LJUNGS KYRKA

KYRKORUMMET har ett dämpat tonat ljus genom fönstrens färgade glas. Akustiken är god.

Koret är något smalare än långhuset, femsidigt avslutat, och med ett korgolv som är ett steg högre än i långhuset. Koret skiljs från långhuset genom en spetsbågig korbåge, där ett triumfkrucifix hänger. I koret är på sydsidan arrangerat en dopplats, med ett dopbord av kalksten. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med kapprum på sydsidan och samlingsrum på norrsidan.

Inredning och material är, med några undantag, från 1951. GOLVET är belagt med kalkstensplattor. VÄGGARNA är slätputsade och målade i en ljust gulvit ton. TAKET är ett spetsbågigt välvt brädtak, målat i ljust blågrönt. I mötet mellan tak och väg en taklist med tandsnittsfris samt ett enkelt dekorativt måleri. Över koret ett stjärnvalv med valvribbor, putsat och med målningar. MÅLNINGARNA har vardera två motiv i vardera valvkappan, motiv hämtade ur Jesu förkunnelse, bl a liknelsen med den förlorade sonen, med den barmhärtige samariten, med den rike mannen och Lasarus m fl. Ovanför altaret två serafer hållande palmkvist och krona. Ytterligare en målning som hänger samman med dessa finns på ett igenmurat östfönster, med ett vilande Guds lamm omedelbart ovanför altaruppsatsens krön. Målningarna utförda 1951 av Gunnar Torhamn.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på södra långsidan. Släta dörrar med ett nygotiskt inspirerad fältindelning av tunna lister. Laserade i grått och brunt. Kopparklädd dörr in till sakristian. FÖNSTREN är höga spetsbågiga träfönster, målade i ljusgrått, och med färgade antikglas i blyinfattning. Fönsterbänkar av lågerhuggen kalksten. Ovanför sydingången ett runt fönster. I två av korfönstren finns också infällda små glasmålningar, utförda av Gunnar Torhamn.

LÄKTARUNDERBYGGNAD - På ömse sidor om mittgången, med halvrunt insvängda väggpartier så att det blidas ett "kyrktorg" bakom bänkkvarteren. Väggarna klädda med stående smala profilerade ribbor, som ger en mönsterverkan. Målade i samma väggfärg som i övriga kyrkan. Dörrar av samma utseende som övriga dörrar i kyrkorummet. Från 1998.

SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd 1950-51. Ansluter till kyrkan via en kort gång, och själva sakristian utgör en självständig byggnadskropp. Inredningen är från dess byggnadstid, med golv av tegel, vitputsade väggar och ett vitputsat tak med en ljussatt kupol. På östväggen ett kalkstensaltare med krucifix över, ett krucifix som ursprungligen var placerat över altaret i koret när kyrkan byggdes.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av kalksten, vitputsade väggar och ett vitputsat tak. Väggarna indelade i rundbågiga arkader, med ett fönster i en nisch i den mittersta arkadbågen på sydsidan, och trappa till läktaren på norrsidan i den första arkadbågen. Biutrymmen innanför de övriga bågarna. Ytterporten är på insidan klädd med bred lackad ekpanel. Dörren in till kyrkorummet är en dubbel slät dörr, med läderklädda mässingshandtag i form av ringkors. RUMMET EN TRAPPA UPP har kalkstensgolv även det, vitputsade väggar och ett grålaserat paneltak.

INREDNING:

ALTARE - Intill nordväggen i koret. Murat och putsat, avfärgat i vitt. Altarskiva av blankpolerad gråsvart kalksten.

ALTARUPPSATS - Av snidat och målat trä. Indelad i tre delar, åtskilda av kolonner. I mitten en målning av den korsfäste Kristus, och på sidorna målningar av Moses och Johannes. Över och under målningarna finns textfält med bibelcitat. Ovanför allt detta ett överstycke med fyra kvadratiska målningar, med den Helige ande representerad av en duva i mitten, flankerad av små änglar. Överst en förgylld strålkrans. Altaruppsatsen kommer från Ljungs gamla kyrka, och tillskrivs Hans Snedker och Johan Maller (målare), Kungälv och dateras till tiden omkring 1620. Möjligen ommålades och renoverades altarprydnaden 1791 av Johan Henrik Dieden. Restaurerad 1951 av Yngve Lundström.

ALTARRING - Öppen altarring, med snedfasade hörn. Släta sidor, marmorerade i gulbrunt. Knäfall och överliggare klädda med blå sammet. Troligen från byggnadstiden men ombyggd 1951.

TRIUMFKRUCIFIX - hängande i korbågen. Medeltidsinspirerad Kristusbild på ett kors som i ändarna avslutas med sexkantiga medaljonger med evangelistsymboler. Hugget av Valfrid Andersson i Timmerås efter förlaga i gips av Gunnar Torhamn. Från 1952.

PREDIKSTOL - På norrsidan, ett barockarbete i skulpterad ek, bestående av korg, ljudtak och trappa. KORGEN har på sidorna förgyllda evangelistskulpturer inom arkadbågar. Ovanför och under dessa finns textfält med utskurna bibelspråk: "RAAB HØYT SPAR ICKE OPLØFT DIN RØST SOM EN BASUNE OC KUNGIØR MIT FOLC DERIS OFVER TREDELSE OCH IACOBS HUS DERIS SYNDER. Esaias 58" samt "SAA ELSKER GUD VERDEN AT HAND GAF SIN ENBARNE SØN I DØDEN PAA DET AT DE SOM TROE PAA HANEM ICHE SULDE FORTABIS. ME.H.D.E.L. IOHN IIIC". I hörnen av den åttkantiga korgen bär kolonner upp den utskjutande profilerade överkanten. I det innersta av fälten föreställer skulpturen Paulus. LJUDTAKET är åttkantigt även det, med profileringar runt kanten och små urnor och skulpterade gavelstycken på överkanten. Runt kanten löper ett utskuret textband med korta bibelreferenser samt årtalet 1634. Troligen utförd c:a 1634. Korgen insatt i kyrkan 1902, ljudtaket 1907. Hårt restaurerad i samband med detta, då all färg togs bort. Restaurerad 1951 av Yngve Lundström (se konservatorsrapport) och kompletterad av Walfrid Andersson (Paulus). Kompletteringarna utförda i samma stil och teknik som de gamla delarna, men tydligt urskiljbara genom att språket är svenska. TRAPPAN och underredet från 1951.

DOPFUNT - Av trä, placerad vid en dopplats på korets sydsida. Smal timglasformad, med skuret mönster på fot, midjeband och cuppa. Omålat brunt trä, med förgylld dekoration. Dopfunten troligen från 1733, överförd från gamla kyrkan. Möjligen är fotens akantusranka skuren 1902.
BÄNKINREDNING - I fyra kvarter. Öppen bänkinredning med släta gavlar med profilerade kantlister. Bänkskärmarna indelade i enkla fält. Bänkinredningen marmorerad i grågrönt på utsidan och med rödbruna överliggare. Insidan laserad i grågrönt. Utmed väggarna finns längsgående bänkar. Bänkinredningen stammar från byggnadstiden men är helt ombyggd 1951. På läktaren finns oförändrade bänkar från kyrkans byggnadstid.

LÄKTARE - I väster, uppburen av fyrkantiga pelare, inklädda med laserade träskivor. Också läktarens undersida har en inklädnad av laserade skivor av faner. Läktarbröstningen har ett utskjutande mittparti med insvängda sidor. Mittpartiet har helt släta sidor men är genom dekorativt måleri indelad i fält, sidopartierna klädda med en spårad panel. På det utskjutande mittpartiet finns några skulpterade och delvis förgyllda detaljer. Läktaren är sannolikt från kyrkans byggnadstid men alla synliga detaljer och ytskikt från 1951.
ORGEL - Stort nygotiskt utformat orgelhus, indelat i tre stora spetsbågiga pipöppningar med fialer emellan. Målat i grågrönt med sparsamt förgyllda dekorationer. Orgelverket ursprungligen byggt av Thorsell och Eriksson, ombyggt till nuvarande from 1963 av Hammarbergs orgelbyggeri. En modern kororgel är placerad längst fram i långhuset.
NUMMERTAVLOR - En mindre nummertavla söder om koröppningen, med grön siffertavla omgiven av ett skulpterat och förgyllt ramverk. Från 1700-talets mitt. I övrigt sitter siffrorna direkt mot väggen.

KLOCKOR - I tornet hänger två klockor. Storklockan är gjuten 1902 av Göteborgs Werkstad. Lillklockan är äldre, omgjuten 1698 av Peter Böök och är överförd från gamla kyrkans klockstapel.
BELYSNINGSARMATURER - I kyrkan finns ett flertal belysningsarmaturer, de flesta av mässing och i flera fall förgylld mässing, vilka alla stammar från renoveringen 1951. De är sannolikt ritade av Knut Nordenskjöld, och förekommer i flera andra kyrkor han medverkat i. Det är ljuskronorna i kyrkorummet, de korsformiga lamporna under läktaren, lyktorna i vapenhustaket, samt infällda lampetter i de främsta fönsternischerna. Även utomhusarmaturerna ovanför kyrkans ingångar har detta ursprung.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - Mitt på norra långhusväggen sitter en hög skulpterad tavla, ett epitafium från 1700-talet, med en skulpterad korsfäst Kristusframställning mot målad blå bakgrund. Vid foten av korset Maria och Johannes. Ovan och under Kristusbilden texttavlor. Ramen omgiven av slingrande akantus och krönt av ett brutet gavelfält med lammet omgivet av änglar. Placerad ovanför ett altarliknande bord av grå kalksten, i blickfånget för dem som kommer in genom sydingången.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

LJUNGS KYRKA uppfördes 1901-1902 i tidstypisk nygotisk stil. Flera personer var inblandade i kyrkans gestaltning. Den är uppförd efter ritningar av byggmästare L. E. Peterson omarbetade av arkitekt Gustaf Pettersson, ytterligare omarbetade av arkitekt Gustaf Hermansson. Interiören efter ritning av arkitekt F. A. Wahlström, Skövde. Fasaden var utförd i hårdbränt tegel.

Den nya kyrkan uppfördes dock på en relativt nyinvigd kyrkogård, hundratalet meter från den gamla medeltida kyrkan i Ljung, vilken övergavs om blev till ruin, senare dock åter tagen i bruk som kyrka. Från den gamla kyrkan övertogs predikstol och dopfunt.

Liksom flera andra sekelskifteskyrkor med tegel eller granit i fasaden, så drabbades Ljungs kyrka tidigt av fuktproblem, vilka med tiden blev så allvarliga att man 1950-51 genomförde en stor totalrenovering av kyrkan, efter förslag av Knut Nordenskjöld, fullföljda av Georg Rudner. Under renoveringstiden användes den gamla kyrkan för gudstjänster. Utvändigt putsades kyrkan, och flera av den nygotiska arkitekturens detaljer togs bort, som exempelvis tornets kontreforer. Invändigt gavs kyrkorummet en ny gestaltning, med flera nya element, bla nytt innertak, ombyggda bänkar, sänkt läktare, nya fönster, och med konstnärlig utsmyckning i kor och korfönster som gav koret ett helt annat uttryck än tidigare. Den gamla kyrkans altaruppsats konserverades och sattes också upp. En sakristia byggdes också till.

Senare arbeten har inte nämnvärt förändrat denna karaktär. Bl a har rum byggts in under läktaren.

LJUNGS NYA KYRKA är orienterad i nordost-sydvästlig riktning, och har en tydlig nygotisk karaktär i sin exteriör. Den är byggd i tegel, och består av långhus, smalare femsidigt kor, sakristia i norr, och ett torn av sten i sydväst. Sakristian från 1951 är uppförd som en självständig byggnadskropp, sammanlänkad med kyrkan genom en kort gång. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en granitsockel. Mellan fönstren finns avtrappade strävpelare. Långhusets TAK är ett sadeltak, täckt med skiffer, liksom det mångsidiga kortaket. Under takfoten en synlig mönstermurning i gult tegel. Det pyramidformade taket över sakristian är liksom tornspiran kopparklätt, och krönt av ett kors i klot.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Höga spetsbågiga ljudöppningar med brunmålade träjalusier, och överst en smal kopparklädd spira med blindfönster i sin nederdel, i alla väderstreck.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En låg granittrappa leder till en dubbel kopparklädd dörr, med texten "Soli Deo Gloria" ovanför. Ingången är omgiven av ur vägglivet framskjutande portal, med spetsigt takfall över. Ingång också mitt på sydöstra långsidan, genom en liknande portal, här med ett runt fönster ovanför. På nordvästra långsidan finns en igensatt ingång av samma utseende som på motsatta långsidan. FÖNSTREN är höga spetsbågiga träfönster, målade i ljusgrått. Kopparklädda solbänkar. Även kyrkans mindre fönster är spetsbågiga.