KESTADS KYRKA

KESTADS KYRKA - Kestads kyrka består av ett litet, medeltida långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor från 1966 i öster, en lägre sakristia från 1966 norr om koret, ett smalare och lägre vapenhus från 1920 i väster samt ett fyrsidigt trätorn ridande mitt på långhuset. Tornet fick nuvarande utseende 1888.
FASAD -Kyrkans medeltida långhus är uppfört av sandstenskvadrar, som sedan 1960-talet är oputsade. I västra delen av sydfasaden är en äldre portal med obearbetade stenar, igensatt sedan 1888. Utmed långhusets västfasad, söder om vapenhuset, står en gravhäll samt ett liljestensfragment. Vapenhuset, uppfört 1920, är spritputsat och gulmålat. Det har en låg putsad rak sockel. Tornets fasad täcks av brunmålad lockpanel. Över västportalen sitter en lykta.
PORT - Huvudingången är belägen i vapenhusets västfasad. Den består av en rektangulär pardörr, klädd med fiskbensmönstrad, naturfärgad träpanel. Dörren är placerad i en grund, rektangulär nisch. Framför dörren ligger en kalksten. I vapenhuset finns en rektangulär port av bruna, släta, vertikala bräder. Framför denna ligger en granittrappa med tre steg.
FÖNSTER - Långhuset har på varje sida ett fönster, placerat i östra partiet. De smala, gråmålade rundbågade fönstren har korspost med fyra lufter. Dessa är spröjsade till smårutor genom blyspröjs med gult antikglas. Fönstren sitter i grunda nischer och är försedda med fönsterbleck av kopparplåt. Runt övre delen är en omfattning i form av kantställda sandstenar. Koret har i söder ett likadant fönster. Sakristian har mot norr ett gråmålat, segmentbågat fönster indelat i två lufter. Dessa är i sin tur spröjsade i smårutor genom blyspröjs med gult antikglas. I gavelröstet är ett litet rektangulärt fönster. Båda sitter i en grund nisch. Vapenhuset har i norr och söder vardera ett rektangulärt, brunmålat fönster, indelat i sex rutor. I korets gavelröste finns ett litet, högt sittande rektangulärt fönster. Tornet har i norr respektive söder en rektangulär ljudglugg med luckor som fasaden. Fönstren fick sin nuvarande form på 1960-talet.
TAK - Kyrkans långhus, kor, sakristia och vapenhus har sadeltak med enkupigt lertegel. Vapenhuset kröns av en flöjel. Tornet har spånklädd huv, krönt av en tupp i kopparplåt. Sakristians hängrännor - och stuprör är av kopparplåt, de övriga takens av järnplåt.

KESTADS KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid. Kyrkan bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare kor. Ett vapenhus i söder tillkom, troligen under senmedeltid. Förutom sydportalen har tidigt funnits en portal i väster. Kryssvalven i långhuset är troligen från senmedeltid eller från 1600-talet. Långhuset har behållit sin ursprungliga plan. Från tidig medeltid har bevarats långhusmurarna, en dopfunt och en liljesten. En madonna samt en skulptur av Johannes, som nu ingår i triumfbågens calvariegrupp, är tillverkade på 1200-talet. Skulpturerna tillhörde ursprungligen en annan grupp, troligen en korsnedtagningsscen. Maria och Johannes förvarades under ett par århundraden i sakristian. Krucifixet tillkom troligen på senmedeltiden.
Under 1600-talets första del utsmyckades takvalven med figurativa målningar i äldre Läcköskolans anda. Delar av altaruppsatsen och predikstolen är från 1690-talet.
Kyrkan putsades först vid 1700-talets slut. Ny bänkinredning insattes 1729 och 1758 inlades stengolv under mansbänkarna. 1764 eller 1766 revs det gamla koret. Kyrkan förlängdes samtidigt i öster och fick ett långt, tresidigt avslutat kor. En sakristia uppfördes på 1780-talet. Fönstren förstorades och fick invändigt dekormålade, numera försvunna omfattningar av Hjalmar Lindman på 1790-talet.
1867 samanslogs Österplana och Kestads församlingar och en ny, gemensam kyrka uppfördes i Österplana. Vapenhuset och det nya koret revs och tornet gjordes lägre 1888, då Kestads kyrka omgestaltades till sockenstuga och kommunalhus. Den fick en rak, fullbred vägg i öster. En del av inredningen, bland annat predikstol och delar av bänkinredningen, såldes på auktion.
Ett tjugotal år senare bestämdes att kyrkan åter skulle börja användas som gudstjänstlokal. Predikstolen återskänktes, konserverades och återuppsattes 1914-1916. Altartavlan restaurerades och kompletterades samtidigt. Arbetena utfördes av Carl Wilhelm Pettersson, Stockholm. Nya bänkar insattes och ett orgelharmonium inköptes. Kestads kyrka återinvigdes 1916.
Nuvarande vapenhus uppfördes av tegel 1920. Ritningarna var gjorda av Anders Roland. 1936 utgrävdes kyrkan varvid det gamla koret kunde studeras. En ombyggnad planerades med Allan Berglund som arkitekt. Denna kom aldrig till stånd på grund av andra världskriget. Däremot konserverades delarna till altaruppsatsen och uppsattes på sydväggen. Vid Adolf Niklassons renovering 1964 - 1966 rekonstruerades medeltidskyrkans smalare, rakslutna kor och en ny sakristia uppfördes i norr. Fönsteröppningarna gjordes högre, smalare och rundbågiga istället för rektangulära. Putsen på fasaden borttogs. Altaruppsatsen och predikstolen konserverades av Olle Hellström. Äldre färglager framtogs. Kyrkan fick ny altarring, nytt altare, trappa och fot till predikstolen och skåp till sakristian, ritade av Adolf Niklasson. Som stenhuggarmästare arbetade David Gustavsson, Gössäter. En orgel inköptes 1969 från Nordfors och co, Lidköping. Fasaden var ritad av Adolf Niklasson. Altaruppsatsen konserverades av Alf Hedman 1991 och upphängdes på korets östvägg. Calvariegruppen placerades i triumfbågen. Denna förvarades sedan 1889 på Västergötlands museum. 1998 omputsades vapenhusets fasad , vitkalkades (den var tidigare gråbrun) och porten utbyttes. Även fönstermålning och invändig putsrenovering utfördes. Förslaget var upprättat av David Bornéus.

KESTADS KYRKA - Kyrkan består av ett litet och mörkt, medeltida långhus med smalare, invändigt lika högt och betydligt ljusare kor, ett vapenhus i väster samt sakristia norr om koret. Över långhuset rider ett litet trätorn. Kyrkans interiör har präglats av olika tider, främst barock samt 1900-tal.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom en mittgång. I väster är en läktare. Bänkarna når i norr ända intill västväggen. I söder saknas bänkar. Istället finns här en läktartrappa. Den inbyggda, raka trätrappan med grön heltäckningsmatta leder upp från mittgången. Vid nordväggen är en predikstol placerad närmast koret och en dopfunt vid motsatt sida. Mot dopfunten är lutat ett solur av kalksten.
GOLV - Golvet utgörs av hyvlade kalkstensplattor. I mittgångens östra del ligger två gravhällar, varav den östligaste är försedd med reliefer, bland annat inskriptionen 1674 samt en vapensköld. Långhusets västligaste del ligger på en lägre nivå. Två kalkstenstrappor i mittgången leder ned.
VÄGG - Väggarna är ojämna, slätputsade och vitmålade. På väggarna finns rikligt med bevarade 1600-talsmålningar i Läcköskolans anda. Målningarna i grå och bruna nyanser består mestadels av en rik växtornamentik. På sydväggen syns närmast koret ett ansikte med gloria och mitt på sydväggen ett grinande ansikte eller maskaron. Över maskaronen finns spår av inskriptioner, där bland annat "Simmonson" är läsbart. Öster om läktaren finns på sydsidan en rektangulär nisch, där före 1888 funnits en port. I nischen sitter två snidade änglar med akantusblad, målade i vitt, guld och silver. På östväggen, söder om triumfbågen, finns en ljushållare i form av ett smitt träd med ljusarmar.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vapenhuset består av en gråbrun enkeldörr med en glasruta, spröjsad till fyra rutor överst, samt två speglar underst. Den är placerad i en djup, utåt konande nisch.
FÖNSTER - Långhuset har på varje sida ett fönster, placerat i rummets östra del. De rundbågiga, gråmålade fönstren från 1966 har korspost med fyra hela innanfönster. Fönstren är placerade djupa rundbågiga smygar, putsade och vitmålade. I fönstren sitter horisontella träplattor för vaser mm.
TAK - Taket består av två kryssvalv, rikt bemålade med grå, svart och gul växtornamentik i den tidiga Läcksöskolans anda. I sex av de åtta valvkapporna finns ett ansikte/en maskaron, de flesta med gloria. De omges av rik akantusornamentik. I takets västra del, över läktaren, är en glugg med lucka, som leder till tornet.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom tre trappsteg samt genom en bred, triumfbåge. Koret och triumfbågen tillkom 1966. I bågen hänger ett krucifix. Altaret är placerat invid östväggen och härovan hänger altaruppsatsen. Altarringen består av två knäfallspallar, placerade ca 2,5 meter från östväggen och knappt en meter från varandra. Utmed sydväggen står ett vitt piano och i nordväggen är en dörr till sakristian. .
GOLV - Korgolvet utgörs av slipade kalkstensplattor. Framför altarringen ligger en matta med ljusgula och blå bårder.
VÄGG Väggen är slätputsad och vitmålad.
DÖRR - Dörren till sakristian är rektangulär med slät träfärgad panel och mässingshandtag, troligen 1966. Dörren är placerad i en djup rektangulär nisch.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Fönstret har samma utformning som långhusfönstren. Det har även en fönsterbänk i form av en polerad kalkstensskiva.
TAK - Taket består av ett nygjort kryssvalv.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1960-talet utgörs av en slipad kalkstensskiva som vilar på ett murat och putsat underrede. Altaret är ritat av Adolf Niklasson.
BÄNKINREDNING - Långhusets öppna bänkinredning består av två kvarter. Det norra kvarteret innehåller åtta bänkar och det södra sex stycken. Bänkskärmar finns på båda sidor mot koret. . De gröna, rektangulära gavlarna pryds av en enkel spegel. Ryggar och sitsar är målade i samma färg. Bänkarna är nedtill kopplade genom bjälkar. Bänkinredningen är från 1916.
PREDIKSTOL - Den polygonala, renässansartade predikstolen är ådrad i brunsvart. På varje sida är en arkadbåge med svart enkel växdekor i relief. I arkadbågarna är en målad himmel. Sidorna uppdelas genom rikt profilerade, joniska kolonetter på konsoler, prydda av växdekor i svart relief. Bokstödets undersida har inskriptionen "HWS PS 122 Anno 1691." En timglashållare är utformad som en skulpterad ängel. Predikstolen är placerad på en svartlaserad, polygonal, sentida fot. Den svängda trätrappan med träfärgade, inbyggda steg leder upp från söder.
ORGEL - Orgeln är placerad på läktarens norra sida med spelbordet vänt mot söder. Orgeln har spetsvinklad fasad. Mot öster är orgelfasaden prydd av utskurna vågiga bårder. Orgeln, byggd 1969 av Nordfors och co, Lidköping, har sju stämmor, fördelade på en manual och pedal.
LÄKTARE - Läktaren, troligen 1800-tal, vilar på fyra grå fyrsidiga stolpar. Läktarbröstet består av en barriär med rikt profilerade gråmarmorerade balusterdockor. Sargerna såväl upp - som nedtill pryds av bland annat snidade äggstavsfriser. Den undre sargen kanten pryds av utsågade karnisbågar. Läktargolvet täcks av grön heltäckningsmatta. Från dess mitt går en stege upp till tornet.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1600-talets slut består av en oljemålning, "ecce homo". En person till höger om Kristus är rödklädd men i övrig är färgerna mörka. Tavlan har en grå ram med guldfärgade lister från 1966. På ramen är monterat snidade, vita och guldfärgade ornament i form av växtrankor vid båda sidor samt ett får överst.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är sammansatt av separata skulpturdelar av en altaruppsats från 1696. Anordningen, tillkommen på 1960-talet, är målad i vitt, silver och guld. Delarna är monterade direkt på korväggen med litet avstånd från varandra. På varje sida av altartavlan är en snidad akantusranka med en sjöjungfru samt i norr ett Kristusmonogram och i söder en kärve. Norr respektive söder om dessa är en kvinna med ett av Kristi pinoredskap. Över tavlan är på varje sida en snidad ängel samt överst Kristus med segerfana.
ALTARRING -Altarringen från 1966 består av två knäfallspallar placerade ut från nord - respektive sydväggen. Varje pall består av tre kraftiga balusterdockor i vitt och guld. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med gult tyg. Altarringen är ritad av Adolf Niklasson.
DOPFUNT - Sandstensdopfunten från 1100-talet är helt cylindrisk och pryds av figurativa reliefer. Runt mynningskanten finns en växtslinga. Härunder finns arkadbågar innehållande: 1. Kristus i Majestät. 2. Petrus med nyckel. 3. Ärkeängeln Mikael med en vågskål. 4. Ett djur. 5. En person med en bok och ett bröd vid ett altare. 6. Ett lamm. 7. En man med stav och palmkvist - en missonär? 8. En knäböjande.
Cuppan är placerad på en nedåt konande cylindrisk fotplatta, bredare än cuppan, placerad på ett senare runt fundament. I uttömningshålet sitter ett järn.
NUMMERTAVLA - En fristående nummertavla invid dopfunten är svart, tresidig och kröns av en lyra i metall. Den vilar på ett högt trästativ.
CALVARIEGRUPP - Calvariegruppen utgörs av tre skulpturer, sammanfogade från olika grupper. Den fick sin nuvarande placering på 1960-talet. Det stora, krucifixet avbildar en lidande Kristus med blått höftskynke och är troligen senmedeltida. En snidad Mariaskulptur i norr från 1200-talet tillhörde ursprungligen en annan skulpturgrupp, troligen en korsnedtagningsscen. Maria har tämligen stel hållning. Huvudet lutas något åt vänster och med höger hand håller hon om vänster hand. Hon bär fotsid klänning, mantel med bred kantbård samt krona med dok under. Maria står på en låg träsockel med rödbrunt färgfragment. Kronan är skadad. Skulpturen bär spår av kredering samt av rött på doket, rosa på hals, blått på manteln och under armen, svart på skorna samt guld på klänningen. Johannes i söder är troligen samtida med Maria. Han håller en bok i vänster hand och stöttar huvudet med höger.
VAPENHUS - Utmed vapenhusets sydvägg är en rockhängare av smide och utmed nordväggen två mindre bord.
GOLV - Golvet består av grovt hyvlade kalkstenar. I golvet finns även en kalksten med handtag.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och gulmålade. Över dörren mot långhuset är en träplatta med samma inskription som predikstolens bokbräde.
PORT - Porten i väster är en rektangulär enkeldörr av vertikala naturfärgade bräder, troligen 1970-tal.
FÖNSTER - I norr och söder är vardera ett litet, gråmålat rektangulärt fönster uppdelat i sex smårutor.
TAK - I taket är ett omålat brädtak.
SAKRISTIA - Utmed sakristians östvägg finns skåp från 1966, ritade av Adolf Niklasson. Skåpsdörrarna är gjorda av vertikala, släta, träfärgade bräder. I väster är ett enkelt altare och norr om detta en port.
GOLV - Golvet består av kalkstensplattor.
VÄGG - Väggen är putsad och vitmålad.
PORT/DÖRR- Se "exteriör" respektive "kor".
FÖNSTER - Det segmentbågade fönstret är indeltat i två lufter.
TAK - Taket består av ett tunnvälvt brädtak.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Över läktaren är två våningar, helt av trä. De troligen senmedeltida klockorna är placerade i den övre, som även har en lucka mot norr och en mot söder.