RESTERÖDS KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

RESTERÖDS KYRKA har ett medeltida ursprung och är sannolikt uppförd under 1100-talet. Den är uppförd med en romansk planlösning med rektangulärt långhus och smalare kor, skiljt från långhuset genom en triumfbåge. Ingång har funnits på sydsidan. Denna planlösning är till stora delar bevarad, dock har triumfbågen troligen breddats och sydingången ersatts av västingång. Medeltida murverk finns således i kyrkans alla väggar.

Under 1600-talet berikas interiören med tidsenlig snickeriinredning, varav idag predikstol och altaruppsats är bevarad (predikstolen har sagts vara från 1570-talet, men det är tveksamt), liksom troligen även läktarbröstningen. Under 1700-talet tas större fönster upp, och någon gång under 1600- och 1700-tal är det sannolikt som triumfbågen breddas, och strävpelarna på utsidan byggdes för att ta upp valvtrycket. Under 1700-talet blev också kyrktaket tegeltäckt, tidigare hade det varit spåntäckt. Ovanligt för de bohuslänska förhållandena är dock att kyrkan inte fick något välvt innertak, vilket annars var det vanliga. Innertaket fick under 1700-talets början en takmålning, man vet dock inte vem som utförde den.

En större renovering skedde på 1820-talet, efter det att stora brister påtalats i samband med en biskopsvisitation. Vissa ändringar skedde också då, bl a förstorades fönsteröppningarna, och gravarna i golvet lades igen, predikstolen flyttades till norrsidan mm. Dessutom målades hela interiören, man målade även över de äldre inventarierna samt takmålningen.

1869 sattes sydingången igen, vapenhuset där revs, och ingången i väster togs troligen upp då (kan ev ha funnits tidigare), och ett vapenhus av trä byggdes i väster.

1919-1920 skedde en större renovering och tillbyggnad, och det utseende den fick då har kyrkan i stora drag behållit till idag. Ett helt nytt vapenhus byggdes i väster, och en sakristia byggdes i norr. I interiören skedde vissa återställningsarbeten, dock dröjde det till 1929 innan man kunde frilägga också takmålningen över långhuset. Samma år gjordes också en ny takmålning i liknande stil över koret.

RESTERÖDS KYRKA är byggd i sten, och består av långhus, smalare kor i öster med rak koravslutning, sakristia i norr, och ett vapenhus i väster. Långhus och kor är medeltida, med oförändrad planlösning. Vapenhuset är i två våningar och därmed nästan lika högt som koret, och med tegelstomme liksom sakristian.

FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt. Vid långhusets östliga hörn finns strävpelare på båda sidor. Ingen synlig sockel runt kyrkan, däremot har vapenhuset en granitsockel.

Kyrkans TAK är sadeltak, täckta med rött tegel.

HUVUDINGÅNGEN är i vapenhuset, med ingången vettande åt norr. Ytterligare en ingång finns på korets sydsida, samt till sakristia och pannrum. Gråmålade ytterdörrar av trä, med panel i fiskbensmönster. I huvudingångens dörrar finns små sexkantiga fönster. Kyrkans äldre sydportal är markerad som en försänkning i putsen. Ytterdörrarna från 1920 eller yngre.

FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i ljusgrått. Nuvarande storlek sedan 1826. Ytterbågarna troligen från 1920, möjligen är det 1800-talsbågar i norra långhusfönstret. Solbänkar av koppar. Mindre fönster av motsvarande utformning och ålder i vapenhus och sakristia.

KYRKORUMMET är litet och intimt, men samtidigt ljust genom de stora fönstren. Koret är smalare än långhuset, och skiljs från detta genom en vid triumfbåge. Koret är rakt avslutat, och med samma nivå på golvet som i långhuset, utom längst i öster, där altare och altarring står ett steg högre än i övriga kyrkan. Sakristia finns på korets norrsida, med dörren inom en hög nisch. Mellan läktaren och vapenhusets övre våning finns en vid rundbågig öppning, utan dörr.

GOLVET är belagt med ett lackat trägolv, av yngre datum (möjligen 1935). VÄGGARNA är slätputsade och vita, med en struktur som följer det bakomliggande murverkets jämnheter. Inne i bänkkvarteren en målad bröstning.
TAKET är ett plant brädtak, likadant men något lägre i koret. Båda taken är täckta med målningar. I mötet mellan tak och vägg en enkel taklist, målad med stjärnor och dekorationer i samma stil som taket. MÅLNINGARNA I LÅNGHUSET är utförda med en ljust blå botten, beströdd med molnskyar. I långhuset syns tre änglar med två textband: ""Helig Helig Helig är Herren Sebaoth: Hela iorden är full af hans äro" och "Herren ser til hiertat. 1 Sam 16." Målningarna är utförda någon gång mellan 1703 och 1720. Övermålade 1826 (eller senast 1869) med vitt. Framtagna och restaurerade av konservator C O Svensson. MÅLNINGARNA I KORTAKET har en likartad karaktär som i långhuset, och har i mitten en välsignande Kristus, under honom ett textband: "Ära vare Fadren, Sonen och den Helige Ande", hållet av två änglar. Kortaket saknade tidigare målning, och i samband med att långhustaket restaurerades lät man C O Svensson utföra denna nya målning i koret. Alla målningarna konserverade eller översedda 1958 av Thorbjörn Engblad.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt på korets sydsida. En rundbågig öppning till vapenhuset, upptagen 1869 och vidgad 1920. Alla kyrkans innerdörrar är spegeldörrar, laserade och marmorerade i grönt, från 1920 eller senare. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått, och med innanfönster. Fönstrens nuvarande storlek från 1826. Fönsterbågarna troligen från 1920, möjligen finns enstaka äldre bågar. Sedan 1968 sitter det tonade antikglas i blyspröjsar.

SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd 1919-20. Vitputsade väggar, lackat golv och gråmålat brädtak, och med skåpsinredning i äldre stil från 2000 eller 2001.

VAPENHUS - I väster, med golv av kalksten, vitputsade väggar och ett målat brädtak. Trappa till läktaren på sydsidan. EN TRAPPA UPP finns ett förrum till läktaren, vilken nås via en rundbågig öppning utan dörr eller mellanvägg. Ett förrådsrum finns vid vapenhusets västgavel. Väggen till detta rum är utformad som en genombruten spaljé i balusterform. På insidan av spaljén sitter en slät skiva, vilket är ett senare tillägg som förhindrar ljuset att falla igenom spaljén och förmedla kvällsljuset in över läktaren. Hela vapenhuset och det mesta av dess inredning från 1919-1920.

INREDNING:

ALTARE - Ett lågt murat och putsat altare, med en förhöjning av trä och ovanpå detta en enkel altarskiva av trä. Sidorna målade i gråvitt och skivan i grått.
ALTARUPPSATS -av snidat och målat trä, med två bildfält under arkadbågar, och åtskilda av smala refflade kolonner. I det högra (södra) fältet en Kristusmålning och i det högra en målning föreställande Moses med lagtavlorna. Ovanför och under målningarna finns målade bibelcitat på latin. Altaruppsatsen står på en underdel (predella) med en målad textkartusch i mitten, med donators namn och uppgift att konstnären Severinus Christierni Wandaleus målade den år 1681. Restaurerad på 1920-talet av Wilhelm Pettersson, Stocksund. Restaurerad 1958 av Thorbjörn Engblad (se konserverings rapport).
ALTARRING - Femkantig altarring, öppen åt sidorna. Indelad i små arkadbågar av liknande utseende som på altaruppsats, predikstol och läktare. Målad i gröna nyanser samt brunrött i fyllningarna. Knäfall och överliggare klädda med grönrandigt tyg. Från restaureringen 1920
PREDIKSTOL - Placerad i triumfbågen, på norrsidan. Består av en korg samt en trappa. Korgens sidor är indelade i fält under arkadbågar, och med målningar. Målningarna föreställer från vänster till höger (norr till söder) lärjungarna vid Kristi grav, Kristi himmelsfärd, och uppståndelsen. Under målningarna textfält med svårtydd text. I hörnen slanka refflade kolonner. Predikstolen har ansetts vara så tidig som 1576, vilket dock förefaller tveksamt. Dessutom är kolonnerna i hörnen likadana som dem i altaruppsatsen. Trappbarriären senare komplettering, fältindelad, målad. Restaurerad på 1920-talet av Wilhelm Pettersson, Stocksund, och 1958 av Thorbjörn Engblad.
DOPFUNT - Under triumfbågen, på sydsidan. En fyrkantig funt av täljsten, med ornamentik i relief på sidorna. Funten är en kopia av den ursprungliga medeltida dopfunten (1100-tal), som såldes till Göteborgs museum på 1890-talet. Tillverkad 1920 i samband med kyrkans restaurering.
BÄNKINREDNING - Två slutna kvarter utmed långväggarna. Bänkdörrar med två speglar i varje, och med dekorativt utformade smidda gångjärn. Bänkarna invändigt målade i rödbrunt med gröna klädda sittdynor, utvändigt olivgröna mellanstycken och dörrar i brunt, med målade ornament mot ljusare botten i speglarna. Målad numrering. På bänkdörr nr 5 på norrsidan står "Kirstin Nels Daaters Stol i Backe". Bänkdörrarnas utformning pekar mot 1600-tal. Bänkinredningen invändigt av senare datum, troligen 1800-tal och sedan breddade och ombyggda 1920, med bibehållande av de gamla dörrarna.
Längst bak på sydsidan en sluten bänk, med fönster i form av gallerverk mot kyrkorummet. De främre "fönstren" löstagbara. Exakt ålder okänd, något omändrad 1920. Längst bak på norrsidan ett finare utformat ryggstöd, i form av arkadbågar med plattskurna dekorationer. Möjligen kommer detta ryggstycke från den s k Restenässtolen, en "herrskapsbänk" som längre tillbaka fanns på korets sydsida.
KORBÄNKAR -Invid predikstolstrappan står en s k brudbänk, en öppen bänk med hög rygg och sidor. Dekorationsmålad på sidorna. Troligen 1740-tal.
LÄKTARE - I väster, buren av träpelare med enkla träskärningar. Läktarbröstningen indelad i fält under arkadbågar. I fälten målningar. De tre mittersta är en komplettering från 1920, med landskapsmotiv utförda av Wilhelm Pettersson, Stocksund. De övriga sex målningarna är från 1700-talets början, med olika motiv. Längs i söder exempelvis Adam och Eva, nära mitten en hand hållande en skriftrulle med texten "Ewaad tu giör så Tänck uppå endan så giör tu aldrig illa. Syr 7 cap. Skadad text kan skönjas nertill, har antingen hört till dessa målningar, eller är en äldre övermålad text. Läktarbröstningen sent 1600- eller tidigt 1700-tal. Mittpartiet utbyggt 1869 för orgelns skull, återställt 1920, då även övriga målningar restaurerades. Konserverad 1958 av Thorbjörn Engblad.
ORGEL - Modernt och enkelt utformat orgelhus i laserat trä. Orgelhus och orgelverk från 1963 av Magnussons orgelbyggeri, Göteborg. Ersatte en orgel från 1921. Kyrkans första orgel 1869.
NUMMERTAVLOR - En större nummertavla, placerad på östra korväggen, söder om altaruppsatsen. Svart rektangulär siffertavla med uppstickande femkantigt parti i överkanten. Omgiven av en profilerad brun ram. Av senare datum, utformad efter den äldre och betydligt mindre nummertavlan som står i norra korhörnet. Den är fristående på en gråmålad träfot, och har ungefär samma utformning som den större, men betydligt mindre från 1740.
KLOCKOR - i klockstapeln, med inskription "Niclas Vejs me fecit in Lübech Anno 1663."
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - Ovanför södra kordörren sitter en skulpturgrupp, som under en period fram till 1920 var placerade ihop med altartavlan. Den består av Kristus på korset, omgiven av två stående figurer, Maria och Johannes. Skulpturerna är målade i vitt och guld. Sannolikt 1700-tals arbete.