taket är täckt av dekorativa akantusmålningar från 1600-talet. I östligaste valvet finns även en sol i söder och i det näst östligaste änglar. Retuscheringar redovisas genom ristade markeringar.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom två trappsteg samt genom en murad, putsad triumfbåge. I norr är dörren till sakristian. Invid östväggen står en hög och bred altaruppsats. Vid vardera sida är ett skrank, före detta korbänk. Skranket är gråmarmorerat och försett med gulmarmorerade speglar. Den rundade altarringen är endast något bredare än altaret och når ända intill skranket. I korets nordvästra hörn står ett ståndur, märkt "1769".
GOLV - Korgolvet, två trappsteg över långhuset, utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalkstensplattor. I östra delen ligger inmurade gravhällar. Innanför altarringen är golvet ytterligare upphöjt och täcks av en gulgrön heltäckningsmatta.
VÄGG - Korväggen utgör fortsättning på takets kryssribbvalv. Se vidare "tak". Mot norr, väster om dörren, är en inmurad porträttgravhäll över Ingelus Petri, död 1687 och hustrun, död 1688. En porträttgravsten över Pehr Rohdin , död 1691 och hans hustru, är inmurad vid norra sidan av triumfbågen.
DÖRR - Dörren är järnbeslagen med horisontella järnplåtar, lagda omlott. Dörren har smidd dragring samt rund, dekorativ nyckelskylt.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Fönstren har samma form och placering som de segmentbågade långhusfönstren. Fönstersmygen är försedd med rik, målad växtdekoration i rött och grönt från 1600-talet.
TAK - Kortaket består av ett murat och slätputsad, gråvitt kryssribbvalv av tegel, täckt av dekormålning. Överst är de fyra evangelisterna målade i var sin valvkåpa. Under dessa syns i norr ett bildfält med Edens lustgård samt ett annat med Kristus i en sky. en stad och flygande änglar. I söder och över triumfbågen i väster är en rik blomsterdekor i rött och grönt. Bakom altaret i öster består målnigarna mestadels av samma akantusornamentik som i långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Det möjligen medeltida altarets sidor är murade och putsade och täcks av en kraftig kalkstensskiva.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning, består av ett kvarter i norr och två i söder. Det norra kvarteret innehåller 11 bänkar och når fram till orgeln i väster. Det sydöstliga kvarteret innehåller tio bänkar och det sydvästliga fem stycken. De sistnämnda slutar väster om valvbågen i tornet. Utmed väggarna är bänkarna slutna via en engelskt röd bröstning med mörkgrå överliggare mot väggen. I bröstningen är små borrade hål. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. De rektangulära gavlarna är ådrade i grått och pryds av en försänkt spegel med mörkare grå ramar. I denna är en utsparad, rosamarmorerad romb och överst en snidad tandsnittsfris. Ryggar och sitsar är ådrade i engelskt rött. Ryggarnas insida pryds av speglar. Skärmar i öster och väster är gråmarmorerade och försedda med gulgrå speglar. Bänkarna är möjligen från 1858, men ombyggdes 1927.
PREDIKSTOL - Predikstolen inköptes 1689. På varje sida av den polygonala predikstolen är en arkadbåge med en skulpterad figur i bland annat vitt och guld mot blå botten. Figurerna föreställer Kristus, Paulus, Petrus samt ytterligare en apostel. Över varje båge är två skulpterade änglahuvuden. Fälten åtskiljs av korintiska, marmorerade kolonnetter. Under varje fält finns en oval spegel samt mellan dessa konsoler med förgyllda, snidade fruktklasar. Över predikstolen är ett polygont ljudtak med sniderier, målade i bland annat guld och vitt. Ovanpå taket finns skulpterade kartuscher samt änglar med Kristi pinoredskap och nedhängande under kanten festonger med druvklasar. Trappan leder upp från söder. Stegen täcks av gul heltäckningsmatta. Trappan har mot väster ett skrank i engelskt rött, prytt av genombrutet, förgyllt akantusornament samt en ljus spegel innanför guldfärgade lister. Över trappan är en träportal krönt av en snidad medaljong mellan två urnor.
ORGEL - En orgel inköptes 1983 från Smedmans orgelbyggeri. Orgeln har 11 stämmor, två manualer och pedalstämma. Fasaden är ritad av Carl Gustaf Lewenhaupt, Kisa. Orgeln har en gråmålad fasad, med piporna grupperade i tre fält. Överst är en profilerad bred, svängd list. Fasaden har dekor i form av korslagda, smala och vita lister.
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1700 består av en skulpterad calvariegrupp med vitklädda figurer. I den mörka bakgrunden kan skönjas en stad.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen uppsattes år 1700 och var beställd 1698. Den är möjligen gjord av Passelaque. Altartalan omges vid vardera sidan av två förgyllda, vridna kolonner. Framför kolonnerna är i söder en skulptur av Matteus och till höger Johannes. Vid sidorna är skulpterade akantusblad i grått på röd botten, och på dessa finns skulpturer av Johannes döparen respektive Moses. Över calvariegruppen är en rikt profilerad list med förgyllda, genombrutna sniderier på röd botten. Andra våningen består av en blå medaljong med den uppståndne Kristus i halvskulptur. Medaljongen inramas av skulpterade akantusornament i bland annat guld. Uppsatsen kröns av två liggande änglar, den vänstra med en trossymbol i form av en kalk och den högra med hoppets symbol, en fågel samt, i mitten av en symbol för kärleken i form av en pelikan. Vid norra sidan är en skulptur av Markus och vid den södra av Lukas. På understycket är en tavla med inskription, bland annat "Jämpt sjutton Hundra Åhr".
ALTARRING - Den runda altarringen från 1800-talet består av en balustrad av profilsvarvade balusterdockor. Knäfall och armstöd är stoppade och skinnklädda.
DOPFUNT - Dopfunten av snidat trä är målad i huvudsakligen guld på svart botten. Den sexkantiga cuppan, har dekor i form av snidade bladfriser. Foten består av skulpturer av Johannes döparen och Moses, placerade på en sexkantig fotplatta med snidade och guldfärgade akantusblad. Det välvda, sexkantiga locket indelas i fält genom bladfriser och kröns av en fruktliknande lockknopp. I varje fält är en medaljong och i ett fält vapensköldar tillhörande släkterna Sperling och Bonde. Dopfunten är tillverkad 1705, troligen av Olof Tholin.
SKULPTURER - Nordväggens skulptur avbildar den lidande Kristus med törnekrona. Skulpturen står på fotplatta med väggplatta och profilerade sidostycken. Skulpturen från ca 1500 har tidigare varit "blodbestänkt". Sydväggens krucifix visar fragment av en lidande Kristus. Kristus är skulpterad i ek och böjd likt ett s. Skulpturen, troligen från 1200-talet, saknar kors, armar och nedre delen av benen. Tornets Birgittaskulptur från 1400-talet, är en stående, svängd och möjligen havande kvinna. Hon håller armarna framåtböjda. Skulpturen står på en fotlatta med en upptill avsågad väggplatta samt profilerade sidostycken. På Birgitta kan skönjas fragment av blå färg på manteln. Händer saknas.
MADONNA - Madonnan av ek är från ca 1500. Maria och Jesusbarnet är skurna tillsammans. Maria står böjd i en s-båge och håller Jesusbarnet på vänster arm. Hon har en hätta på huvudet. Kristus håller en glob. Av själva altarskåpet återstår en baldakin med genombrutet gallerverk. Högra handen saknas. På manteln finns spår av röd färg.
VAPENHUS - Vapenhuset är beläget på en ett trappsteg högre nivå än långhuset. I vapenhuset står ett bord med stolar.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är murade, slätputsade och vitkalkade. Utmed östväggen är uppställt en dubbel liljesten.
PORT - Porten, troligen medeltida, består på insidan av kraftiga, svartmålade vertikala plankor. Den har ett kraftigt stocklås och är placerad i en djup, rundbågad nisch. Över dörren är ett segmentbågat, rosettspröjsat fönster med metallspröjs.
FÖNSTER - Se port.
TAK - Taket är tunnvälvt, slätputsat och vitkalkat.
SAKRISTIA -Under golvet är inrett ett gravkor åt ägaren till Ågården, Lorentz Christoffer von Stobée och hustrun Margareta Loos, död 1756. Graven inreddes 1719, samtidigt som sakristian utbyggdes mot norr.
Utmed sakristians västra vägg finns textilskåp och längst norrut en port. I norr är ett skrivbord. I sakristian finns även två skadade änglaskulpturer från ett före detta altarskåp, troligen 1500-tal. En äldre kista förvaras i sakristian.
GOLV - Golvet består av kalkstensskivor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I sydväggen är ett inmurat epitafium över Catarina Margareta Loos, död 1776. I västväggens södra del finns två rektangulära nischer, som möjligen använts för förvaring i äldre tid.
PORT/DÖRR - Porten består av en enkel, segmentbågad dörr av bruna, horisontella brädor. Dörren sitter i en djup, segmentbågad nisch.
FÖNSTER - Norrfönstret är brunmålat, rektangulärt och indelat i åtta rutor. Det ålderdomliga östfönstret är smalt, vertikalt och indelat i fem rutor. Fönstret är placerat i en mycket djup, starkt konande, putsad och kalkad fönstersmyg.
TAK - Taket är tunnvälvt, slätputsat och vitkalkat.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av långhusets västra del. Via en spiraltrappa i den senmedeltida sandstensmuren når man vidare. Över trappan är en liten glugg med glas mot söder. Taket på våning 2 utgörs av plankor. Väggarna består av oputsade sandstenskvadrar . Väggen mot långhusvinden i öster är från 1100-talet och i övrigt är murarna från 1400-talet. I sydväggen kan det ristade årtalet 1748 skönjas. Möjligen har, av muren att döma, ett hål upptagits detta år för att ta in stora kyrkklockan. Golvet över valvet består av sten med löst grus. En brant trätrappa leder till nästa våning. Mot söder är en liten glugg med glas. Golv och tak på våning 3 utgörs av träplankor. Här finns de fyra, rektangulära ljudgluggarna med svarta träluckor. Stora kyrkklockan från 1747 är gjuten av Nils Billsten, Skara, och den lilla av Bergholz i Sigtuna. Flera bjälkar sitter mellan väggarna. En av dessa är daterad till 1200-talet med hjälp av dendrokronologi.

RÅDA KYRKA - Långhuset är tidigmedeltida, medan torn, vapenhus och sakristia är senmedeltida. Kyrkan består av långhus, något smalare torn i väster, vidbyggt vapenhus sydväst om långhuset, rakt avslutat, lägre och smalare kor i öster samt lägre sakristia i norr. Sakristian ombyggdes på 1700-talet till gravkor och utvidgades mot norr. I vinkeln mellan sakristia och långhus finns ett vidbyggt före detta pannrum, troligen byggt vid 1900-talets början. Nuvarande tornöverbyggnad är från 1927, men uppfördes efter äldre förebild (före 1870-talet).
FASAD - Kyrkan är murad av sandstenskvadrar. Tornets nederdel består dock av varierande natursten och dess sandstenskvadrar är mindre bearbetade än långhusets. Kyrkan har i långhusets västra parti en skråkantad sockel av samma material. Östra delen saknar sockel. Vid nordsidans västligaste långhusfönster syns spår av en igensatt port. Sakristians norra, senare byggda parti, är slätputsad med oputsade hörnkedjor. Över ett fönster i sakristians nordfasad finns årtalet "1719" i tunna smidesjärn. Kyrkan saknar sockel. I västra väggen till vapenhuset är en runsten inmurad. Stenen har ett textband med inskriptionen: "Torkel reste denna sten efter sin son Gunne". Fasaden var putsad före 1927.
PORT - Kyrkan har huvudingång i sydfasadens vapenhus består av en utåt järnbeslagen dörr. Dörren är gjord av horisontella, järnplåtar placerade omlott, och försedd med smidd dragring. Över och framför är ett halvrunt, rosettspröjsat, brunmålat fönster med metallspröjs. Dörren och fönstret är placerade i en perspektivisk, segmentbågad portal med tre språng. Portalen har slätputsad, grå omfattning. Framför vapenhuset ligger två kalkstenshällar.
Porten i tornets västfasad består av en enkel, svartmålad dörr med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren är placerad i en rektangulär nisch/portal och över denna är en liggande kalkstensflisa inmurad. Dörren i sakristians äldsta, sydligaste del vetter mot väster. Den består av en segmentbågad enkeldörr, täckt med horisontella kopparplåtar. Framför porten ligger en kalksten. Före detta pannrummet har här bredvid en dörr mot norr. Den består av en svart trädörr med fiskbensmönstrad fyllning. Framför de båda dörrarna ligger en stor kalksten. Portarna är troligen från 1927.
FÖNSTER - Fönstren är troligen från 1959. Långhuset har på sydsidan två rundbågiga fönster, på nordsidan tre stycken och koret har ett likadant i söder. De rundbågiga, brunmålade fönstren består av fyra lufter med sengustaviansk spröjsning. Fönstrens två nedre lufter är genom spröjsar indelade i vardera åtta rektangulära smårutor och de två övre i vardera fyra halvrunda rutor. Fönstren är placerade i grunda, rektangulära nischer och försedda med solbänkar av kalksten. I södra delen av sakristians östfasad finns ett senmedeltida, smalt spetsbågigt och brunmålat fönster, indelat i fem rutor. Mot norr är ett brunt, rundbågigt fönster, indelat i åtta rutor och placerat i en grund, rundbågig nisch. Under fönstret finns ett bleck av kopparplåt. Tornet har i varje väderstreck en rektangulär ljudglugg, placerad i en grund, rektangulär nisch. Framför gluggarna sitter svarta, fiskbensmönstrade ljudluckor. Omedelbart över västporten finns ett brunmålat fönster, spröjsat i åtta rutor. I södra tornfasaden finns tre mycket små fönster/gluggar.
TAK - Långhuset, koret och vapenhuset täcks av sadeltak. Sakristians sadeltak är valmat i norr. Tornet har ett upptill avsmalnande torntak, vilket kröns av ett förgyllt kors på kula och överst en tupp. Samtliga tak är belagda med rundat ekspån. Under en period före 1912 täcktes taket av enkupigt lertegel och 1912-1927 av tvåkupigt tegel. 1876-1927 hade tornet huv och lanternin.

RÅDA KYRKA - Kyrkan uppfördes som absidkyrka under 1100-talets mitt. Från denna tid återstår västra partiet av långhuset med sin sydportal. Östpartiet tillbyggdes under 1200-talet och ett äldre, möjligen eldhärjat kor, ersattes med nuvarande. Koret hade tidigare, enligt Peringskiöds Monumenta, en spetsbågig trefönstergrupp. Under 1400-talet fick kyrkan torn, vapenhus i söder och sakristia norr om koret. Invändigt välvdes kyrkorummet. Från medeltiden är bevarat en sten och flera gravhällar med runor, en Birgittaskulptur, två Kristusskulpturer samt en madonna och vapensköldar från ca 1500. 1632 dekorerades taket med akantusmålningar i Läcköskolans anda. 1667 spåntäcktes torntaket, där då åskan slagit ned. Predikstolen är från 1698 och altaruppsatsen tillverkades 1698-1700. Dopfunten av trä tillverkades 1705. Sakristian ombyggdes 1719 till gravkor och utvidgades mot norr. Ett magasin uppfördes 1778-1779. En läktare uppsattes 1858 samtidigt som innerväggar - och tak vitkalkades. Fasaden renoverades 1861. 1876 ersattes den gamla tornspiran av en huv och öppen lanternin. 1883 inköptes en orgel, byggd av J A Johansson, Mösseberg. 1900 upptäcktes de tidigare överkalkade takmålningarna. 1924 - 1927 genomfördes en restaurering. Arbetena leddes av Anders Roland, men ledningen övertogs senare av Axel Forssén. Byggmästare var Arvid Johansson, Mellby, och målarmästare var J.V. Johansson, Hasslösa. Arbetena innefattade bland annat "spira" istället för tornhuv och lagning av fönster, tak, grund och trappor. Bänkarna ombyggdes och nya entrédörrar samt vindfång i väster gjordes. Läktaren borttogs. Äldre dekormålning framtogs av CV Pettersson. Predikstolen frilades delvis. En ny orgel inköptes från Nordfors och co, Lidköping. Fasad och orgelanordning ritades av Axel Forssén. Fasadens puts avlägsnades och taket täcktes med enkupigt tegel. Jord bortgrävdes runt byggnaden. 1929 installerades elektrisk belysning enligt Axel Forsséns förslag. Altaruppsats restaurerades och begravningsvapen kompletterades av KJR Johansson. Man beslöt inreda sockenmagasinet som museum.
1940-1941 utvidgades kyrkogården efter ritningar av Adolf Niklasson. 1946 konserverades epitafier och skulpturer av Olle Hellström. 1949 insattes elvärme enligt förslag av ingenjör Einar Bonander, Mariestad. Tidigare fanns ett pannrum i norr.
1955 fick man tillstånd att byta ut takteglet mot ekspån. 1957 lagades gravhällar med runstensornamentik. 1958-1959 insattes nya fönster av ek, nya dörrar och kyrkogårdsgångar belades med kalkstensplattor. Åtgärderna leddes av arkitekt Anders Ekman. 1962 rengjordes takmålningarna av konservator Olle Hellström. 1969 borttogs de främsta bänkarna enligt förslag av Anders Ekman. Predikstolen frilades helt från övermålning och retuscherades av Olle Hellström. 1976 uppsattes ett bord vid madonnan och ett personal - och förrådsutrymme byggdes. 1982 anlades en ny kyrkogård i öster. I samband med utvidgningen skedde en arkeologisk undersökning. 1983 installerades ny orgel från Smedmans orgelbyggeri. 12 av kyrkans gamla pipor återanvändes. Samtidigt frilades valvet mellan vapenhus och långhus. Bänkar borttogs för att bereda plats. 1986 insattes folievärme i bänkarna. 1995 insattes textilskåp.