VÄSTERPLANA KYRKA

VÄSTERPLANA KYRKA - Den ursprungligen medeltida kyrkan utgör sedan 1700-talet en korskyrka med kor och huvudaltare i huvuddelen av södra tvärarmen och långhus i den norra samt i korsmitten. Ett sidoaltare är idag beläget i den östra tvärarmen och vapenhuset i den västra. Breda valvbågar skiljer korsmitten från de fyra tvärarmarna. Kyrkan har ingångar i norr och i väster. Sakristian är placerad bakom huvudaltaret. En trappa till tornet fanns tidigare på fasaden, men revs på 1980-talet. Kyrkorummet domineras av olika tiders förändringar, men främst av sitt trätak med plafondmålningar i karolinsk barock.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom mittgång och tvärgångar. I norr är en port med vindfång och i nordväst en orgel med spelbord mot söder. Bänkar saknas på motsatt sida av mittgången. Här står, utmed ytterväggen , en häll med malteserkors samt en medeltida dopfuntscuppa, troligen från Martorp. På östväggen, norr om korsmittens nordöstra pelare, hänger en madonna. På motsatt sida av mittgången hänger en skulptur av Johannes Döparen. I korsmitten står, utmed bänkskärmarna, rygglösa bruna bänkar i nordöst, sydöst, och nordväst. I sydväst står ett piano.
GOLV - Golvet utgörs av hyvlade kalkstenar. I korsmitten är inmurat två gravhällar på varje sida av mittgången, varav den ena över byggmästare Thomas Fehman d. ä.. Bänkarna är placerade på ett högt golv av smala, längsgående, obehandlade bräder.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Bågen mot norra tvärarmen är oputsad så att tegel framträder på insidan. Inuti bågen finns på varje sida en liten "hylla". Även bågen mot västra tvärarmen är oputsad och visar den råa sandstenen samt vid varje sida en liten "hylla" inuti bågen. Fönstren i norra tvärarmen omges av draperimålning i rött och blått samt med gula band och tofsar. Väggarna avslutas upptill av en grå, profilerad taklist. I korsmittens östvägg finns fragment av målningar i främst rött. I bågen mellan korsmitt och huvudkor är på varje sida en murad, rödmålad hylla/konsol i huvudhöjd.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vindfånget i norr utgörs av en brunådrad pardörr med vertikala metallhandtag. Varje dörrblad har två rektangulära blåmarmorerade speglar. Det inbyggda brunådrade vindfånget är tresidigt och inåt avsmalnande. I vindfånget sitter tavlor med förteckning över präster. Dörren omges på båda sidor samt ovanför av blåmarmorerade speglar. Vindfånget kröns av tre puttiskulpturer, varav den mellersta är större. Porten betår av en vitmålad äldre pardörr av bräder med långa smidda beslag, troligen 1800-tal.
FÖNSTER - Långhuset har i södra korsarmen ett nyare (1930-tal?) rektangulärt fönster på varje sida. I norra korsarmen finns ett fönster på varje sida av mittgången samt ett på vardera sida av nordporten. De träfärgade innerbågarna av ek är omålade, består av två lufter och är placerade i djupa rundbågiga inåt konande smygar, putsade och målade som väggarna. De fyra norrfönstren omges av draperimålning - se ovan.
TAK - Taket är ett plant trätak, täckt av plafondmålningar i grått på röd och vit botten. Korsmittens tak inramas av en smal palmettfris samt av två breda akantusbårder med fyra medaljonger. I mitten är ett åttkantigt, avlångt fält med änglar som håller språkband. Mellan dessa finns en himmel med Jahvésol: "Änglarnas lovsång till Gud". Norra tvärskeppet har likartad ram. Det stjärnformade mittfältet avbildar St Mikael och draken.
HUVUDKOR - Koret i södra tvärarmen avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom bänkskärmar mot norr. Mot sydväggen är ett uppmurat och vitputsat smalt och lågt rum som inrymmer sakristia. Altaret är uppmurat direkt mot dess nordvägg och ovanpå altaret, mot väggen, är en altaruppsats placerad. Altarringen, som står mot sakristiväggen och går ut ca 50 cm på var sida av sakristians östra och västra vägg. Mot västra bänkskärmen står en rygglös låg bänk samt en nummertavla med pelarunderrede. Utmed östra korväggen står predikstol med murad trappa från öster. På östväggen, söder om altaret, hänger ett krucifix och på golvet nedanför står ett medeltida sidoaltare(?) av sandsten. Utmed västväggen står närmast västra bänkkvarteret en korbänk samt söder om denna en altaruppsats, placerad på ett skåp med skänkhylla. Utmed sakristians västvägg står en mindre kista med kupigt lock.
GOLV - Korgolvet utgörs av kalkstenar. Fyra gravhällar är inmurade i golvet.
VÄGG - Väggen är putsad och målad samt avslutas upptill av en grå profilerad taklist. Korets fyra fönster omges av draperimålning - se långhus.
DÖRR - En rektangulär brunådrad dörr med gråmarmorerade speglar utgör ingång till sakristian i öster.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i öster, ett i väster samt ett på vardera sidan av sakristia/altaruppsats i söder. Fönstren har samma form och placering som långhusfönstren.
TAK - Taket utgörs av en liknande plafondmålning som i norra tvärskeppet. I mittfältet skildras den uppståndne Kristus med segerfana över fallna soldater. Se långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Huvudaltaret i södra tvärarmen, troligen 1700-tal, består av en kraftig kalkstensskiva, inmurad i väggen till den lilla inbyggda sakristian. Underredet är murat och putsat mot väggen. I huvudkorets sydöstra hörn står vad som troligen utgjort ett medeltida sidoaltare av sandsten.
Altaret i östra tvärarmen utgörs av en troligen nyare, hyvlad kalkstensskiva på murat och vitputsat möjligen äldre underrede. På altaret står ett krucifix.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av fyra kvarter, uppdelade genom mittgång och tvärgång. Kvarteren är slutna mot mittgången och förbinds på alla sidor, även mot ytterväggen, av en blågråmarmorerad överliggare. De södra kvarteren (i korsmitt samt i norra delen av södra tvärskeppet) innehåller fem bänkar. De norra kvarteren innehåller bänkar. Bänkskärmar finns mot koret, båda sidor av tvärgångarna, samt mot nordporten. De rektangulära gavlarna och dörrarna är här brunådrade. Varje dörr pryds av en blåmarmorerad spegel med berainornamentik i vitt och mörkblått. Över spegeln är bänkarna numrerade framifrån. (från söder) Varje gavel samt bänkskärmarna pryds av vardera en nedsänkt spegel med blå ram. Undergolvet är av brädor. Bänkarna vilar på en sockel, ca 30 cm hög, engelskt röd med mörkare marmoreringar. Invändigt är bänkarna enkelt ådrade i engelskt rött. I varje bänk är två ljushållare, marmorerade i samma färger som överliggarna. Bänkarna är möjligen från 1700-talet, men något förändrade 1924.
KORBÄNK - Korbänken utmed huvudkorets västvägg är ett sluten och målad som övriga bänkar. Sockel saknas.
PREDIKSTOL - Predikstolen från 1636 är polygonal och ådrad i ljust blågrått. Den indelas i fält genom profilerade, svarta och guldfärgade kolonnetter, prydda av snidad växtornamentik. Över kolonnetterna sitter snidade änglahuvuden. I varje fält är ett snidat och genombrutet guldfärgat bandornament. Under kolonnetterna finns rikt snidade konsoler samt små texttavlor, vissa med bibelcitat. Den övre sargen är bruten och profilerad med bland annat en tandsnittsfris. Trappan är murad med inlagda bitar av gravhällar som steg. Trappan har mot väster ett gråmarmorerat skrank med en snidad ängel med guldfärgade genombrutna vingar i mitten. Skranket har mot väster och söder ett snidat och genombrutet överstycke med ett ovalt textfält, och kröns av två sköldar samt snidade timglashållare och ljusbärare i mänsklig gestalt.
ORGEL -Orgeln har nio stämmor och pedal samt en enkel inbyggd fasad av lövträ. Orgeln, byggd 1961 av Nordfors och co, Lidköping, har sex stämmor, fördelade på en manual och pedal.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan består av en skulpterad calvariegrupp med en lidande Kristus mot en målad bakgrund med staden Jerusalem. Kors och inramning är guldfärgade. Se "altaruppsats".
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges på båda sidor av dubbla korintiska svarta kolonnetter med guldfärgade kapitäl. Mellan kolonnetterna står på varje sida två evangelister. Flyglarna innehåller rik, guldfärgad akantusornamentik. Över altartavlan finns två sköldar och under två ovala texttavlor innanför snidade och guldfärgade ramar. Överstycket innehåller en tavla med en snidad scen av Kristi uppståndelse, flankerad av skulpturer av Petrus och Paulus. Den svängda övre frontonen kröns av tre skulpterade änglar. Understycket innehåller en nattvardsscen i guld på svart botten samt två inskriptionstavlor. Altaruppsatsen är tillverkad av Johan Peter Weser 1737.
ALTARUPPSATS PÅ KORETS VÄSTVÄGG - Den stora altaruppsatsen utgörs av en skulpterad calvariescen mot målad bakgrund. Kristus omges, förutom av de två Mariorna, av änglahuvuden av två rikt snidade joniska kolonner. I varje flygel är en sjöjungfru. Korsfästelsescenens bakgrund utgörs av en himmel. Vid foten är en skulpterad skalle. Altaruppsatsen, tillverkad 1689 av Anders Sievertsson Bratt, Kinne-Vedum, var tidigare placerad i gamla koret i öster.
ALTAUPPSATS - se även västra tvärarmen.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen, troligen 1700-tal, utgörs av ett helt skrank, ådrat i brunt. På östra och västra fältet är en nedsänkt spegel, marmorerad i blått, med röd smal ram. På de nordvästra och nordöstra fälten är en målad akantusdekor i samma färg. De tre mittfälten, vända mot norr, har snidad och genombruten akantusdekor i guldfärg.
DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet är bägarformad med en cylindrisk, uppåt avsmalnande profilerad fot. Cuppan pryds av arkadbågar med scener i relief, bland annat en biskop, fågel Felix, drakar och en kentaur. En drake har spår av röda färgfragment. Över cuppan är ett, skulpterat kupigt lock med en fruktformad lockknopp samt polykroma, halvnakna kvinnofigurer.
NUMMERTAVLA - Nummertavlan är tresidigt vinklad. Två av sidorna är vita med gråblå ram och omges av en snidad och guldfärgad ram. En av sidorna samt den profilerade pelaren är marmorerade i gråblått.
MADONNASKULPTUR - En tronande madonna av lövträ tillkom 1225 -1300. Maria och Jesusbarnet är skurna var för sig. Maria sitter på en profilerad stolpstol med Jesus på höger knä. Maria bär guldfärgad krona med ett smycke (troligen av senare datum), brun draperad mantel, spetsiga guldfärgade skor och fotsid vit klänning med blå inslag. Klänningen är nedtill uppskörtad så att den röda underklädnaden syns. Maria har håret i lösa flätor och liksom Jesus blå ögon. Jesus sitter med benen i kors och bär en bok. Han har fotsid brun klädnad med bälte samt krona. Marias krona saknar tinnar och hon själv saknar händer. Jesus saknar höger underarm. Färgerna är senare något påbättrade. 1729 fick skulpturen nuvarande bakstycke med en pilaster vid varje sida samt snidat överstycke med volut och trumpetblåsare..
SKULPTUR JOHANNES DÖPAREN - En träskulptur av Johannes döparen, troligen 1400-tal, är snidad i samma stil och har ett likadant bakstycke som madonnan.
VÄSTRA KORSARMEN/VAPENHUSET - Vapenhuset är placerat ett trappsteg under korsmitten.
GOLV - Golvet är av kalksten. I golvet är inmurat två liljestenar vid varje sida och i det sydöstra hörnet en gravhäll.
VÄGG - Väggen är putsad och vitmålad.
DÖRR - Se "långhus". Dörren är placerad i en från väggen tresidigt utbyggd portal/vindfång. Den omges av ett 1700-talsepitafium. De rikt snidade flyglarna innehåller vid varje sida en naken människa och en ängel. Överstycket har i mitten en nu fragmentarisk korsfästelsescen, där korset återstår. Det omges av två spiralkolonnetter samt i varje flygel av en naken person med svärd i söder och hammare och tång i norr. Överst är en oval med piskor och vid varje sida en ängel. I portalens norra och södra sida är en grå profilerad vägg med en hög spröjsad glasruta med vardera 5x3 rutor.
FÖNSTER - Över portalen är ett högt sittande litet, rektangulärt, omålat fönster i en djup rektangulär nisch. Mot söder är ett litet rundbågigt, fönster med en ruta, placerat i en rundbågig starkt konande smyg. Fönsteröppningen är troligen romansk.
TAK - Taket är ett putsat och vitmålat tunnvalv.
ÖSTRA KORSARMEN/URSPRUNGLIGT KOR - Här var det ursprungliga koret beläget. Under 1600-talet förändrades det till gravkor för ätten Fehman. Koret är placerat tre trappsteg över korsmitten. Vid varje sida av koret är en bänkdörr som avskärmning. Skärmarna är målade som övriga bänkdörrar. Utmed östväggen är ett altare med ett litet krucifix. Norr om altaret står en fyrsidig sandsten med piscina, upptäckt 1952. Utmed nordväggen står en dopfunt framför en järnbeslagen dörr.
GOLV - Golvet består av kalkstenar. Framför altaret är en stor inmurad gravhäll med reliefinskriptioner över familjen Fehman.
VÄGG - Väggen i norr och söder är en del av det murade tunnvalvet. Se tak. Övre delen av östväggen är bemålad i rött och svart med 1600-talsmålningar i äldre Läcköskolans anda. Under taket är en calvariescen. I övrigt består målningarna av akantusslingor. I nordväggen är inmurat ätten Fehmans epitafium från 1600-talet. Epitafiet av kalksten med rik reliefdekor och inskriptioner omges av en rikt snidad ram i svart och guld. I överstyckets akantusornamentik ingår en svart texttavla med bibelinskription samt vid varje sida en oval porträttmedaljong på kopparplåt med inskription. Porträtten hålls uppe av två snidade kvinnoskulpturer. Epitafiet tillskrivs Johan Aureller d.ä.
DÖRR - Dörren mot norr är en rektangulär, järnbeslagen dörr av lameller och nitar samt en lågt placerad dragring. Den är placerad i en rektangulär nisch. Dörren ledde fram till 1867 till en sakristia, som då revs.
FÖNSTER - Det rundbågiga fönstret mot söder är av omålad ek och indelat i sex lufter. Framför träposterna sitter äldre poster av vitmålat järn. Fönstret har finhuggen omfattning av sandsten och är placerat i en utåt konande smyg, vars övre del följer takvalvets rundning. I fönsterbänken är en kvadratisk sten med reliefinskrift "INRI IHS" samt "1623." I östväggen finns en romansk rundbågig, fönsteröppning med djup, konande smyg. Fönstret indelas i smårutor genom blyspröjs.
TAK- Taket är tunnvälvt, putsat vitkalkat och rikt bemålat i rött och svart. Målningarna utgörs av akantusslingor i Läcköskolans anda.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen i en liten inbyggnad bakom huvudaltaret. Utmed sydväggen står ett altare.
GOLV - Golvet täcks av heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade.
DÖRRAR - Se kor
TAK - Taket är tunnvälvt, putsat och vitmålat.
TORN -
TORNVÅNING - Tornvåningarna besöktes ej vid inventeringstillfället. Tornets första våning fungerar som vapenhus. Invändig uppgång och trappa till tornet saknas. En högt placerad port i norra delen av södra tvärarmens västfasad leder till andra långhusvinden och till tornets andra tredje och fjärde våning (se exteriörbeskrivning). Tidigare fanns här en trappa på fasadens utsida. Idag kommer når man tornvåningarna en lös stege som reses mot fasaden. Tornet har tre våningar. En av kyrkklockorna är från 1750.

VÄSTERPLANA KYRKA - Kyrkan uppfördes troligen under 1100-talet. Även tornet i väster samt en sakristia kan ha tillkommit under medeltiden. Stora delar av den ursprungliga kyrkan, med tunnvälvt kor och två romanska fönster, är bevarad. Från medeltiden stammar även ett sidoaltare, ett triumfkrucifix, en piscina, en 1100-talsdopfunt, en madonna från 1200-talet och en Johannesskulptur, troligen 1400-talet. Dopfunten sägs vara skänkt till kyrkan av Bengt den gode. Ett gravkor under korgolvet byggdes på 1600-talet, troligen 1649, av släkten Fehman. Släkten har genom århundradena ombesörjt kyrkorestaureringar och skänkt föremål till kyrkan. Korvalvet och östväggen smyckades på 1630-talet med dekormålning i äldre Läcköskolans anda. En altaruppsats vid sidan av huvudaltaret tillverkades 1689 av Anders Sievertsson Bratt, Kinne-Vedum. Predikstolen är från 1636. Stigluckan uppfördes troligen vid 1600-talets slut.
Den norra korsarmen tillkom 1721 - 1729 och den södra 1733 - 1737. 1729 fick Madonnan och Johannesskulpturen sina nuvarande bakstycken (kanske från ett läktarbröst som då nedtogs). Möjligen hade kyrkan dessförinnan drabbats av brand. Koret flyttades samtidigt till norra korsarmen. Taket dekorerades 1729 av Olof Collander och 1737 troligen av Johan Liedholm. Altaruppsatsen i nuvarande huvudkor, tillverkad av Johan Peter Weser, tillkom 1737. Bänkarna är troligen från 1700-talet. 1867 revs en sakristia norr om det ursprungiga östkoret.
Även kyrkan i övrigt var tänkt att rivas 1872, men beslutet kom aldrig att verkställas. Den återinvigdes 1924 efter att ha stått öde i hundra år. Före återinvigningen, 1923-1924, genomfördes en restaurering enligt förslag av Anders Roland. Entreprenör var Artig, Lidköping, målarmästare K Johansson, Hasslösa och elektrisk installatör Smedman, Källby. Invändigt byggdes vindfång, inlades nya golv och bänkarna "gjordes bekvämare". En del äldre målningar, troligen valvmålningarna i det ursprungliga koret, upptäcktes och befriades från övermålning. Takmålningarna, altaruppsats, predikstol mm konserverades av CW Pettersson. Elektrisk ström och värme installerades. Spåntaken omlades och vindflöjeln uppsattes. Tornluckorna byttes ut. Nya fönsterbågar insattes, fasadputsen och dörrarna lagades.
Elektrisk ringanläggning installerades 1951 - 1952. Det ursprungliga koret omgjordes till dopkapell. En altaruppsats flyttades troligen vid denna tidpunkt härifrån till huvudkorets västvägg. Samtidigt flyttades altaret i östra tvärarmen 40 cm mot söder för att här kunna placera en nyupptäckt piscina. Stigluckan renoverades, enligt program av Axel Forssén. Orgeln byggdes 1961 av Nordfors och co, Lidköping.
Vid en renovering 1971 sågs målningen in - och utvändigt över och kompletterades genom Torbjörn Engblad, Alingsås.
Kyrkogården utvidgades 1986. 1987 återinvigdes kyrkan efter en genomförd renovering, som bland annat hade innefattat dränering av kyrkogården, omputsning av fasaden, tjärning av taken och rivning av en utvändig stentrappa till tornet. I renoveringen ingick även renovering av fönstren, lagning av invändig puts mm. En äldre valvbåge i vapenhuset frilades. Predikstolen och två medeltida skulpturer konserverades av Conny Karlsson, Laxå. Ett litet romanskt fönster blev synligt.

VÄSTERPLANA KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid och bestod fram till tidigt 1700-tal av långhus, torn i väster (senmedeltid eller 1600-tal) och smalare och lägre rakt avslutat kor i öster. Den ännu bevarade medeltida kärnan påbyggdes då och förvandlades till korskyrka genom två breda korsarmar i norr respektive söder. Kyrkan kännetecknas av olika tiders förändringar. Ett karakteristiskt drag är dess fönster- och dörromfattningar av röd kalksten.
FASAD - Kyrkan är uppförd av kalksten. Fasaden är spritputsad/borstad och vitmålad med hörnkedjor av oputsad sandsten. Under takåsen är en brun, synlig trästock. Över sydporten är inmurat en rektangulär stentavla med inhuggen inskription. Väster om dörren är ett solur. I fasaden finns även två ankarslut liksom i södra tvärskeppets östfasad och norra tvärskeppets östfasad. I östra tvärskeppets (det gamla koret) nordvägg markerar en ristning en igensatt rektangulär port/dörr till en 1867 riven sakristia. I norra tvärskeppet finns, över nordportalen, ett igenmurat fönster med spetsvinklad sandstensomfattning upptill. Under tornets takfot är en oputsad, profilerad sandstenslist. Den låga sockeln består av oputsad sten. Utmed södra tvärskeppets östfasad står ett stenkors från 1600 - eller 1700-talet. Väster om norra tvärarmen finns tre fragment av gravhällar.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad. Den består av rundbågig , tjärad (?) pardörr med fiskbensmönstrad fyllning samt dragbygel av smide. Dörren är placerad i en rundbågig nisch med omfattning av oputsad, röd sandsten. Framför porten ligger en kalksten.
I södra tvärskeppets sydfasad och i norra tvärskeppets nordfasad är vardera en rektangulär, svart enkeldörr med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren har en omfattning av oputsad, röd kalksten med trappstegsformat överstycke. Under taket har södra tvärskeppet i västfasadens norra del en mörk fiskbensmönstrad trädörr/lucka, som leder till vindar och torn.
FÖNSTER - Alla fönster utom det östra är placerade i liv med fasaden.
Östra tvärskeppet - ursprungligt kor - har i söder ett brunsvart, rundbågigt fönster med sex lufter. Fönstret har solbänk av kalksten samt av oputsad sandstensomfattning med spetsvinklat överstycke. I överstycket är en inmurad vapensköld med reliefmönster. I öster är ett litet, rundbågigt, romanskt fönster med blyspröjs och solbänk av en ohyvlad kalksten. Fönstret är placerat i en ojämn, konande nisch.
Södra tvärskeppet har mot söder två svarta rektangulära fönster med blyspröjs. Fönstren har solbänkar av kalksten samt omfattningar av oputsad kalksten med trappstegsformade överstycken. Mot väster och öster har södra tvärskeppet två fönster. De södra har samma utförande som sydfönstren. De norra har fönsterbleck av plåt. Norra tvärskeppet har mot öster två och mot öster respektive väster ett fönster med oputsad, upptill spetsvinklad sandstensomfattning.
I tornets västfasad sitter, över porten, ett rektangulärt fönster med blyspröjs och färgat glas. Fönstret har ett spetsvinklat överstycke av röd sandsten med snäcka i relief samt solbänk av kalksten. Ovanför detta fönster finns ett litet rundbågigt fönster, placerat i en djup, rundbågig nisch. Fönstret har blyspröjs med färgat glas samt fönsterbleck av plåt. Tornets sydfasad har i bottenvåningen ett litet rundbågigt fönster, placerat i en rektangulär nisch med oputsad omfattning samt solbänk av kalksten. Tornet har på varje sida en liten rundbågig glugg med luckor samt solbänk av kalksten.
TAK - Östra tvärarmen, det gamla koret, har spåntäckt sadeltak och kröns av en järnspira med ringar samt "FF"(Fehman) . Södra tvärarmen har valmat, rundat sadeltak med träspån och träspira med flöjel. Gamla långhuset har likadant tak, i öster krönt av järnspira med smidda ringar nedtill, växtornament upptill samt en flöjel med årtalet 1727. Det svängda torntaket är spåntäckt och kröns av ett järnkors, som har förgyllda kulor på armarna samt överst en flöjel.