OTTERSTADS KYRKA

OTTERSTADS KYRKA - Kyrkan består av ett stort och brett långhus med orgelläktare och läktarunderbyggnad i väster, sakristia i norr och vapenhus i tornets underbyggnad.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom sidogångar, bred mittgång och genom en tvärgång i söder. Förutom dörr till vapenhus finns i långhuset en port på södra sidan. På nordsidan står en predikstol och på väggen norr om predikstolen hänger ett litet krucifix. Utmed långhusets gavel i väster är en läktare vars västra del fått en underbyggnad på vardera sida om mittgången.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående smala, troligen lackade bräder. I mittgången och tvärgången ligger gröna gångmattor.
VÄGG - Väggarna är putsade och gulmålade. Långhuset har en ca 150 cm hög målad väggbröstning. Bröstningen består av brun ådringsmålning, som avslutas upptill av en rosa bård med omväxlande guldfärgade grekiska kors och en triangulär blomma. Under takfoten är en stormönstrad mörkgul reliefdekor i form av spetsbågsfris med inskrivna cirklar. Över denna är en profilerad trätaklist i olika grå nyanser samt rött. Den avslutas upptill genom en snidad ljusare tandsnittsfris (rombiska tänder). Mot läktarunderbyggnaden i väster är på båda sidor om gången en omålad brädvägg.
PORT - Porten mitt i sydväggen är en mycket hög, rundbågig pardörr. Dörrbladen är försedda med vardera fyra speglar i ljusgrönt med ramar av mörkare grönt. De smidda beslagen har dekorativ utformning och är troligen från 1920-talet.
DÖRR - Pardörren mot vapenhuset i väster utgörs av en gulbrun pardörr. Varje dörrblad pryds av tre speglar målade i ljusare gulbrunt. Dörren är placerad i en rektangulär nisch med profilerade lister.
FÖNSTER - Långhuset har tre större, svagt spetsbågiga och gråmålade fönster på nordsidan och två på sydsidan. Fönstren uppdelas genom en tvärpost. Nedre partiet delas av en mittpost. Fönstren är placerade i fönstersmygar, målade som väggen. Fönsterbänkarna sluttar nedåt och har dekor i form av inpressat V. Långhuset har ytterligare ett likadant fönster vid varje sida, nu placerade i läktarunderbyggnaden. Framför fönstersmygarna till dessa är ett tvådelat, gråmålat innanfönster i liv med innerväggen.
TAK - Taket är segmentvälvt, putsat och gulmålat. Mittfältet har orneringar i form av en list med snidad tandsnittfris i rött och ljust grått. Under läktaren består taket av längsgående, gråmålade brädor.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1986 består av ett förberedelserum norr om mittgången och ett utrymme med toalett och kapprum söder om mittgången.
FÖREBEREDELSERUM - Förberedelserummet under nordvästra delen av läktaren avskärmas mot mittgången genom en vägg med en spegeldörr. På golvet ligger kalkstensplattor. Väggen mot väster är slätputsad och gulmålad. Övriga väggar är klädda med omålad träpanel. Mot norr finns ett fönster. (se långhus) Taket består av gråmålade brädor. I rummet finns ett skrivbord, stolar samt ett tvåvånings skåp, som tidigare förvarades i sakristian. Skåpet donerades till kyrkan 1934. Skåpet är troligen hopfogat på 1600-talet av en lokal snickare. De fyra skåpsdörrarna sägs vara ett krigsbyte från en dansk kyrka. Dörrarna pryds av snidade figurscener med Marie bebådelse, Kristi födelse, de vise männens offer samt Kristi omskärelse. Varje bild har inskriptionen "Christoffer". I förberedelserummet förvaras även två numera omålade träskulpturer föreställande evangelisterna Markus och Lukas. Skulpturerna, som saknar armar och huvuden, stammar från kyrkans föregångare och tillverkades troligen på 1700-talet.
KAPPRUM MM - Utrymmet saknar avskärmning mot mittgången.Längst söder ut finns en toalett. Den gråmålade dörren har tre speglar. I övrigt innehåller utrymmet i öster hatthylla och klädkrokar och i sydvästra hörnet en spiraltrappa till läktaren. Trappan är av gråvit metall. Under trappan står en järnbeslagen kista med tre lås samt datering "1750".
GOLV, VÄGG, TAK, FÖNSTER - Se förberedelserum.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg. Östra delen av koret är smalare och tresidigt avslutat. På södra sidans korvägg är dopfunten placerad framför ett dopaltare. Ovanför detta hänger ett förgyllt träkors. Altarringen är placerad ca 150 cm från korväggen och härinnanför det fristående altarbordet. Innanför altarringen är golvet ytterligare upphöjt i två avsatser. På östväggen hänger en altartavla. I koret ligger en rektangulär matta i blå och gröna färger. Mattan är vävd 1974 av Skaraborgs Hemslöjdsförening. Över dörren till sakristian i norr hänger en liten rektangulär målning, troligen från föregångaren till Otterstads kyrka, med "Herren" i hebreiska bokstäver.
GOLV - Korgolvet utgörs av tvärgående smala och troligen lackade bräder.
VÄGG - Korväggen är målad som långhusväggen. Den målade bården i brösthöjd är dock blå och på båda sidor om altaret försedd med guldfärgade inskriptioner i form av bibelord.
DÖRR - Dörren till sakristian i norr är enkel men liknar i dörren från långhus till vapenhus.
FÖNSTER - Koret har ett sydfönster i det västliga, bredaste partiet. Dessutom finns ett fönster i sydöst och ett i nordöst. De har samma utformning som långhusfönstren
TAK - Koret har ett kupolvälvt, blåmålat tak.
FAST INREDNING ALTARE - Altaret från 1990 är av brun, polerad kalksten från Kinnekulle. I varje hörn är ett nedsänkt grekiskt kors. Skivan vilar ett stycke innanför kortsidorna på två breda ståndare av sten.
DOPALTARE - Dopaltaret från 1990 utgörs av en polerad kalkstensskiva med två breda ståndare istället för ben. Altaret är ritat av arkitekt Sture Svensson.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1954 består av ett kvarter i norr och två i söder. På nordsidan finns 16 bänkar, på sydsidan sju stycken öster om tvärgången och sex stycken väster om. Bänkarna är slutna mot mittgång, tvärgång, kor och läktare, men öppna mot sidogångarna. De raka gavlarna och dörrarna målade i ljusgrått och dörrarna försedda med grågröna speglar innanför grå och röda ramar. De är numrerade framifrån. Vid gavlarnas sidor är kannelerade pilastrar med snidad snäcka, pärlstav mm. Invändigt är sitsar och ryggar engelskt röda.
PREDIKSTOL - Den polygona predikstolen har upp och nedtill breda, rikt profilerade sarger med sniderier ibland annat guldfärg. Predikstolen pryds av rektangulära blåmarmorerade speglar innanför guldfärgade ramar. Den vilar på en gråmålad, uppåt konande pelarfot med guldbård i mittpartiet. På bokstödets undersida är en skulpterad och förgylld ängel från kyrkans föregångare, troligen 1600-tal. Över predikstolen är ett nytt, åttkantigt ljudtak, krönt av ett guldkors. Taket har runt kanten guldfärgade, snidade tandsnittsfriser och kreneleringar samt häremellan speglar målade som predikstolen. Trappan från öster har spegelförsedd barriär.
ORGEL - Orgelverket från Smedmans Orgelbyggeri, Lidköping är byggt 1968. Orgeln har 17 stämmor. Fasaden stammar från föregående orgel, byggd 1878. Den har högre mittdel med fronton, krönt av skulpterad, guldfärgad lyra. Utmed övre kanten finns guldfärgade kreneleringar. Piporna är grupperade genom pilastrar.
LÄKTARE - Läktaren vilar på sex bruna, kannelerade runda pelare utmed mittgången. Mittdelen är utsvängd, balkongliknande och femsidig. Det grå läktarbröstet pryds av ljusare speglar med guldramar. Sargen pryds upptill och nedtill av snidade tandsnittsfriser. Ovanpå läktarbröstet är ett lågt järnräcke. Läktargolvet är omålat, troligen lackat. Väster om orgeln leder sex trappsteg ned mot varje sida. På sydsidan är överst spiraltrappan bakom en grå spaljé och här nedan fyra gradänger med vardera en gråmålad bänk med hel rygg. På norra sidan om orgeln är sex gradänger, de övre med var sin bänk och de nedre med lösa stolar. Läktaren är samtida med kyrkan.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan målades 1896 av Ludvig Frid, Skede i Småland. Målningen skildrar "Den välkomnande Jesus". En ljusklädd Kristusgestalt omges av knäböjande, skugglika människor. Den profilerade, bruna ramen pryds av bland annat snidade ägg - och pärlstavsbårder.
TRÄKORS ÖVER DOPALTARE - Korset satt ursprungligen över huvudaltaret och förvarades 1898-1954 på kyrkvinden. Korset är guldfärgat och något profilerat. I korsmitten är en snidad, guldfärgad törnekrona.
ALTARRING - Altarringen, troligen från ca 1900, är tresidig med bredare mittparti Det består av ett gråmålat skrank med nedsänkta, rektangulära, horisontella speglar i grågrön ådringsmålning inom guldfärgad ram. I mittspegeln är monterat ett snidat, guldfärgat lutande kors samt kvist, möjligen från föregående kyrka. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med orange tyg.
DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet är från Senäte raserade kyrka. Funten har en nedåt konande profilerad fot. Den cylindriska, nedåt något avsmalnande cuppan pryds av figurscener i relief. Bland figurerna kan bland annat urskiljas en drake, ett fyrfota djur, en man med gloria, Guds lamm och en beriden man. Figurerna omges av hopkopplade cirklar. Funten är placerad på ett kvadratiskt, lågt podium.
KRUCIFIX VID PREDIKSTOL - Krucifixet vid predikstolen skall ursprungligen ha hängt i Senäte nu raserade kyrka. 1915 sammanfogades delarna till det då sönderfallna krucifixet av Klas Olsson och placerades i Otterstads gravkapell. Korset flyttades 1954 till korväggen i Otterstads kyrka och 1990 till nuvarande plats.
VAPENHUS - Vapenhuset har söder om långhusdörren en rest liljesten. Utmed sydväggens västra del är en äldre gravhäll rest. Utmed nordväggen går en gråmålad trätrappa upp till läktaren från väster. Trappan har grå ledstång av trä. Under trappan finns elcentral mm.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar från föregående kyrka. I golvets södra del är en inmurad gravsten.
VÄGG - Väggen är slätputsad och vitmålad. Mot elcentralen är en slät, grå brädvägg.
PORT - Porten i väster består av en grå segmentbågad pardörr med smidda beslag. Dörren är placerad i en segmentbågad nisch. Pardörren mot långhuset från början av 1900-talet har tre speglar på vardera dörrblad och är ådrad i gulbrunt. Den är placerad i en djup, rundbågad nisch. Dörren till elcentralen är ny men målad som föregående.
FÖNSTER - Vapenhuset har på vardera sida ett högt och smalt, svagt spetsbågigt grått fönster, indelat genom en horisontell list.
TAK - Vapenhuset har ett plant, gråmålat trätak.
SAKRISTIA - Utmed sydväggen finns skåp för bland annat textilförvaring, insatt 1985. I södra delen av östväggen är en port och i norra ett altare. Det bruna träaltaret har brun ram samt stoppad och grön tygklädd knäfallspall.
GOLV - Golvet består av smala bruna bräder.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och gulmålade.
DÖRRAR - I södra sakristian är i väster en grå dörr med tre nedsänkta speglar, som leder till ett vindfång. Vindfånget har kalkstensgolv och putsade vägar. På västväggen hänger en ryaknuten bonad med växtornament. Från vindfånget leder tre trappsteg ned till norra sakristian. Här leder en dörr av slät furu till en farstu med klädhängare mot väster och toalett i öster.
PORT - Porten utgörs av en äldre rektangulär pardörr med regel. Varje dörrblad, målat i två gröna nyanser, har tre speglar. Mot långhuset är en pardörr med samma indelning och färgsättning, placerad i en segmentbågad nisch.
FÖNSTER - Ett fönster mot norr har samma utseende som vapenhusfönstren.
TAK - I taket är ett omålat brädtak.
TORN - Tornet uppfördes 1884
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Golv och tak på våning 2 utgörs av grå bräder. Vägg och tak är putsade och målade som i långhuset. Mot norr, söder och väster är vardera två gråmålade, spetsvinklade fönster i djupa spetsvinklade nischer. Nedre partiet är spröjsat till sex smårutor. Mot väster är en vägg med grågrön spegeldörr mot läktaren. I nordvästra hörnet är en brant, öppen grå trätrappa till nästa våning och i det nordöstra ett gråmålat skåp. I söder står en gråmålad bänk med hel rygg. Här hänger även ett porträtt av grosshandlare J Sundblad, död, 1881, som till kyrkan testamenterade ett par silverljusstakar. Porträttet är på baksidan signerat CV Nordgren 1839. På våning 3 hänger de tre klockorna. En av klockorna stammar från Senäte kyrka och är försedd med inskriptioner, bland annat årtalet "1638". De andra, enligt inskriptioner gjutna 1709 respektive 1751, härstammar från Otterstads gamla kyrka. Såväl våning 3 som 4 har trägolv och trätak samt slätputsade väggar. Våning 5 är lanterninvåning.

OTTERSTADS KYRKA - Otterstads kyrka föregicks av en sedan länge raserad medeltidskyrka. Denna var belägen i närheten av nuvarande kyrkoherdeboställe. I socknen ligger även det medeltida Sankta Marie kapell samt före 1843 Senäte kyrka. Från Otterstads gamla kyrka har bevarats två gravhällar från 1700-talet, en liljesten ( i nuvarande kyrkas vapenhus), två träskulpturer (i det s.k. förberedelserummet), en skulpterad ängel (på predikstolen), ett snidat kors (på altarringen) samt möjligen en målning över sakristidörren. Från Senäte kyrka stammar en dopfunt från 1100-talet.
Otterstads kyrka byggdes 1854 efter ritningar av Albert Törnqvist. I samband med detta revs Otterstads gamla kyrka. Material från de två raserade medeltidkyrkorna i Otterstad och Senäte återanvändes till murarnas nedre partier. Byggmästare var A Johansson och målare Fr Wessman. Kyrkan hade under äldsta tid ett altare av furu och värmdes av en järnkamin i långhusets nordvästra hörn. Den hade nygotiska, öppna bänkar. 1878 införskaffades en orgel från Salomon Molander och co, Göteborg. 1863 blåste tornbeklädnaden av och måste ersättas. 1883 målades kyrkan invändigt. Målarna PU Strömberg och CJ Wend medverkade. Ludvig Frid, Skene målade 1896 nuvarande altartavla, vilken uppsattes 1898. Det äldre altarkorset, nu hängande över ett dopaltare, flyttades upp på vinden. Samma år målades kyrkan med kvaderstensimitation och bekostades av greve A Rudenshöld, Läckö. Målare var CJ Nilsson från Firma N Andersson med flera. 1900 insattes nya, öppna bänkar, ritade av Axel Lindegren. 1909 målades tornluckorna utvändigt. 1915 invigdes ett gravkapell väster om kyrkan, på motsatt sida landsvägen. 1920 - 1922 skedde en restaurering. Tornet målades och torntaket omtäcktes. Kyrkans tak och väggar målades och fasaderna påbättrades.. I arbetet deltog bland andra dekorationsmålare CJ Nilsson, Firma Kihlander, (N Anderssons efterträdare) plåtslagare Evert Petrell och snickare Edvin Grönqvist.
Ett förslag för insättande av innanfönster godkändes 1924. 1931 inlämnade trädgårdskonsulent A Hulpers ett förslag på utvidgande av västra kyrkogården. 1933-1934 grävdes en källare för pannrum ut, och värmepanna och element insattes. 1934 donerade även Isabella von Koch ett skåp med snidade figurscener, möjligen 1600-tal. Ett församlingshem, ritat av Karl Persson, uppfördes 1938. Elektricitet installerades 1946.
En omfattande restaurering, enligt ritningar av Axel Forssén, genomfördes 1954. Predikstolen sänktes och en ny trappa byggdes istället för den tidigare som gick från sakristian. Predikstolen fick sitt ljudtak, ritat av Axel Forssén. Orgelläktaren sänktes 50 cm. Ringningen elektrifierades. Ny bänkinredning insattes. Härvid återanvändes och kompletterades några äldre bänkdörrar, som påträffades i en granngård. Kyrkan ommålades under ledning av målarmästare Allan Steiner, Järpås. Den äldre kvaderdekoren övermålades. Inredningen fick en grå färgton. Den äldsta altarprydnaden konserverades av konservator Olle Hellström och upphängdes på södra långhusväggen. Dopfunten placerades på en låg träsockel. Grunden förstärktes. Golvbjälklaget, som var förstört av svamp och röta, upptogs och ombyggdes. En ny panna insattes genom Öberg och Hansson, Lidköping. 1966 (1962?) ommålades fasaden med plastfärg, som dock avflagnade efter en säsong. Färgen var grå istället för som tidigare ljust gul. 1967 omputsades och målades exteriören genom byggnadsfirma Nils Artig AB, Lidköping. 1968 inköptes nuvarande orgelverk från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1976 inlämnades förslag om utvidgning av västra kyrkogården, söder om nuvarande. Förslaget var ritat av före detta stadsträdgårdsmästare Ebon Leckström, Lidköping. Ny grind och mur uppfördes i öster.
I samband med en större restaurering 1986 borttogs den nedre bänkraden på varje sida och en läktarunderbyggnad uppfördes. I norr inreddes ett förberedelserum och i söder toalett, garderob samt spiraltrappa till läktaren. I sakristian insattes textilskåp. Läktarunderbyggnad samt textilskåp var ritade av Carlsson o Olsson Arkitektkontor AB, Skara. Interiören fick ny färgsättning genom Börje Anderssons Måleri AB, Lidköping. Den innebar en återgång till en rikare färgskala, som föregick 1954 års gråtoner.
1990 inskaffades nuvarande altare och ett dopaltare ritat av arkitekt Sture Svensson. Korgolvet sänktes ett trappsteg, och altarringen framflyttades något mot väster. 1992 anlades en minneslund på den nya kyrkogården. Skiffertaket omlades 1994 och kompletterades med förzinkade plåtbeslag. 1998 konserverades den gamla altartavlan (den sista nattvarden) genom konservator Anders Darwall, Hunnebostrand. Elmotorer till klockorna utbyttes 2001 mot nya från Skånska Klockgjuteriet. Samma år ommålades lanterninen ut - och invändigt samt lanternintaket. Elelementen utbyttes 2002.

OTTERSTADS KYRKA - Kyrkan består av ett stort och brett långhus, smalare och något lägre, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia i norr, i väster smalare torn med åttkantig lanternin. I nordöstra vinkel mellan sakristia och kor finns en murstock av tegel samt en källarnedgång i form av en plåtdörr i marken. Kyrkans exteriör har huvudsakligen nyklassicistisk prägel.
FASAD - Fasaden är spritputsad och varmt grå med slätputsade, vitmålade hörngesimser, fönster - och dörromfattningar. Under långhusets, tornets och lanterninens takfot löper en bred spetsbågefris i relief. Tornfasaderna pryds i varje hörn av ett högt sittande inpressat grekiskt kors på en slätputsad romb. Över sydportalen är en inmurad stenplatta med inskriptionen "1854".
I tornets sydvästra och nordvästra hörn finns strävpelare mot väster. Strävpelarna avtrappas något uppåt och är i vinkeln mellan den övre smalare och nedre bredare delen försedda med ett pulpettaktak av plåt. Nedre partiet av tornets västgavel är utbyggd och slätputsad. Ytan inramas av tegelimitation.
Stommen är putsad och avfasad upptill. Avfasningen är klädd med kopparplåt. I sockeln finns kvadratiska gluggar. Delar av stommen skall bestå av material från Senäte och Otterstads medeltidskyrkor.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad. Den består av en gråmålad, spetsbågig pardörr. Dörren pryds av höga spetsbågiga speglar och är placerad i en spetsbågig, invändigt slätputsad, perspektivisk nisch. Övre delen av nischen inramas av inpressade dekorlinjer. Vid varje sida finns handledare av järn, fästa i fasaden. Mitt i sydfasaden är en port i form av en grå plåtdörr. Dörren är placerad i en perspektivisk, spetsbågig nisch/portal. Framför dörren är en stentrappa med sidosteg samt en ramp av lättmetall. Sakristian har en port mot öster. Den består av en rektangulär pardörr av grå plåt, placerad i en hög, rundbågig nisch. Framför dörren är tre trappsteg.
FÖNSTER - Långhuset har på sydsidan två vitmålade, spetsbågiga fönster på vardera sidan om sydporten. Fönstren består av två lufter nedtill och en luft upptill. De nedre uppdelas genom smala träspröjsar i vardera tio smårutor, och den övre i tre, varav den övre är rund. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer och försedda med lutande solbänkar av kalksten. Fönstren har slätputsade omfattningar. På nordsidan finns fyra likadana långhusfönster liksom ett vardera på korets sydöstra och nordöstra sidor. Fönstren på vapenhusets norra sida samt sakristians norra och södra är något smalare och mindre. I långsidans västgavel finns på vardera sida om tornet ett runt fönster, indelat i smårutor genom något böjda träspröjsar. I tornets andra våning finns mot söder, väster respektive norr två spetsvinklade fönster, indelade i smårutor. De är placerade i spetsvinklade nischer. På tredje tornvåningen är en hög, rundbågad ljudlucka i varje väderstreck. Gluggarna, som är försedda med svarta ljudluckor, är placerade i rundbågade nischer. Den åttakantiga lanterninen har på varje sida ett spetsbågigt, smalt fönster, indelat i åtta kvadratiska smårutor samt överst tre närmast triangulära.
TAK - Långhuset täcks av ett sadeltak med skiffer. Vid östra gavelspetsen är en skorsten. Koret har skiffertäckt pyramidtak och tornet en flack huv med kopparplåt. Tornet kröns av en åttkantig, putsad lanternin med torntak. Lanterninen har nederst en kopparklädd gesims och under takfoten en gesims i from av putsade "konsoler". Lanterninens tak täcks av kopparplåt och har överst ett kopparklätt kors.