HUSABY KYRKA

HUSABY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre kor, lägre och smalare rundad absid samt västtorn. Västtornet är ett fyrsidigt centraltorn , något smalare än långhuset, samt mitt på dess södra respektive norra sida av ett smalt, runt trapptorn. Tornet är något äldre än resten av den ovanligt stora romanska kyrkan. Kyrkan är ett välbevarat byggnadstverk från tidig medeltid.
FASAD - Kyrkans torn är murade av oputsad, tuktad sandsten. Långhus, kor och absid består av finhuggna sandstenskvadrar. Även den skråhuggna sockeln i två låga avsatser är murad av sandstenskvadrar. Dörrar och portar har omfattningar av kantställda sandstensflisor.
Söder om västporten sitter på fasaden ett solur liksom ett på absidens östra sida. På korets sydsida, under en trefönstergrupp, utgörs muren av betydligt större kvadrar i avvikande, mörkare färg. Det södra sidotornets fasader täcks nästan helt av murgröna. Under det västligaste fönstret på långhusets nordfasad är spår av en igenmurad port. Över sydportalen är en igenmurad liten kvadratisk öppning.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad. Den består av en rektangulär pardörr, klädd med brun, vertikal pärlspont. Dörren har runda smidesbeslag med växtornamentik. Den är placerad i en rektangulär nisch. Över nischen är ett skulpterat överstycke av sandsten. På korets nordsida finns en port i form av en rektangulär, brun enkeldörr. Dörren är klädd med vertikal pärlspont och har växtformade smidesbeslag, troligen 1902. Dörren är placerad i en djup, rundbågig nisch. Tympanonfältet pryds av ett utsågat trepass i sandstenen. Runt nischens övre del finns en omfattning i form av kantställda sandstenar. I nischen är en stentröskel, och framför dörren har placerats en stor kalksten.
I östra delen av långhusets sydfasad finns en port i form av en brun, rundbågig pardörr. Dörren är klädd med brun, vertikal pärlspont och försedd med runda, växtornamenterade smidesbeslag. Dörren är placerad i en rundbågig, perspektivisk nisch med två språng. Nischens övre del har omfattning i form av profilhuggna sandstenar. Två trappsteg av kalksten leder upp till porten och framför den ligger en kalksten.
Framför västra långhusfönstret är en källare med synligt, svart, brädklätt sadeltak med dörr i det västra takfallet. Mot norr är en låg gavelvägg av trä med två källarfönster.
FÖNSTER - Långhuset har mot norr två lågt sittande rundbågiga fönster, placerade i grunda rundbågiga nischer. Fönstren indelas genom plattjärn i mittpost med sex rutor på vardera sida. Varje ruta indelas i sin tur genom blyspröjs i nio mindre. Ovanför norrfönstren, något förskjutna mot mitten, finns två små rundbågiga fönster i konande, rundbågiga nischer. De har mittpost av plattjärn och varje luft indelas genom blyspröjs i nio smårutor. Samtliga fönster har runt övre delen omfattning av kantställda sandstenar. På långhusets sydsida finns, i östra delen, ett lågt sittande mycket litet, lågt placerat fönster i en djup, konande nisch. Väster om detta finns ett större och tre små fönster av samma typer som på långshusets nordsida.
Korets södra sida har en trefönstergrupp av spetsbågiga, smala fönster. Fönstren är placerade i grunda nischer och indelade i rutor genom horisontella bandjärn. De vertikala stenpelarna som avskiljer fönstren har rundad profil. Mittfönstret är något högre än övriga och rutorna är i sin tur indelade i smårutor genom blyspröjs. Öster om trefönstergruppen är ett mycket litet, lågt placerat svart järnfönster i en djup, konande nisch. I nischen, under fönstret, finns två "stentrappsteg". Över nordportalen finns ett högt sittande rundbågigt fönster av samma typ som i långhuset.
På absidens östfasad finns ett litet och smalt fönster med mittpost samt blyspröjs. Fönstret är placerat i en djup, konande och perspektivisk nisch. I en nisch med sandstensomfattning på absidens sydsida finns ett annat litet och smalt fönster. Det är genom blyspröjs indelat i sex kvadratiska rutor.
Över västporten finns ett brett och lågt spetsbågigt fönster. Blyspröjs indelar fönstret i diagonalt placerade små rutor. Fönstret har omfattning av kantställda sandstenar. I väster har centraltornet på läktarvåningen ett rundbågigt större fönster, på andra våningen ett litet rektangulärt och på tredje våningen två små rundbågiga fönster med blyspröjsar. Mot söder har centraltornet, öster om trapptornet, ett rektangulärt fönster på våning tre och ett på ett på våning fyra. Båda indelas i mindre rutor genom blyspröjs. Väster om trapptornet har centraltornet mot söder ett lunettfönster på tredje våningen. Mot norr har centraltornet, väster om trapptornet, ett runt fönster med korspost på våning två, ett rundbågat i våning tre och ett smalt rektangulärt i våning fyra. Mot öster har centraltornets tredje våning, söder om långhusets taknock, ett litet rundbågigt fönster. På fjärde tornvåningen finns i öster och väster en dubbelvälvd rundbågig glugg vars mittkolonnett har tärningskapitäl. I södra trapptornets sydfasad finns troligen (dolt av murgröna) ett litet fönster. I tornen finns även små kvadratiska gluggar.
TAK - Långhuset och koret har skiffertäckt sadeltak. Absiden har skiffertäckt huvtak. Trapptornen har närmast kägelformade tak. Centraltornet har huvformad nederdel, krönt av ett högt torntak. Samtliga torntak täcks av kopparplåt i storplåtsformat. I nedre partiet av centraltornets öst - och västsida samt av trapptornens syd - respektive nordsida finns en rund, svart urtavla med vita visare och romerska siffror. Över centraltornets större urtavlor är takets kopparplåt uppdragen till en rak kåpa, medan trapptornens mindre urtavlor är placerade i runda plåtkåpor.
På långhusets östra gavelspets är en skorsten murad av sandsten. Samtliga tre torn kröns av ett järnkors.

HUSABY KYRKA - Enligt traditionen döptes Olof Skötkonung vid 1000-talets början av Sankt Sigfrid i Husaby källa. Olof Skötkonung skall samtidigt ha skänkt kungsgården i Husaby till biskopsstolen. Biskopssätet låg i Husaby till 1100-talets mitt, då det flyttades till Skara. Biskop Thurgot var den förste biskopen.
Troligen föregicks nuvarande kyrka av en träkyrka, till vilket nuvarande torn fogades vid 1000-talets slut. Sidotornen kan ursprungligen ha varit högre än tornets mittparti. Absidkyrkan uppfördes något senare, varvid mittornet påbyggdes. Murarna är till stor del bevarade liksom ursprunglig sydportal. Läktaren i kyrkans torn kan under medeltid ha varit avsedd för kungen.
Tornet hade en tunnvälvd bottenvåning.
De gotiska takvalven kom till på 1300-talet och dekorerades med kalkmålningar. Även väggarna dekormålades, men av dessa återstår endast två mindre fragment. Samtidigt byggdes en sakristia i norr. Det fanns även ett vidbyggt så kallat kyrkhärbärge i norr samt ett vapenhus i söder.
Från medeltiden är bevarat delar till förromanska stengravkistor, en dopfunt, en biskopsstol och en bänk från 1200-talet, delar av två altaruppsatser från 1400-talet, en skulptur av Erasmus från 1400-talet, ett krucifix från ca 1250 och ett stenaltare bland annat.
1566 besköts kyrkan av danskarna, varpå yttertaket brann upp. Ett provisoriskt halmtak fick ligga i 20 år, innan taket iordningställdes permanent. På 1600-talet överlämnade Magnus Gabriel de la Gardie en altaruppsats. Från samma tid stammar korskranket och predikstolen. 1735 skadades södra tornet vid ett blixtnedslag. Takmålningarna överkalkades på 1700-talet. 1741 restes öster om kyrkan en sten som berättar om Olof Skötkonungs dop.
En orgel, byggd av CJ Fogelberg, Lidköping, inköptes 1866. Samtidigt upptogs två fönster i norr och övriga fönster förstorades. Tunnvalvet i tornets bottenvåning ersattes av ett annat innertak. 1867 visades biskopsstolen på världsutställningen i Paris och erhöll en bronsmedalj!
Vid 1900-1902 års restaurering utbyttes ljudgluggarnas ursprungliga mittkolonnetter. Kalkmålningarna i taket befriades från övermålning och kompletterades betydligt genom konservator C.Wilhelm Pettersson. Den invändiga putsen, inklusive vissa av de fragmentariska kalkmålningarna, avlägsnades från väggarna. Många målade figurer nymålades. Pettersson restaurerade även altarskåpen, predikstol och triumfkrucifix. De medeltida tillbyggnaderna i norr, och söder raserades liksom ett magasin. Ett vindfång uppfördes framför sydportalen. Torntaket täcktes med koppar. Läktaren ombyggdes och nya bänkar insattes, troligen även altarring. En orgel, byggd av CA Härngren, Lidköping inköptes. Vid utgrävningar som samtidigt gjordes för en nyinstallerad värmekammare hittades en bearbetad ekstolpe som förmodligen tillhört en äldre kyrka. I väggen hittades en "sten med runslinga". En minnessten över renoveringen uppsattes på kyrkans nordvägg. Sammanfattningsvis försökte man vid denna renovering att återgå till den romanska kyrkan. Arkitekt var Fritz Eckert och byggmästare var Lars Emanuel Pettersson. Elektricitet installerades, troligen 1917. 1923 installerades i källaren en panna med varmvattenledning, enligt ett förslag av William Fagerström, Göteborg. 1928 utgrävdes, genom Axel Forssén, Olof Skötkonungs och Estrids gravar.
1937 godkändes ett förslag till brödrengöring av inredningen genom KJR Johansson.
1951 upprättade ingenjör S Lidén handlingar för elektrifiering av orgeln. 1952 - 1953 genomfördes en inre renovering under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Vindfånget i söder utbyttes mot ett nytt. Nya bänkar insattes. Bänkkvarteren avkortades i såväl öster som väster. I sakristian ställdes ett bockbord, ritat av Erik Lundberg och i långhusets nordöstra del ett dopaltare. Altarringen fick ny klädsel. Väggar och valv rengjordes. Till predikstolen gjordes ny trappa. Olle Hellström konserverade predikstol, altaruppsats, korskrank, altartavla och de två medeltida altarskåpen. Föremålen befriades från övermålning och behandlades mot trämask. Korskranket visade sig ha övermålats 1900, 1851, vid slutet av 1700-talet samt, enligt inskription, 1670. 1959 utbyttes den vedeldade pannan mot en oljepanna. 1971 inköptes från Smedmans orgelbyggeri en ny, helmekanisk orgel med 18 stämmor och helt ljudande fasad.
Kopparplåten på tornspiran utbyttes 1978 genom Svenska väg AB, Skövde. Samtidigt utbyttes rötskadat virke. 1979 konserverades den medeltida stolen och bänken av konservator Elkea Tångeberg, Uppsala. Problem med fukt och hussvamp på vindarna åtgärdades 1980 genom Helge Gustafssons Byggnads AB, Götene, som bland annat sanerade, tog upp ventilationshål och bytte ut rötskadat trä.
1983 konserverade konservator Ingrid Hemgren kalkmålningar av bland annat Sankt Jakob, som rengjordes och i viss mån retuscherades. Samma år lades blästrade naturstensplattor på en av kyrkogårdens grusgångar och hängrännor och stuprör uppsattes. Vindar isolerades 1984. Följande år anlades en urn- och minneslund öster och nordöst om absiden. 1986 konserverades takputs, ett krucifix mm genom Alf Hedman och Conny Karlsson. Ett nedfallet solur lagades. Den östligaste bänkraden avlägsnades 1989. Uppvärmningssystemet utbyttes 1995 mot direktverkande el med paneler samt folievärme i bänkarna. 1996 utfördes en arkeologisk provgrävning på kyrkogården, väster om kyrkan.

HUSABY KYRKA - Kyrkan består invändigt av ett brett, mörkt långhus, smalare och lägre kor, smalare och lägre rundad absid innehållande sakristia samt i väster ett fyrsidigt, smalare mittorn, sammanbyggt med två halvrunda sidotorn i norr och söder. Mellan kor och långhus är en murad vägg med bred triumfbåge. Interiören har en till stora delar bevarad tidigmedeltida karaktär.
LÅNGHUS - I triumfbågen är ett korskrank av trä och över bågen hänger ett triumfkrucifix.
Det kryssvälvda långhuset består av två kryssvälvda travéer. Kyrkan välvdes under 1300-talet. Det är indelat genom bred mittgång och tvärgång i söder. Underdelen av det fyrsidiga, smalare västtornet ingår i långhuset. Förutom västport med vindfång finns en dörr/port på sydsidan. I kyrkorummets västra del är en uppgång till varje sidotorn. Över kyrkorummets torndel är en läktare. Under denna saknas bänkar. Här finns i sydöst ett konstverk av Martin Hansson: ett rumshögt fyrsidigt stentorn med torntak. I sydvästra hörnet är ett bokbord och utmed nordväggen ett annat bord. Över detta hänger en inglasad modell av ett vikingaskepp.
Bänkarna slutar ca 3,5 meter väster om korväggen. Här står, i långhusets sydöstra hörn, predikstolen med uppgång från norr. Väster om predikstolen är en glasmonter med en uppslagen bibel. På nordväggen, närmast korväggen, är ett dopaltare i form av ett smalt, brunbetsat bord samt framför detta en medeltida dopfunt. Väster om dopfunten är ett piano. Långhuset domineras av sina oputsade väggar samt av det välvda takets dekormålningar. Söder respektive norr om triumfbågen hänger på korväggen en nummertavla.
GOLV - Golvet utgörs av grovt hyvlade kalkstenar. I tornunderdel, mittgång och tvärgång ligger inmurade gravhällar. Bänkarna står på ett ca en dm högt undergolv av obehandlade, smala, tvärgående bräder. I mittgången ligger en gråbrun gångmatta.
VÄGG -Av medeltida långhusmålningar, troligen gjorda på 1480-talet, är två motiv framtagna och bevarade: På mittvalvets södra valvsvickel finns en stadsbild och på västväggen, ovanför aposteln Simon Petrus, troligen den korsbärande Kristus.
Väggarna av finhuggna sandstenskvadrar är sedan 1902 oputsade. Valvpelarna är dock putsade och dekormålade. Förutom de ovan nämnda målningarna utgörs de av CW Petterssons rekonstruktionsmålningar från 1902. På den sydvästra pelaren avbildas mot öster Judas Taddeus och på den nordvästras pelarens östsida Simon Petrus. På pelaren i nordväst avbildas Jakob och på den i nordöst Johannes på västra sidorna. På mittpelaren i söder syns Bartolomeus på västra sidan, Philippus på norra och St Andreas på östra sidan. På mittpelaren i söder avbildas Jakob mot väster, Matteus mot söder och Thomas mot öster. Personerna är placerade i spetsbågar och under dem finns målade draperier ca en meter över golv. Utmed varje långvägg är mellan pelarna två höga spetsbågiga valv/nischer.
Under det västligaste nordfönstret fortsätter fönstersmygen i form av en djup nisch. Framför den sydportal, som här är bevarad i exteriören, har på insidan placerats en rektangulär minnestavla av kalksten. Tavlan minner om en restaurering 1900-1902, då kyrkan "återställdes", fick nya bänkar, nytt tornur mm.
Triumfbågens övre del har en omfattning i form av kantställda sandstenskvadrar. I korväggen, norr om triumfbågen är en rektangulär nisch ca 150 cm över golvet. I nischen fanns under medeltiden en ambo. Sidostycket i nischens sandstensomfattning är prydd av reliefer med ett ansikte, biskop Brynolf Gerlachsons vapen samt nederst en liten drake. På bottenplattan finns en latinsk inskription.
Korskranket är daterat 1670. I korskrankets mittparti är en rektangulär dörröppning. Korskrankets nedre parti, på en höjd av ca en meter, består på öppningens båda sidor av hela, blåmålade träskivor. Dessa pryds vid varje sida av pilastrar, som uppbär två arkadbågar. Skrankets genombrutna mittparti utgörs av profilerade spjälor, uppdelade i fält genom fyra pilastrar. Det genombrutna, rutmönstrade, överstycket uppdelas även detta i tre fält genom pilastrar. Varje fält kröns av en spetsvinklad fronton med snidad ram samt överst en svarvad spira.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Västporten är en nyare, rektangulär pardörr av vertikal, träfärgad pärlspont. Den är placerad i en djup, rundbågig nisch. Över porten och i nischen är ett spetsbågigt fönster med blå, kvadratisk mittruta. Innanför porten är ett vindfång med träväggar försedda med glasad, blyspröjsad överdel mot söder och norr. Västportens innerdörr utgörs av en pardörr - svängdörr av ek. Varje dörrblad har vertikalt metallhandtag och pryds upp - och nedtill av tre höga, rundbågiga speglar. De övre är genombrutna och glasade, samt indelade i smårutor genom blyspröjs. Över porten, under läktartaket, är en glasruta, genom blyspröjs indelad i smårutor.
Sydportens innerdörr är en träfärgad, rektangulär pardörr med glasöverdel. Rutan i varje dörrblad är dubbelvälvd och de kryssade spröjsarna är profilsvarvade. Dörren, från 1800-talets slut, sitter i en rundbågad träportal, utbyggd ca 40 cm från väggen. Den återinsattes 2000 efter att ha förvarats i en tornkammare. Den rundbågiga porten är av träfärgad pärlspont och placerad i en rundbågig nisch/ rundbågigt vindfång.
FÖNSTER - Långhuset har i norr två och i söder ett större rundbågigt fönster. Sydfönstret är placerat i östra delen av långhuset. De träfärgade fönstren är indelade i vardera sex rutor samt placerade i rundbågiga, oputsade smygar med lutande fönsterbänkar. Fönstrens övre parti har omfattning i form av kantställda sandstenar. På södra långsidan finns dessutom tre och på nordsidan två mycket små, rundbågiga fönster placerade under taket. Fönstren sitter i konande, rundbågiga, oputsade smygar. Över läktaren är i väster ett rundbågigt fönster, indelat i smårutor i en rundbågig djup smyg. I söder är, längst österut, ett mycket smalt fönster i en smyg bakom predikstolen.
TAK - Taket består av två gotiska kryssvalv med 1902 framtagna och kompletterade, sena 1300-talsmålningar i grönt och rödbrunt. Valvkapporna omges av geometriska ramar samt växtslingor. I övrigt består dekoren av rödbruna och gröna medaljonger med figurmotiv. Medaljongerna och växtslingorna är till stor del medeltida, medan figurerna utgör rekonstruktioner. Över läktaren, i den del av långhuset som ingår i tornet, är ett plant, ljusbrunt brädtak.
Taket under läktaren utgörs av mörkt träfärgad pärlspont.
KOR - Det smalare och lägre koret avgränsas från långhuset genom ett trappstegs högre nivå samt av en murad vägg med triumfbåge och träskrank. Koret avgränsas från absiden genom en murad vägg med rundbågig öppning. I denna är ett träskrank, där altaruppsatsen ingår. Invid skranket står altaret och vid varje sida är en dörr till sakristian öster om skranket. Altarringen står ca 1, meter från absidväggen.
I triumfbågen är på varje sida ett kvadratiskt altare, murat av sandstenskvadrar och mittskiva av kalksten. Mitt i korets nordvägg är en port. Väster om denna står en rygglös, genombruten och rikt snidad bänk från 1900-talets fösta del. I korets sydöstra hörn, på en pelare, är en rektangulär, svart gravsten med en calvariegrupp i relief. Utmed sydväggen står en bänk från 1200-talet, byggd i stolpteknik. Ryggen utgörs av profilsvarade stolpar, sammansatta till tre, ursprungligen fyra kvadrater. Framför korskranket är på sydsidan en biskopsstol i stolpteknik från 1200-talet.
GOLV - Korgolvet utgörs av kalkstenar med inmurade gravhällar.
VÄGG - Väggen är murad och oputsad. I norr, närmast långhuset är ca 120 cm över golvet en rektangulär nisch, där en ikon placerats. Över denna hänger ett stort, delvis medeltida, altarskåp. Öster om nordporten är en stor gravhäll uppsatt mot väggen. I triumfbågen sitter på varje sidoaltare tre senmedeltida skulpturer. I sydvästra hörnet är en valvpelare. På dess norra sida är en kalkmålning föreställande Petrus och på den östra en föreställande Paulus. I sydöstra hörnet är en annan valvpelare med kalkmålad växtdekor. Mellan pelarna bildas utmed sydväggen en spetsbåge/nisch. I korets fönsternisch finns målningar, troligen 1480-tal, föreställande, från norr till söder, Sankta Agneta (Agnes), Sankt Erasmus, Sankta Katarina av Alexandria, Sankt Göran och draken.
Skranket mot absiden är mörkbrunt. Se dörr.
PORT/DÖRR - Nordporten utgörs av dubbla dörrar. Båda dörrarna är rektangulära och mörkt träfärgade med två grunda speglar samt metallhandtag.
En dörr på varje sida av altaret är upptagen i skranket. Dörrarna är mörkbruna med gröna och röda inslag samt rikt snidade. Dörrarna pryds av vardera tre speglar med grön ram. Dörrarna har vid sidorna omfattning i form av kannelerade pilastrar. De spetsvinkade överstyckena pryds av snidad växtdekor.
FÖNSTER - Koret har i söder ett större fönster, indelat i tre spetsbågar, den mellersta högre. Varje spetsbåge indelas i sin tur genom träspröjs i vardera fem rutor. Fönstret är placerat i en djup, murad rundbågig nisch. I sydväggens västra del är ett lågt placerat mycket litet kommunionsfönster i en djup, konande nisch. Under fönstren finns i nischen fem trappsteg.
TAK - Även i korvalvet finns framtagna och restaurerade målningar från 1480-talet, restaurerade 1900. Kormålningarna är dock inte förvanskade i lika hög grad som långhusmålningarna. I varje valvkappa avbildas en kyrkofader och en evangelist med språkband. I norr skildras evangelisten Matteus och Sankt Augustinus, i öster evangelisten Lukas och Gregorius, i söder evangelisten Johannes och Sankt Ambrosius samt i väster sankt Hieronymus och evangelisten Markus.
FAST INREDNING
ALTAREN - Det medeltida altaret i öster är murat av kalksten och täcks av en kalkstensskiva. Underredet har på varje sida en stor, nedsänkt spegel. I triumfbågen finns ett sidoaltare vid varje sida - se vägg.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning från 1950-talet är sluten mot gångarna, men öppen utmed långsidorna. Närmast sydporten är de närmaste bänkarna i väster något avkortade så att en liten sidogång bildas. Även bänkarna närmast tornet är något avkortade mot väggarna. Bänkarna består av ett kvarter i norr och två i söder. Det norra kvarteret innehåller 12 bänkar, det sydvästra 3 och det sydöstra 7 bänkar. Bänkskärmar finns på båda sidor av tvärgången samt mot koret. De träfärgade gavlarna pryds av vardera en stor spegel med profilerad grå ram. Mellan dörrarna finns något profilerade och högre fronter. Ryggarna består av vertikalt placerad pärlspont och närmast sitsen av genombrutna, profilerade arkadbågar.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen från 1600-talet indelas i fält genom joniska kolonnetter. Predikstolen är målad i svagt gult, rött, guld och silver. I varje fält är två snidade karyatider som uppbär en arkadbåge. Över varje båge är ett änglahuvud och i bågen en skulpterad evangelist. Kolonnerna vilar på rikt snidade konsoler. Mellan dessa finns rödruna bildfält med evangelistnamnen målade i vitt. Över kolonnerna, på sargen, finns snidade huvuden. Under korgen finns genombrutna utsågade akantusornament. Korgens nederdel är neddragen och avslutas av en skulpterad pinjekotte.
Ljudstaket är åttasidigt med snidad kant, skulpterade kvinnohuvuden i hörnet. Ovanpå taket finns runt kanten bruna kartuscher med rikt snidade ramar. Trappan utmed korväggen är murad av tegel med putsad kant.
ORGEL -Orgelpiporna indelas i fem fält, varav två högre i form av tureller. Mellan dessa är ett nedsvängt fält och vid sidorna två mycket smala lägre fält. Fälten inramas överst av profilerade mörk träfärgade lister. Orgeln, byggd 1971 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping, har 18 stämmor, fördelade på två manualer och pedal.
LÄKTARE - Läktaren vilar på tvärbjälkar under golvet samt invid ytterväggarna svängda stenkonsoler. Läktarbröstet, troligen 1902, av mörkt trä indelas genom halvkolonner i tre fält. I varje fält är tre genombrutna arkadbågar. Skranket är uppbyggt av profilsvarvade, sammansatta vertikala kluvna spjälor. Läktargolvet täcks av brun heltäckningsmatta. Det finns fyra gradiner med stolar. I väster är ett stort rundbågigt fönster i en djup smyg. Över läktaren finns ett plant, naturfärgat trätak.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan i barock består av en skulpterad calvariegrupp mot en blå bakgrund med siluettstad. I varje hörn är ett skulpterat änglahuvud. Tavlan, som har rundat överstycke, omges av en snidad ram. Tavlan från 1600-talets slut skänktes till kyrkan av Magnus Gabriel de la Gardie.
ALTARUPPSATS -Altartavlan från 1600-talets omges vid varje sida av en joniskt, ljust marmorerad kolonnett. Varje kolonnett vilar på en fyrsidig bas med ett snidat vapen. De rikt snidade flyglarna består av akantus samt en sjöjungfru vid varje sida. Det svängda överstycket kröns av en liggande skulpterad ängel vid varje sida samt i mitten av en förgylld sol.
ALTARSKÅP (nordväggen) - Altarskåpets bakstycke är kvadratiskt och omålat. Skåpet innehåller tavla med senmedeltida skulpturer av madonnan och barnet, omgivna av två helgon. Själva altarskåpet från 1400-talet har 1600-talsinramning. Flyglarna innehåller en sjöjungfru vid varje sida. I det raka, svarta nederstycket finns en målad inskription med bland annat ramens tillkomstår, 1671, samt datum för en renovering 1901.
Madonnan av ek ingick ursprungligen i en altaruppsats. Roland Rahm menar i "Medeltida Mariaskulpturer i Skara stift" att detta är Skara stifts ståtligaste madonna. Maria vänder sig något mot vänster och håller med vänster hand Jesusbarnet. Med sin högra hand håller hon hans fot. Maria har lång fläta, fotsida mantel som faller i djupa veck, åtsittande klänning spetsig sko och hög krona med tinnar. Jesusbarnet , som har korslagda ben, håller en glob med båda händer. Kronan är troligen av senare datum, möjligen från 1901. På manteln finns blågrönt färgfragment, på klänningen och Jesusbarnets klädnad rött fragment.
På det norra sidoaltaret, i ett senare skåp, har placerats tre skulpturer från ca 1425. Gud fader omges av den heliga Dorothea och av Katarina av Alexandria. På det södra sidoaltaret står skulpturer föreställande Maria Magdalena, Sankt Lars och Sankt Sigfrid från samma tid.
ALTARRING -Den låga, runda altarringen, troligen 1902, utgörs av en genombruten barriär med ljusbruna, profilerade balusterdockor. Dockorna är utformade som kolonetter med tärningskapitäl. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med orange tyg.
DOPFUNT - Dopfunten från 1200-talet har kalkformad cuppa samt cylindrisk, profilerad fot med fyrsidig fotplatta. Foten är troligen sentida. Runt mynningen har cuppans sidor reliefdekor av liljestensranka. Runt mynningen finns reliefinskriptioner. Fotplattan pryds av skulpterade hörnkonsoler. Cuppan har uttömningshål.
NUMMERTAVLA - De vita nummertavlorna har ljust träfärgad ram med svarvade sidostycken samt spetsvinklat överstycke.
KRUCIFIX - Den lidande, polykromt och unggotiskt utformade Kristusgestalten har gloria i form av målat ringkors, men ej korslagda ben. Huvudet lutar mot norr. Det snidade korset är grönt och rött med fyrpassformade ändar.
SAKRISTIA - Sakristian är sedan 1902 placerad i den lägre och smalare absiden öster om koret. Utmed korskranket i väster står rumshöga skåp med släta dörrar. Framför ett fönster i öster står ett bord från 1953, i sydöst en kista och i söder knäfallspall. Här finns även en väggfast piscina i söder.
GOLV - Golvet är belagt med kalkstenar. I golvet är en porträttgravhäll inmurad.
VÄGG - Rummet är hjälmvälvt. Väggarna är under fönsternivå oputsade samt härovan slätputsade.
DÖRRAR - Se kor
FÖNSTER - I öster är ett litet, helt, rundbågigt fönster i en putsad, djup, rundbågig smyg. Fönstret har oputsad omfattning samt trappformad fönsterbänk med två steg. I trappan står ett litet krucifix. I öster är ett smalt och litet rundbågigt fönster, genom blyspröjs indelat i sex rutor. Fönstret är placerat i en djup, putsad rundbågig smyg. Den trappformade, oputsade fönsterbänken utgörs av fyra steg samt av en profilerad konsol.
TAK - Det hjälmvälvda taket är slätputsat.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av långhusets västra parti. En dörr på varje sida leder in till respektive trapptorn. Idag kan endast sydsidans torntrappa användas. I bottenvåningen finns ett litet fönster mot söder. Trappan utgörs av en spiraltrappa i muren. Våning 2, 3 och 4 har oputsade väggar och golv och tak av plankor. Våning 2 har mot väster ett rektangulärt fönster i en djup smyg. Våning 3 har två rundbågiga fönster mot väster. Rummet är sedan tidigt 1900-tal inrett som museum. Utmed nordväggen står bokhyllor och utmed västväggen ett bord, en järnbeslagen kista, ett urverk, en skamstock samt en medeltida träskulptur från 1487, föreställande Erasmus i en gryta. Här finns även en trästock, som sägs härstamma från en äldre träkyrka. En rundbågig nisch med en lucka vetter mot långhusvinden. På våning 4 förvaras de två klockorna. En av dessa är , enligt inskription, gjuten 1619. Den andra är gjuten 1759 av Nils Billsten, Skara, enligt inskription.