SKREDSVIKS KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Skredsvik är en medeltida kyrkplats, med kyrka åtminstone sedan 1230-talet. Den gamla kyrkan revs för att ge plats åt den nuvarande, som uppfördes 1855-56 efter ritningar fastställda av Överintendentsämbetet. Det fanns flera omarbetade förslag, de senaste signerade A Törnqvist. Ritningen till kyrkan innehåll flera medeltidsinspirerade detaljer, bl a på tornfasaderna, vilka dock aldrig kom till utförande. Den något ovanliga avslutningen av tornet med ett sadeltak hänger samman med denna gestaltning.

Kyrkan ligger strax utanför den gamla kyrkogården. Den gamla kyrkans murar blev, som på så många andra håll, byggnadsmaterial för den nya kyrkan. Intill kyrkan kom senare att byggas skolhus, sockenstuga och sockenmagasin.
Mark till den nya kyrkan uppläts av Gustafsbergs Barnhusdirektion i Uddevalla, och friköptes först 1938.

Kyrkan har egentligen inte genomgått några exteriöra förändringar att tala om. Invändigt skedde en renovering 1927 och en 1942, den senare under ledning av arkitekten Axel Forssén.

Vissa äldre inventarier från den äldre kyrkan hamnade efter rivning på Göteborg historiska museum, bl a den medeltida dopfunten (som deposition). Den är återlämnad till kyrkan sedan 1924.

SKREDSVIKS KYRKA - består av långhus och ett smalare halvrunt kor i öster, tillbyggd sakristia i norr, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en svagt utskjutande grå sockel. Fönster och dörromfattningar slätputsade, och målade i ljusgrått. Ankarslutar dekorativt markerade i putsen med svart färg. TAKET på långhuset är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. Under takfoten en dekorativ profilerad taklist med tandsnitt, som fortsätter över gavlarna och runt korutbyggnaden i öster. Målad i ljust beige.

TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Tornet försett med två rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck, luckor av trä. Dessa liksom portar och fönstersnickerier målade med en rödbrun färg. Över tornet ett koppartäckt sadeltak krönt av ett förgyllt kors på en profilerad sockel.

Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rektangulär stentrappa i fem steg och med järnräcken i muren leder till en portal med en svagt utskjutande omfattning krönt av en gavel med ett förgyllt kors. Rektangulära dörrar av trä, rödmålade och med ett halvrunt överljusfönster ovanför. Portarna från senare tid. Motsvarande utformning på ingången i norr. Tidigare fanns också en ingång åt söder, den är nu ändrad till ett fönster. Ovanför västporten sitter en texttavla med årtal för kyrkans byggande. FÖNSTREN ÄR höga rundbågiga, med korspost och småspröjsade, målade i rött. Solbänkar i koppar. I långhusets västgavel sitter två runda fönster som ger ljus till läktaren.

KYRKORUMMET är öppet och ljust. Här finns ingen särskild markering mellan långhus och kor, förutom att korgolvet är ett trappsteg högre. GOLVET är ett brunt lackat trägolv, i mittgången täckt med en sisalmatta. TAKET är välvt och förmodligen reveterat (putsat), på reveteringen en väv. Taket är målat i dämpad blå ton. Taket är välvt även över koret. Kring takkronornas fästen runda rosetter. Taklisten är profilerad och med tandsnitt, och marmorerad i ljusa grå stråk på vit botten. VÄGGARNA är slätputsade i ljust brunrosa, fönsterbänkarna är målade i mörkt beige. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster med innanfönster. Fönstren är vitmålade. På gaveln ovanför läktaren sitter två runda fönster. INGÅNGAR finns från vapenhuset samt på norra långväggen till vindfång innanför norrporten, dessutom till sakristian. Dörrarna är dubbla fyllningsdörrar med två tre, målade i grått med marmorering på speglarna. Dörrarna till vapenhuset och till sakristian från byggnadstiden, till norra ingången möjligen från 1927. Också dörren mellan sakristian och predikstolen är från byggnadstiden.

SAKRISTIA med ingång från koret, med inredning från 1900-talet.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning, med trägolv täckt med heltäckningsmatta, vitputsade väggar och tak med brunmålade skivor. Trappa (ej från byggnadstiden) längs norra väggen med förråd under. Fönster på sidorna. Ytterportens insida är brun, portarna från senare tid. Dörren mot kyrkorummet dubbel fyllningsdörr med tre speglar, från byggnadstiden. Gråmålad. VÅNINGEN I LÄKTARPLAN är inredd och isolerad. Dörr upp till våningarna ovanför, vilka är helt oisolerade. Golv av trä, vitputsade väggar och vitmålat brädtak. Dörren in till läktaren från byggnadstiden.

INREDNING
ALTARE - Av trä, dekorerat med enkelt listverk, på framsidan fältindelat. Målat i olika nyanser av gråbeige. Troligen från byggnadstiden.
ALTARUPPSATS - På altaret, av trä med rika träsniderier och oljemålningar. Mittpartiet innehåller en oljemålning på trä med en symbolisk Golgatascen. Tavlan har en halvrund överdel och är omgiven av en förgylld bladkrans. I predellan (underdelen) en målning på trä, föreställande nattvardens instiftelse. Tavla har en förgylld ram och på sidorna sitter två snidade vapensköldar. Den vänstra förmodligen tillhörig Rutger von Ascheberg och den högra hans hustru. Runt altaruppsatsen kanter ett rikt skulpterat och förgyllt bladverk. På sidorna skulpturer föreställande änglar med Kristi pinoredskap, och överst en sittande ängel med ett textband. I överdelen också en kartusch med text (thet blod Jesu Christi rennar och Ränser os ifrån alla wåra synder). Enligt inskrift på altarprydnadens baksida är den förfärdigad 1684. Målningarna utförda av Johan Hammer. Bildhuggeri av Marcus Jäger.
ALTARRING - Halvrund sluten med profilerad balusterdockor. Målad i grågrönt, beige och guld. Knäfall och överliggare klädda med röd sammet. Troligen från byggnadstiden.
PREDIKSTOL - På nordväggen. Består av korg och ljudtak. Direkt ingång från sakristian. Rund korg, med rundad undersida, nedåt avsmalnande. En kraftig lagerkrans i grönt och guld skiljer underdel från sidorna. På korgens sidor finns förgyllda ornament på grå botten; ankare, kalk, bok, kors, lagtavlor, hjärta, grönskande stav. Ornamenten är åtskilda av balustrar med egyptiserande form målade i ljusgrått och förgyllda. Överliggare med små förgyllda ornament, grå och rödrosa. Korgen binds ihop med ljudtaket med två bladknippen ombundna med förgyllda band. Ljudtaket har en svängd rundad form, liknande korgens underdel, och är krönt av en stiliserad oljelampa. Förgyllda ornament längs underkanten, som också har en rödrosa bård. I ljudtakets undersida en förgylld treenighetssymbol omgiven av en förgylld strålkrans. Predikstolen från byggnadstiden.
DOPFUNT - Av täljsten från medeltiden, troligen 1200-tal. Tidigare deponerad i Göteborgs Museums samlingar. Återlämnad till kyrkan 1924. FOTEN är ungefärligen kvadratisk och har en relief i sin ena kant, föreställande en liggande man (krigare eller konung) som håller en yxa. På den angränsande kanten finns en relief av en drake, med sitt huvud ovanför mannens. (S:t Olav brukar avbildas med yxa, inte sällan med en drake, men då i det omvända förhållandet, att S:t Olav trampar på en besegrad drake.) SKAFTET är utformat som en knippekolonn med tre kolonner. CUPPAN är rund med rundad undersida och av den djupare typen. Den är på utsidan dekorerad med reliefer med religiösa motiv under en arkadbåge. Här ses bl a en martyrscen, där en person plågas på någon slags taggig bädd. Möjligen är detta S:t Lars. Vidare finns här en bild av Kristus med bröd och fiskar i händerna. Under flera arkadbågar finns en scen med en drake och framför denna en person med korstav i handen. Detta är troligen S:t Margareta. Ytterligare några scener finns.
BÄNKINREDNING - I tre kvarter. Sluten bänkinredning med spegeldörrar. Bänkkvarteren utflyttade från väggarna, på utsidan inga dörrar. Bänkskärmar och dörrar indelade i fält med växlande färgsättning i marmorering som dekor, olika nyanser beige och brunt med mörkgrå accent. Invändigt rödbrun mahognylasering. Bänkdörrarna är av äldre datum, förmodligen ursprungliga medan själva bänkarna är ombyggda 1942.
KORBÄNK - På norra sidan, invid dörren till sakristian. Av samma utseende som övrig bänkinredning.
ORGEL - Orgelfasad, tredelad med förhöjt mittparti, arkitektoniskt uppbyggd med klassicistisk dekor och krönt av förgyllda ornament. Byggt 1865, efter ritning av J F Åbom. Färgsättning som läktarbarriären. Orgelverk från Lindegrens orgelbyggeri AB i Göteborg, som också renoverade orgeln 1986.
LÄKTARE - Läktare i väster, buren av sex kannelerade pelare i bänkkvarteren och två pilastrar vid västväggen. Fältindelad läktarbröstning med profilerad sockel och överliggare. I mitten av varje fyllning sitter små förgyllda ornament i formen av bladrosetter. Grått ramverk och i fyllnigarna grå marmorering. Från byggnadstiden.
NUMMERTAVLOR - Två stycken, placerade i de östra hörnen. Nummertavlorna har formen av lyror, gråmålade med förgyllda bladornament, och med svarta sifferfält. Från byggnadstiden.
KLOCKOR - Två klockor i tornet. 1) En enklare, gjuten av Hans Kemmer, Helsingör 1620. 2) En med långa inskriptioner, och evangelistbilder i relief. Gjuten av Arvid Böök, Göteborg 1737.